Färre barn leder till drastiska förändringar i den finländska skolvärlden – elevantalet rasar och nytänk krävs, visar Sitras utredning

Nedgången i den finländska nativiteten som började år 2015 kommer att ha en stor inverkan på utbildningsfältet, visar en färsk utredning av jubileumsfonden Sitra. Bland annat kommer vi att se stora skillnader i hurdan utbildning som erbjuds i olika regioner.

De krympande årskullarna syns redan i elevantalet i grundskolans lägre klasser. I klasserna 7–9 däremot kommer antalet elever att rasa först om cirka sju år.

Sitras prognos sträcker sig till år 2040. Forskargruppen har gått igenom ett brett material där man tittat på antalet nya studerande per kommun, region och landskap.

Prognosen visar att efterfrågan på andra stadiets utbildning kommer att minska betydligt på mindre orter redan under 2020-talet, medan efterfrågan kan öka i stadsregioner, eller åtminstone minska långsammare än i resten av landskapet.

Under det här årtiondet ökar behovet av högskoleutbildning endast i Nyland, Birkaland och Norra Österbotten.

Också i Nyland kommer antalet elever i grundskolan att minska under det här och följande årtionde. Tack vare inflyttning kommer man ändå att få ett ökat antal högskolestuderande till landskapet.

Om det inte sker några större förändringar blir Nyland den enda delen av landet där antalet högskolestuderande ökar på 2030-talet.

Ett mer flexibelt utbildningssystem efterlyses

På många håll kommer man följaktligen att vara tvungen att klura ut hur unga ska erbjudas utbildning och hur man håller kvar yrkeskunnig personal i regionen.

– Vi kommer säkerligen att vara i behov av ett mångsidigare, mer flexibelt och effektivare utbildningssystem, där yrkeskunskap och studier går tätare ihop, säger äldre rådgivare Tapio Huttula vid Sitra.

Enligt utredningen kommer de regionala variationerna i utbildningsutbudet att öka i snabb takt. Det innebär stora skillnader särskilt mellan storstäderna och resten av landet.

Enligt Huttula kan distansundervisning, som har kommit till användning i praktiken i samband med coronakrisen, bli en del av lösningen på en del håll.

Också vuxenutbildning kan bli ett viktigt sätt att se till att det finns kunnigt folk i hela landet.

– När det finns brist på yrkesskickliga människor är det viktigt att få alla med, också dem som just nu befinner sig utanför arbetskraften, säger Huttula.

Högskolorna drabbas inte lika hårt

Till följd av coronakrisen kommer högskolorna nästa höst att ta in tusentals fler studerande än ursprungligen planerat. Det gäller särskilt utbildningar inom teknologi, handel och social- och hälsovårdsbranschen.

Enligt Timo Aro vid konsultbyrån MDI, som medverkat i Sitras rapport, kommer bristen på studerande inte att drabba högskolor i samma utsträckning som andra utbildningsstadier, eftersom högskolestudier hör till den mest eftertraktade formen av utbildning.

Han tror inte heller att invandringen kommer att vara till någon större hjälp för skolor som ligger utanför tillväxtcentra, eftersom invandrare tenderar att koncentrera sig ännu starkare till stora städer än övriga befolkningen.

Aro påminner om att det hittills funnits konsensus om att varje landskap har sin egen högskola.

– Om det här är utgångsläget också i framtiden kommer man säkert att hitta en gemensam syn på hur antalet startplatser fördelas på olika håll i landet, säger Aro.

Källor: Sitra, Yle Uutiset