Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Blodig belgisk kolonialkung satsade på gummi och grundade imperium 60 gånger större än hemlandet - nu störtas hans statyer

Från 2020
En staty föreställande kung Leopold den andra av Belgien. Statyn har vandaliserats av demonstranter som vill avlägsna statyerna.
Bildtext En staty i Antwerpen föreställande kung Leopold II vandaliserades nyligen av demonstranter.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Black lives matter-demonstrationerna ger ringar på vattnet i Belgien. I centrum av kontroversen står den tidigare belgiska kungen Leopold II som inrättade ett skräckvälde i nuvarande Kongo. Många belgier ser det som anstötligt att minnesmärken efter kolonialkungen fortfarande finns kvar runtom i landet.

Bryssel/Antwerpen/Oostende

På söndagen trotsade omkring 10 000 demonstranter coronapandemin för att visa solidaritet med black lives matter-demonstranterna i USA. Man ville peka på att polisvåld och rasism inte är ett problem som är förbehållet USA, utan även en realitet i europeiska länder som Belgien.

- Vi ville visa att det är ett problem man måste rikta uppmärksamhet mot, säger en av arrangörerna Stephanie Collingwoode Williams.

Enligt Collingwoode Williams lider Belgien av samma typer av strukturella problem som i USA. Som svart har man till exempel svårare att ta sig fram i arbetslivet, säger hon.

- Om man ser till organisationer är personer i högt uppsatta positioner oftast vita medan de som exempelvis städar ofta är mörkhyade.

Stephanie Collingwoode Williams fotograferad i en park i Bryssel. Hon är en kvinna i 30-årsåldern, ledigt klädd med en halsduk runt halsen.
Bildtext Stephanie Collingwoode Williams
Bild: Rikhard Husu / Yle

Kolonial historia ger särprägel

Belgiens koloniala historia ger manifestationerna en särprägel. Såren efter kolonialtiden har inte läkt helt och hållet.

Den centrala gestalten i Belgiens kolonialhistoria är kung Leopold II som regerade åren 1865-1909. Under sin tid vid makten lade Leopold under sig ett område i Afrika över 60 gånger större än Belgien.

Järnvägsstationen i Antwerpen
Bildtext Den praktfulla stationsbyggnaden i Antwerpen byggdes med vinster från gummiutvinningen.
Bild: imago/viennaslide/ All Over Press

Syftet med Leopolds koloniala ambitioner var att utvinna gummi som hade blivit en eftersökt råvara kring sekelskiftet. Intäkterna användes bland annat för att finansiera ståtliga byggprojekt på olika håll i Belgien. Därför blev Leopold känd som byggarkungen.

Grymma metoder resulterade i skandal

För invånarna i Kongo var Leopolds regim däremot en katastrof. Senare forskning visar att folkmängden i Kongo minskade drastiskt till följd av de omänskliga förhållanden som rådde i fristaten.

Leopold tvingades sedermera ge över Kongo till den belgiska staten efter att grymheterna i Kongo uppdagats med en internationell skandal som påföljd.

Tre ursprungsinvånare i Kongostaten visar upp avhuggna händer. De står bredvid två baptistiska missionärer som dokumenterade grymheter i Kongostaten. Bilden är tagen år 1904.
Bildtext Tre invånare i Kongo visar upp avhuggna händer. De vita männen på bilden är baptistiska missionärer som dokumenterade grymheterna i Kongostaten. Bilden är från 1904.
Bild: Courtesy Everett Collection/All Over Press
Ett gammalt fotografi av kung Leopold II
Bildtext Kung Leopold (på bilden) tvingades ge över Kongo till den belgiska staten.
Bild: /All Over Press

Men i dag finns fortfarande monument och statyer som restes till Leopolds ära i hans hemland. Under den gångna veckan har statyer ändå avlägsnats i Belgien efter krav från allmänheten.

Borgmästaren Koen Palinckx visar platsen där Leopoldstatyn stod förut. I handen har han en svartvit bild över statyn.
Bildtext Distriktsborgmästaren Koen Palinckx tror inte att Leopold kommer att återvända till Ekeren.
Bild: Rikhard Husu

Museum bättre plats för statyerna, säger borgmästare

I Ekeren, en förstad till Antwerpen, placerades stadens Leopoldstaty på museum efter att statyn vandaliserats.

Nu kommer statyn att restaureras, men det är osannolikt att statyn kommer att återställas på sin gamla plats, menar borgmästaren Koen Palinckx.

- Jag tror att statyn kommer att förbli på museet där man kan ge den ett sammanhang och förklara vem Leopold var och vad han representerade i Kongo. Chansen att statyn återvänder till Ekeren är liten, säger Palinckx.

Han visar gamla svartvita bilder där invånare i Ekeren uppvakta Leopoldstatyn i samband med en ceremoni. Traditionen fortgick till början av 2000-talet. Men inställningen till Leopold II och Belgiens koloniala förflutna har förändrats under de senaste åren, säger Palinckx.

Kuststad byggdes med intäkter från Kongo

I kuststaden Oostende har man däremot inte för avsikt att göra sig av med stadens Leopoldmonument, berättar biträdande borgmästaren Silke Beirens.

