Hoppa till huvudinnehåll

Nyhetsskolan

Yle Nyhetsskolan: Trots att konsumtionen av havremjölk ökar är komjölken fortfarande populärast bland familjerna i Kyrkslätt

Från 2020
Uppdaterad 10.06.2020 08:06.
Havremjölk
Bildtext Havremjölksprodukter består av en havrebas (havre och vatten), rapsolja, olika kalciumprodukter, salt och olika vitaminer.
Bild: Brent Hofacker / Alamy

Allt fler vill stoppa klimatförändringen genom att äta mindre kött eller byta ut köttet till veganska köttersättare. Allt fler har också börjat dricka havremjölk istället för komjölk. Vi som har skrivit den här artikeln heter Lucas Riihinen och Axel Köhler och vi önskar att fler skulle övergå till havremjölk med tanke på miljön, men när vi undersökte om familjerna i vår näromgivning har ersatt komjölken med havremjölk, visade det sig att komjölken fortfarande är populär.

Vi frågade 59 olika personer om hur stor deras familj är och hur mycket mjölk som går åt i familjen. De flesta familjerna bestod av 4-5 personer.

I svaren framkom att många familjer, över 44 %, förbrukar över fem liter komjölk per vecka. En klar majoritet av familjerna, över 67 %, använde ingen havremjölk alls. Ungefär 13 % av familjerna använde två liter havremjölk per vecka.

Kor på Bjarne Maras mjölkgård i Korsholm.
Bildtext I största delen av familjerna dricker man fortfarande komjölk.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

I vår undersökning kom det också fram att nästan alla familjer i vår näromgivning dricker komjölk, de flesta familjer konsumerar ungefär 5 liter per vecka. I medeltal bestod familjerna i vår undersökning av 4-5 personer. Enligt undersökningen dricker 30% av familjerna havremjölk ibland. Vi hoppas att havremjölkskonsumtionen skulle öka under de närmaste åren.

Nästan alla havremjölksprodukter består av en havrebas (havre och vatten), rapsolja, olika kalciumprodukter, salt och olika vitaminer. Vid odlingen av havre, uppstår färre växthusgaser än vid uppfödning av kor. Havremjölk tål rumstemperatur en längre tid än komjölk och har också bättre hållbarhet än komjölk.

En havreåker som har blivit gyllengul.
Bildtext Det här är en havreåker i Ingå i Västnyland. i
Bild: Marica Hildén / Yle

Vi har bekantat oss med rapporten MatLust, ett EU-projekt som gjorts i Södertälje med målet att utveckla en hållbar livsmedelsnäring genom att också stödja det svenska jordbruket. Rapporten kommer fram till att även om havremjölk på kort sikt är bättre för miljön än komjölk, så är det på lång sikt bättre för miljön att sträva efter ett hållbart jordbrukssystem.

Rapporten hävdar dessutom att om alla helt övergår till vegetabiliska alternativ skulle också det öka miljöbelastningen. Rapporten hävdar också att en välbalanserad kost borde innehålla animaliska produkter.

Vi som har skrivit artikeln anser att både havremjölken och komjölken är viktiga, men att konsumtionen av komjölk nu är för hög med tanke på vad som är hållbart för vår miljö. Vi anser att det skulle vara bra att sträva efter att minska kouppfödningen och minska konsumtionen av mjölk.

Artikelskribenterna Lucas Riihinen och Axel Köhler har skrivit artikeln i samarbete med Yle Nyhetsskolan och har just gått ut åttonde klassen i Winellska skolan i Kyrkslätt.

Artikeln har onsdagen den 10.6.2020 kl. 8.00 uppdaterats med ett tillägg om att det korrekta uttrycket enligt EU:s bestämmelser är havredryck och inte havremjölk som används i artikeln. I den här artikeln valde vi att godkänna benämningen havremjölk, eftersom det är uttrycket som används bland de unga som skrivit artikeln. Yle Nyhetsskolan är medveten om att endast produkter som härstammar från djur får benämnas som mjölk. Det finns ett utslag från EU-domstolen i ärendet, daterat 14.6.2017.

Diskussion om artikeln