Kinnunen hoppas fortfarande att alla kommer med i nya vårdsamkommunen: "Jag tror att vi får bäst resultat om alla är med från början"

Vårddirektör Marina Kinnunen är fortfarande övertygad om att en ny samkommun är det bästa alternativet för framtiden. Och en efter en har de österbottniska kommunerna sagt ja. Men några vacklar fortfarande.

In i det sista har Marina Kinnunen, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, rest runt till de kommuner som ännu tvekar kring om de vill ge över hela social- och hälsovården till den nya organisationen.

Häromveckan stod Närpes på tur och Kinnunen fick positiva signaler.

- Det är klart att det finns många frågor, men jag gjorde mitt bästa för att svara på alla och jag tror att de kommer att föreslå för sina förtroendevalda att staden går med.

Och mycket riktigt. I beredningen inför tisdagskvällens stadsstyrelsemöte förordar tf. stadsdirektör Björn Häggblom att styrelsen besluter föreslå för stadsfullmäktige att Närpes går med.

Att det bäddas för ytterligare ett ja glädjer naturligtvis Marina Kinnunen.

Redan 2018, efter att de dåvarande planerna för en statlig vårdreform föll, började man sondera terrängen för en egen österbottnisk modell där all hälso- och socialvård integreras i en och samma organisation.

- Nog har det här varit en lång process, men jag tror att vi har behövt den här tiden. Jag tycker att det är ett fint resultat att vi nu kommit såhär långt. Alla kommuner har undertecknat grundavtalet och nu tar varje kommun sitt eget beslut, säger Kinnunen.

Bäst om alla är med från start

Och en efter en har kommunerna, även de som tvekat, valt att gå med i samkommunen till alla delar.

Det är en massiv omstöpning av den vårdorganisation som österbottningarna känner idag.

I dag har endast specialsjukvården varit gemensam under Vasa sjukvårdsdistrikt. Men hela den övriga vårdapparaten skötts av de enskilda kommunerna.

Nu ska allt in under samma tak.

De kommuner som fattar sitt beslut före 16 juni inleder tillsammans omedelbart beredningsarbetet med nya samkommunen.

- Nog jobbar vi utgående från det att alla kommuner går med, för vi tycker ju att det vore jätteviktigt att alla är med från början och planerar. Jag tror att vi får bäst resultat om alla är med från början, säger Marina Kinnunen.

De kommuner som vill fatta beslut senare har ändå möjlighet till det. Betänketid ges under hösten så att en kommun kan välja att gå med i samkommunen först från och med årsskiftet. Då återstår exakt ett år av förberedelser före den nya organisationen ska börja fungera i praktiken 1.1.2022.

Marina Kinnunens förhoppning om att alla kommuner ska gå med redan före 16 juni kan ändå komma att grusas. I såväl Malax som Vörå och Korsnäs går åsikterna isär.

Vörå ett frågetecken, Korsnäs avvaktar troligen

I både Vörå och Korsnäs har tvekan varit stor. Man har framförallt uttryckt oro för att en liten kommun har mer att förlora än vinna på att gå med.

Kjell Heir (SFP), fullmäktigeordförande i Vörå, vågar ändå vid det här laget säga att det lutar mot ett ja.

- Jag för min del är för att vi ska gå med, och jag vågar påstå att jag har majoriteten av fullmäktige med mig.

Den 8 juni har Vöråstyrelsen möte. En knapp vecka senare, den 15 juni, möts fullmäktige och Heir spår att man då besluter att gå med.

- Klart att jag inte kan tala för hela fullmäktige, men jag tippar att vi går med.

Heir tror att Vörå vinner på att våga ta steget redan nu.

- Jag tror inte att det skulle vara bra att inte vara med om beredningsarbetet som startar nu i sommar.

Den saken bekymrar ändå inte nämnvärt Korsnäs kommundirektör Christina Båssar.