Många av de centrala byggnaderna och parkerna finansierades med intäkter från Kongo.

- Om vi skulle flytta på statyn så borde vi också samtidigt montera ned hälften av staden. Man kan inte radera det förflutna, men vi måste kunna bearbeta det som var, säger Beirens.

Biträdande borgmästaren Silke Beirens framför Leopoldstatyn.
Bildtext Att riva monument är ingen lösning, anser Silke Beirens.
Bild: Rikhard Husu

För att gå demonstranterna till mötes planerar Oostende att inrätta en "motbild" som ska väga upp budskapet i det ursprungliga monumentet. Informationstavlan i anslutning till monumentet kommer också att ses över.

Gammal propagandainrättning ömsar skinn

Afrikamuséet i Tervuren utanför Bryssel hade länge den tvivelaktiga äran att kallas världens sista kolonialmuseum.

Museet uppfördes ursprungligen för att visa upp den av Leopold II styrda Kongostaten vid världsutställningen i Bryssel år 1897 och sågs länge som en plattform för kolonialistisk propaganda.

Vi förhåller oss kritiskt till vårt koloniala förflutna och det faktum att hela generationer vuxit upp med en bild av Afrika som de fick från detta museum och de stereotypier det bidragit till.

― Guido Gryysels, direktör för Afrikamuseet

Under de senaste 20 åren har museet genomgått en omfattande renovering som syftar till att avkolonisera samlingarna och skaka av sig prägeln från det förflutna, berättar museidirektören Guido Gryseels.

Bland annat görs samtliga utställningar på museet i samarbete med personer med afrikanskt ursprung.

Guido Gryysels fotograferad i profil.
Bildtext Afrikamuseet strävar efter att avkolonisera sina utställningar och samlingar, berättar direktören Guido Gryysels.
Bild: Rikhard Husu
Ett konstverk föreställande en dödsskalle.
Bildtext Utställningarna görs i samarbete med konstnärer med afrikanskt ursprung.
Bild: Rikhard Husu

Sympatiyttring möttes av misstro

I samband med black lives matter-demonstrationerna i Belgien gick Afrikamuseet ut med ett meddelande att man stöder demonstranternas målsättningar. Men alla övertygades inte av museets utspel.

- Då vi visade solidaritet med BLM-rörelsen möttes vi av bittra reaktioner. Man sade att Afrikamuseet är en symbol för rasism och ett kolonialt förflutet. Vi beskylldes för att vara skenheliga och opportunistiska, berättar Gryysels om reaktionerna.

- Men jag vill säga att vi förändrats dramatiskt under de senast 20 åren. Vi förhåller oss kritiskt till vårt koloniala förflutna och det faktum att hela generationer vuxit upp med en bild av Afrika som de fick från detta museum och de stereotypier det bidragit till.

Stereotypier bottnar i kolonialistiskt arv

Primrose Ntumba, vars föräldrar kom till Belgien från just Kongo, säger att uppfattningar från kolonialtiden fortfarande präglar människors synsätt trots att det gått 60 år sedan Kongo blev självständigt.

- Det koloniala förflutna är en av de främsta orsakerna till rasism i Belgien. Många stereotypier som är förknippade med färgade människor är direkt kopplade till den koloniala tiden, säger Ntumba som jobbar för regionparlamentet i Bryssel.

Vi kunde ersätta Leopoldstatyerna med andra statyer, med människor som åstadkommit goda saker och som borde lovordas för det.

― Primrose Ntumba

Enligt Ntumba handlar diskussionen om Leopoldstatyn inte enbart om att avlägsna monument som uppfattas som anstötliga. Hon hoppas att man också på offentliga platser kunde uppmärksamma människor som haft en annan roll i den koloniala historien, till exempel den kongolesiska frihetskämpen Patrice Lumumba.

Primrose Ntumba fotograferade vid Mont des Arts i Bryssel,
Bildtext Primrose Ntumba berättar att kolonialtiden fortfarande präglar belgiers synsätt.
Bild: Rikhard Husu

Överlag skulle Ntumba gärna se fler monument för personer som förenar belgierna och får dem att känna sig stolta.

- Vi kunde ersätta Leopoldstatyerna med andra statyer, med människor som åstadkommit goda saker och som borde lovordas för det.

Trycket på en offentlig ursäkt för övertrampen under kolonialtiden ökar, framför allt den senaste veckan. Enligt Primrose Ntumba är tiden mogen för det.

- En ursäkt är nödvändig och den skulle inte komma en dag för tidigt.

En staty med ett kolonialistiskt budskap har försetts med en slöja föreställande en belgisk soldat.
Bildtext På Afrikamuseet har statyer med koloniala budskap har försetts med slöjor som förmedlar ett annat budskap.
Bild: Rikhard Husu
En mörkhyad demonstrant i belgiska Liege som håller en bild av kung Leopold II av Belgien. Kung Leopold låg bakom den våldsamma koloniseringen av belgiska Kongo.
Bildtext En man demonstrerar mot rasism i belgiska Liége.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Diskussion om artikeln