Hur få kriskommunen Lappträsk på fötter igen? Politiker vill skydda servicen och locka distansjobbare

Lappträsk behöver spara rejält, innovera mera och locka nya invånare. Politikerna vi talat med tror inte det blir lätt att vända skutan på rätt köl, men de vill undvika att skära ner servicenivån.

Efter att ha gått nästan 410 000 euro på minus 2019 uppfyller Lappträsk kriterierna för en kriskommun, och coronaepidemin gjorde inte saken lättare.

Enligt en preliminär uppskattning kan Lappträsk gå över 700 000 euro på minus i år, eftersom man räknar med att kommunens inkomster minskar samtidigt som social- och hälsovårdskostnaderna ökar.

Innan året är slut ska största delen av personalen ha permitterats för högst två veckor var.

Hur ska Lappträsk fixa framtiden, främst då med tanke på ekonomin? Vi ringde runt till politiker i kommunen för att få svar på frågan.

- Det finns knappast något magiskt trick att ta till. Vi borde förstås få utflyttningen att sluta, eller ännu hellre få fler att flytta in. Det är viktigt för skatteinkomsterna, säger Vesa Peltola (Centern) som är förtroendevald i kommunfullmäktige.

Exakt hur man ska locka flera invånare till Lappträsk är ingen lätt fråga.

- En intressant sak är följderna av coronapandemin, när man tänker på att ungefär en miljon finländare jobbar hemifrån just nu, säger Peltola.

Om många fortsätter jobba på distans också i fortsättningen så kan det gagna Lappträsk och andra mindre kommuner.

- Det kan vara lättare att bo på landet om man behöver besöka kontoret bara en gång per vecka. Att dagligen köra till Helsingfors är tungt i det långa loppet, säger Peltola.

Han konstaterar att en viktig diskussion är om man borde höja skattesatsen eller minska på servicen. Skattesatsen höjdes i år från 20,5 procent till 21 procent.

- Antagligen måste vi göra båda, men om vi minskar på servicen på bred front så kan det nog öka på utflyttningen. Kanske vi hellre skulle välja skatteökningar, säger Peltola.

Svår uppgift

I slutet av mars utsåg kommunen en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och förtroendevalda som fick i uppgift att reda ut vad som kan göras för att förbättra kommunens ekonomi fram till 2024.

I en mellanrapport meddelar arbetsgruppen att kommunen behöver spara 2,8 miljoner euro för att Lappträsk inte ska uppfylla kriterierna för en kriskommun 2023.

Trots att kommunen drar åt svångremmen räknar man med att gå på minus i år och 2021.

Vi hade kanske kunnat reagera på ekonomin redan tidigare, där får vi skylla oss själva

― Benny Engård (SFP), fullmäktigeledamot

Benny Engård (SFP) är ledamot i kommunfullmäktige och sitter med i arbetsgruppen som ska se över kommunens ekonomi.

- Utmaningar har vi ju. Det som grämer mig är att vi kanske är lite sent ute. Vi hade kanske kunnat reagera på ekonomin redan tidigare, där får vi skylla oss själva. Vi väntade på bättre år men det blev ju inte av, säger Engård.

En utmaning som både Engård och Sauli Silfvast (SDP) tar upp är att social- och hälsovården under flera år blivit flera hundra tusen euro dyrare än förväntat.

Vill syna Lovisa i sömmarna

Lovisa och Lappträsk utgör ett samarbetsområde som gemensamt sköter kommunernas social- och hälsovårdstjänster.

Nu vill Lappträsk att en utomstående expert ska gå igenom samarbetsområdets utgifter.

- Vi vill veta hur kostnaderna uppkommer och hur de har fördelats mellan Lovisa och Lappträsk, säger Silfvast, som är ordförande i kommunfullmäktige och medlem i arbetsgruppen som ska balansera kommunens ekonomi.

Även om det inte alltid går helt smärtfritt så tror Engård ändå att samarbete är rätt väg för Lappträsk.

- Vi klarar ju inte av att ta hand om sjukvården ensamma, det är helt klart att vi behöver den där hjälpen, konstaterar Engård.

Specialsjukvården sköts av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Många unga Lappträskbor går därtill i högstadium, gymnasium eller yrkesskola annanstans än i hemkommunen. En liten kommun kan inte göra allt själv.

Sätt undan saxen

Engård och Silfvast är inne på samma linje som Peltola när det gäller att sänka servicenivån.

- Det brukar alltid bli en kedjereaktion. Det hoppas jag blir det sista vi börjar med, säger Engård.

- Vi har ju inte så många skolor kvar heller, en svensk skola och två finska skolor. Det är också en sak vi måste fundera på, har vi i framtiden en finsk och en svensk skola? undrar Engård.

Enligt Silfvast är det svårt att balansera ekonomin eftersom man redan gjort sparåtgärder och effektiveringar under de senaste åren. Det är svårare att hitta något att skära i nu.

- Vi måste pruta på investeringarna, alltså låta bli att göra dem på en stund. Det är en möjlig hjälp, säger Silfvast.

Han nämner bland annat en förnyelse av skolnätet och centralköket som större investeringar som nu kommer att få vänta.

Hur ska Lappträsk kunna locka fler invånare?

- Det vi har talat om i arbetsgruppen är att vi vill satsa på näringslivet även om vi måste spara. Vi håller vår näringslivsutvecklare på jobb och satsar på marknadsföring, säger Silfvast.

Han vill ta till innovativt tänkande till exempel när det gäller markanvändning och påpekar, liksom Peltola, att Lappträsk med sina bra internetförbindelser är ett ypperligt ställe att distansarbeta från.

- Lätt är det ju inte men vi ger inte upp.