- Jag har inte ändrat mig under de senaste veckorna, utan jag kommer att föreslå för styrelsen att vi väntar och ser, säger Båssar.

Också i Korsnäs har styrelsen möte den 8 juni och fullmäktige den 15 juni. Båssar vet att åsikterna bland kommunens förtroendevalda går isär. SFP-gruppen träffas därför för gruppmöte inför styrelsemötet den 8 juni, först då klarnar det kanske vart det lutar.

- Sist och slutligen handlar det här om vård som oavsett ska ges i Korsnäs för Korsnäsborna, inte sker det några radikala förändringar på en höst, säger Båssar.

Mycket att sy ihop

Marina Kinnunen säger ändå att det är ett tämligen stort arbete som ska göras under den 1,5 år långa period som kvarstår före det nya samkommunshjulet börjar snurra.

- Bara det att flytta över en stor mängd av personalen och få alla system i skick så att alla får lön som de ska, till att ge organisationen ett namn och helt nya nätsidor. Och det här är en bråkdel av det som ska göras, säger Kinnunen.

Under tiden man arbetar kan flera andra faktorer komma att klarna, faktorer som kan få avgörande betydelse inte minst för samkommunens framtida ekonomi.

Dels har Sanna Marins regering sparkat igång arbetet med en egen vårdreform och dels vet man redan idag att coronakrisen kraftigt påverkar både den statliga och kommunala ekonomin.

En del scenarion är skrämmande, medger Kinnunen. Inte minst hurdan finansiering för vården Österbotten kommer att få när en statlig vårdreform en dag blir verklighet.

En behovsbaserad finansiering skulle kapa åtskilliga miljoner av de medel som landskapet har att röra sig med idag.

- Efter THL:s rapport ser det jätteilla ut, men vi hoppas ju att de har olika koefficienter på finansministeriet som lite korrigerar vår finansiering. Men absolut vet vi att om det blir behovsbaserad finansiering så kommer vi att ha många miljoner som vi måste spara, säger Kinnunen.

Stävja kostnadsökning?

Medvetna om detta gäller det för de österbottniska kommunerna som till fullo går med i den nya samkommunen att börja skissa upp hur mycket den egna vården ska få kosta.

- Så länge vi inte har den statliga reformen så är det de kommuner som är med i samkommunen som besluter, säger Kinnunen.

Och det låter ju bra. Men samtidigt är Marina Kinnunen uppriktig med att allt pekar på att vårdkostnaderna fortsätter stiga då befolkningen åldras.

- Medlemskommunerna kan välja om man vill spara med den här samkommunen eller om man vill sikta på att kostnaderna inte ska öka som hittills - vilket ju i sig är ett stort sparkrav. Det är de österbottniska beslutsfattarna som gör upp målsättningen och så börjar tjänstemännen jobba med att förverkliga det.

Här hoppas och tror Marina Kinnunen naturligtvis att den nya samkommunen ska ge fördelar som sparar. En vårdkedja som löper smidigare än dagens borde kunna åstadkomma vinster.

- En viktig faktor bakom detta projekt är att vi tydligt kan se att det är inte bäst för befolkningen om man satsar mera pengar endast på specialsjukvården. Specialsjukvården är dyrast och därför vinner vi på att primärvården och socialvården fungerar bra.

Du har hela tiden varit övertygad om att den här samkommunen är bästa vägen framåt, är du det fortfarande?

- Jo, det är jag absolut. Jag tror på att det ur ett individperspektiv är bäst om man får vården som en helhet, inte att specialsjukvården sköter sin lilla del och sen måste man fara till en helt annan organisation för resten.

Kinnunen hoppas att österbottningarna känner att de kan lita på att vården inte blir sämre i och med omorganiseringen. Tvärtom.

- Sist och slutligen tror jag att det har mycket att göra med om vi litar på varandra i Österbotten. Att man litar på att vården som vi bygger upp tillsammans åtminstone är lika bra eller ännu bättre i vårt område i framtiden.