Efter polisvåldet mot svarta USA: Dagens protester kan vara de största sedan 1968 - här är 7 centrala frågor

Demonstrationerna och kravallerna i USA beskrivs nu som det största upproret i landet sedan 1968.

Häftiga kravaller har rasat i många städer i USA de senaste dagarna. Läget är kaotiskt och informationen om vad som händer är motstridig. Här är svaret på 7 centrala frågor.

Vad handlar demonstrationerna om?

Demonstrationerna började i storstadsområdet Minneapolis-Saint Paul efter att polisen dödat den svarta mannen George Floyd under ett gripande för en vecka sedan.

En video på händelsen spred sig snabbt på nätet. Samma kväll hölls de första demonstrationerna mot polisen i staden.

Demonstrationerna har vuxit och delvis också blivit våldsamma under veckan. Samtidigt spreds ilskan över stora delar av USA. I slutet av veckan hade protesterna spridit sig till tiotals städer.

George Floyds död är endast det senaste fallet i en lång rad av fall där oftast vita poliser dödar obeväpnade svarta. Poliserna blir sällan åtalade och ännu mer sällan fällda för dödsfallen.

Svarta amerikaner blir också stoppade av polisen. Statistiskt sett blir de också dömda till fängelsestraff klart oftare än vita amerikaner.

Många är rädda för polisen och det är vanligt att föräldrar ur minoritetsgrupper lär sina barn att vara extremt hövliga och försiktiga då de möter poliser.

Många svarta amerikaner i utsatta områden ser polisen som en fientlig ockupationsmakt. Att demonstrationerna spridit så snabbt visar att frustrationen och ilskan är utbredd och handlar om mycket mer än enbart George Floyds död.

Frågan om varför så många svarta amerikaner dör i samband med polisingripanden har blossat upp gång på gång under de senaste åren. Men USA:s djupt splittrade samhället har hittills inte lyckats enas om något svar på frågan.

Vem demonstrerar?

Demonstrationerna har spritt sig över stora delar USA, och demonstranterna är naturligtvis inte en homogen grupp. De flesta delar sannolikt en ilska mot polisen och ser både polisen och det amerikanska samhället som mer eller mindre rasistiskt.

Utöver det består demonstranterna av en mängd olika medborgarrättsrörelser. En av de synligaste av dem är rörelsen Black Lives Matter (BML). Rörelsen grundades för sex år sedan för att protestera mot de många dödsskjutningarna av afroamerikaner.

Bland demonstranterna finns också ett vänsteraktivister. En uppsjö av små lokala organisationer, både fredliga och mer radikala deltar också i protesterna.

Varför har demonstrationerna blivit våldsamma på många håll?

Våldet är föga överraskande med tanke på de usla relationerna mellan polis och demonstranter. Det är inte heller ovanligt att spontana demonstrationer i USA leder till kravaller och plundring.

Coronapandemin och den massarbetslöshet som samhällsnedstängningen medfört betyder att många amerikaner känner sig oroliga och frustrerade. För en del av dem kan protesterna vara en möjlighet att släppa ut ilskan.

En del demonstranter har sagt att de demonstrerat fredligt i åratal, och att makthavarna inte lyssnat. ”Nu tvingar vi er att höra på oss”, sade en demonstrant.

I flera städer anklagar demonstranter också polisen för att provocera fram våld genom aggressiva insatser mot fredliga folksamlingar.

Våldet, och speciellt den utbredda plundringen delar, proteströrelsen. Många invånare i fattiga områden är förkrossade över skadegörelsen i deras kvarter.

Vilken är polisens roll i upploppen?

I flera städer har demonstranter anklagat polisen för att provocera fram våld under annars fredliga demonstrationer.

Polisen anklagas för att avfyrat tårgas och gummikulor mot fredliga demonstranter och åskådare.

Polisen har också upprepade gånger angripit journalister som bevakar oroligheterna. Nätundersökssajten Bellingcat har identifierat minst 50 fall där poliser angripit reportrar.

Enligt Bellingcat är det uppenbart att attackerna varit medvetna i merparten av fallen.

Det tyder på att i alla fall en del poliser inte vill ha mediebevakning av vad som pågår under kravallerna.

Det finns också en rad videon som uppges visa poliser som vandaliserar byggnader och polisbilar.

I Minneapolis uppger demonstranter att de identifierat en polis som slog sönder fönster under en demonstration.

Det går inte att bekräfta när och var videorna är inspelade.

Vilka är de våldsamma demonstranterna?

Yttervänstern?

Enligt president Donald Trump står extremvänstern bakom våldet. Trump har speciellt pekat ut nätverket Antifa, som enligt honom bör klassas som en terrorgrupp.

Antifa är en förkortning av antifascist och är ett löst nätverk av aktivister. Rörelsen består av lokalgrupper och saknar ledare.

Aktivister med kopplingar till Antifa har tidigare deltagit i våldsamma sammandrabbningar med ytterhögeranhängare och polis.

New Yorks biträdande polischef John Miller uppger att anarkistiska grupper organiserat kravaller i staden. Enligt honom utreder polisen fallet, men han presenterade inga egentliga bevis.

För yttervänstern är det naturligt att delta i demonstrationerna, många aktivister är också sedan tidigare aktiva inom rörelsen mot polisvåld.

Skadegörelse och sammandrabbningar med polis är del av yttervänsterns demonstrationstaktik, men det är oklart i vilken grad rörelsen påverkat demonstrationerna.

Ytterhögern?

Minnesotas guvernör Tim Walz har i sin tur anklagat ytterhögern för delta i kravallerna i Minneapolis. Enligt honom kom uppgifterna från polisen, men inte heller han kunde presentera några mer konkreta bevis.

Enskilda ytterhögeraktivister har gripits för skadegörelse under kravallerna.

På en del av ytterhögerns nätforum har flera skribenter spekulerat att kravallerna är början det sammanbrott av det amerikanska samhället som delar av rörelsen väntar på.

Delar av ytterhögern delar också demonstranternas ilska mot polisen och kan därför välja att delta i protesterna. Men några bevis på någon organiserad närvaro finns inte.

Både yttervänstern och ytterhögern har deltagit i demonstrationerna och kravallerna men det är oklart i vilken grad de påverkat utvecklingen.

Bristen på konkret och korrekt information om de inblandade gör det svårt att komma till några entydiga svar, säger delstaten Minnesotas justitieminister Keith Ellison.

‒ Sanningen är att vi inte vet, sa han till NBC.

Sannolikt är de flesta som deltar i upploppen varken delar av ytterhögern eller yttervänstern utan människor som av en orsak eller annan upplever att alla andra vägar till förändring är blockerade.

Utöver det utnyttjar en del personer oroligheterna för att plundra butiker.

Källor: Reuters, AFP, New York Times, DN, BBC