Fotodagbok: Våren 2020 - när allt och inget förändrades
Text och foto: Henri Salonen
För några år sedan föreställde vi oss att människosläktet lever i en sällsynt tråkig tid. De stora uppbrotten hade hänt i det förflutna eller så ligger de långt framför oss. Så tänker jag inte längre.
När coronakrisen inleddes började jag, likt hundratals andra fotojournalister, fotografera min vardag och människorna och miljön i min omgivning. Jag hade egentligen inte några förväntningar, men bestämde mig från första början att fokusera på mina vänner och mitt hem som jag delar med min rumskamrat Ilona Raivio.
Att fotografera hemmet är väldigt intimt och kräver mycket tålamod, speciellt av min rumskamrat. Jag ville ändå försöka bryta intimitetens gränser och fånga något som andra kan relatera till. Om hur det är att huvudsakligen stanna inomhus då det fysiska, allmänna rummet begränsas främst till att gå till mataffären.
Under vårens undantagstillstånd hann jag gå igenom flera olika känslomässiga reaktioner på krisen, precis som alla andra också antagligen gjorde. Först kom känslan av spänning, sedan oron, sedan allvaret. Sedan skapades en ny form av vardag som man skulle vänja sig vid och bli trött på och – slutligen är det öppet hur livet formar sig efter den här krisen.
Det vanliga och vardagliga får sällan uppmärksamhet i medier. Det är så tråkigt och allmänt att det glider in i en död vinkel ur granskningens synfält. I vardagen och i dess förändringar - som inte märks direkt - döljer sig ändå mycket mening. Men det är allt annat än tråkigt och betydelselöst eftersom vardagen är en stor del av våra liv.
Regeringen har i samverkan med republikens president konstaterat att undantagsförhållanden råder i Finland på grund av coronavirusutbrottet
Statsrådet 16.3.2020
Vallgård, Helsingfors.
Mars
Gågatan utanför Stockmanns varuhus är tom, precis som resten av centrum. I april meddelade Stockmann att bolaget ansöker om företagssanering eftersom coronaviruset fick kundflödet att sina.
April
Restaurangerna är stängda till slutet av maj. Vi är redan vana vid att äta utomhus.
Slakteriet, Helsingfors.
Maj
Social- och hälsovårdsministeriet samt Institutet för hälsa och välfärd informerar:
Coronavirusepidemin har avtagit något under två veckor.
Statsrådet 4.6
Fårholmen, Helsingfors.
Juni
Juni övergår till juli och antalet coronasmittade är så få i Finland att det börjar kännas som om det bara berör andra länder - precis som det gjorde då viruset närmade sig Europa. Trots att livet i Finland och Helsingfors börjar återgå till det normala har vissa saker förändrats. Också mina närmaste vänner och familjemedlemmar frågar “får man kramas?”, i allmänna utrymmen håller man rejäla avstånd till främlingar och plexiglasen och handspriten i butikerna ser ut som om de alltid funnits där.
Själv har jag inte insjuknat, men som helsingforsare känner jag personligen fyra personer som antingen privat eller offentligt meddelat att de smittats. Den 2 juli 2020 har sammanlagt 328 personer dött i covid-19 i Finland, de flesta i huvudstadsregionen. Det har gått flera dagar utan att någon har behövt intensivvård på grund av covid-19.
Jag följer fortfarande med statistiken som någon typ av idrottsresultat. Medierna rapporterar fortfarande om virusets framfart genom siffror och sannolikhetsmodeller och prognoser. Det hjälper en att förstå den breda bilden, men berättar lite om hur krisen ser ut eller känns på individnivå.Hur såg ditt undantagstillstånd ut? Hur var din vardag under våren, var den annorlunda eller rullade den på som vanligt? Skicka din egen eller dina egna bilder från våren 2020 per e-post: henri.salonen@yle.fi. Vi samlar bilder för en artikel om vad som förändrats för finländare under undantagstillståndet våren 2020.