Slut på blågrönalger? Helikopter spred kalksten i Kolkkaviken i Nådendal i nytt projekt som ska rädda Östersjön från övergödning

Solen skiner från en molnfri himmel på torsdagsförmiddagen ute vid Kolkkaviken i Rimito i Nådendal. Men trots att himlen är ljusblå är den inte helt fri från nederbörd, för med jämna mellanrum sprids en last med kalksten från en helikopter ner i vattnet.

Sammanlagt åtta ton kalksten sprids i viken med syfte att binda fosfor i bottensedimentet. Målet är att förbättra vattenkvaliteten i området.

Det handlar om ett pilotprojekt som är en del i EU-finansierade projektet SEABASED, som leds av John Nurminens Stiftelse. I utvalda havsvikar runt Finlands, Ålands och Sveriges kustområden testas och bedöms olika småskaliga pilotprojekt med målet att minska på Östersjöns inre näringsbelastning och därmed förbättra kustområdena.

Man vill med andra ord se en mindre mängd blomningar av blågröna alger och klarare vatten.

Kalkstenen kommer från Nordkalk på Gotland, och har värmebehandlats för att göra den mer porös. Kemister vid Stockholms universitet har forskat inom ämnet och kommit fram till värmebehandlad kalksten binder fosfor ännu bättre än vanlig kalksten.

Goda resultat i Sverige

Ett liknande experiment som det i Kolkkaviken har gjorts i Kyrkviken i Linköping, Sverige, och de inledande resultaten ser goda ut.

- Vi vet mera nu när det blir sommar, men det ser ut som om att fosforhalterna skulle ha sjunkit, säger Marjukka Porvari som är direktör för projektet Ett Rent Östersjön vid John Nurminens Stiftelse.

Nu hoppas man få lika goda resultat i Kolkkaviken i Nådendal. Kolkkaviken valdes av nästan 70 alternativ som en utmärkt testplats, eftersom bottnen i viken är syrefattig. Dessutom är viken sluten, vilket betyder att vattnet inte rör på sig så mycket.

Det gör det möjligt att följa med hur testet fungerar. Under sommaren tar man vattenprover och sedimentprov, och efter fem år ska det tas prov från bottnen för att se om några förändringar kan urskiljas.

- Om det blir bättre förhållanden i ett ekosystem som lider som här, så kan återhämtningen av bottendjur och bottenväxter till och med gå ganska snabbt. Vi hoppas förstås på att det händer här, säger Porvari.

Ingen risk för skador i dött botten

Enligt planerare Irma Puttonen från NTM-centralen i Egentliga Finland är spridningen av kalksten en säker metod att använda för att minska på övergödningen i slutna havsvikar, eftersom det på grund av syrebristen inte finns levande djur på bottnen som kan ta skada.

Om testet lyckas är det också en kostnadseffektiv lösning.

- Jag vet inte exakt vad spridningen av kalkstenen med helikopter kostade, men man sprider redan gödsel i skogar med helikopter så priset är det samma, metoden är likadan, säger Puttonen.

Cirka 31 000 ton fosfor sprids årligen ut i Östersjön från land. Övergödning av näringsämnen leder till utbredda algblomningar och döda bottenområden. Under de här förhållandena frigörs de näringsämnen som finns lagrade i havsbottnen ut i vattnet, vilket kan beskrivas som havets interna näringsbelastning.

Om projektet i Kolkkaviken får önskat resultat vill man gärna sprida kalkstensmetoden också till andra drabbade havsvikar, både med hjälp av staten och eventuellt privata investerare.

- Det finns några havsvikar med mycket intern belastning. En kartläggning av områdena skulle kanske vara nästa steg, säger Porvari.