Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Kopplingen mellan covid-19 och psykiska sjukdomar undersöks i ny forskning

Från 2020
En datoranimerad bild av coronaviruset.
Bild: Alissa Eckert & Dan Higgins / CDC

Hur påverkar coronaviruset den mentala hälsan? Det ska forskare vid Turku Bioscience ta reda på.

Forskningsprojektet Mitigating mental illness after effects of COVID-19 infection har fått en finansiering på 200 000 euro av Finlands Akademi.

Forskningsprojektet som undersöker kopplingen mellan covid-19 och psykiska sjukdomar är ett samarbete mellan Turku Bioscience, som är Åbo Akademis och Åbo universitets gemensamma forskningscenter inom biovetenskaper, Johns Hopkins School of Medicine i USA, och universitetssjukhuset Ulm i Tyskland.

Från Turku Bioscience deltar ett forskarteam under ledning av forskningschef Eleanor Coffey.

– Vi är väldigt glada över att ha fått finansiering och ivriga på att påbörja forskningen. Lyckligtvis fattade Finlands Akademi snabba beslut, säger Coffey.

Sambandet mellan virusinfektioner och psykiska störningar ingen ny upptäckt

Syftet med forskningen är att mildra långvariga bieffekter på den mentala hälsan hos patienter som återhämtat sig från covid-19.

Enligt Coffey har man sedan 1700-talet kunnat bevisa att det finns ett samband mellan virusinfektioner och psykiska sjukdomar.

– Redan under 200 års tid har man varit medveten om att det finns en koppling mellan influensainfektion och psykotiska episoder hos patienter.

Eleanor Coffey, en brunhårig kvinna med vit kofta och svart t-skjorta står i en trappa
Bildtext Forskningschef Eleanor Coffey leder forskarteamet som deltar från Turku Bioscience.
Bild: Privat

Blodprov från covid-19-patienter ska ge inblick i sambandet

Coffey betonar att forskning om kopplingen mellan covid-19 och psykiska sjukdomar är viktig både från ett vetenskapligt och samhälleligt perspektiv.

– Det är väldigt viktigt att vi förstår mekanismerna som ligger bakom dessa symptom och sjukdomar.

Forskningen utförs genom att man analyserar blodprov från covid-19-patienter med hjälp av klinisk proteomik, det vill säga att man analyserar stora mängder data om proteiners struktur och funktion.

– Blodet är ett fönster till hjärnan, som sänder signaler till blodet. Hjärnan skapar förändringar i olika proteinprofiler i blodet som vi kan mäta, och då kan vi konstatera en del av de saker som händer i hjärnan, förklarar Coffey.

Forskarteamet vid Turku Bioscience inleder forskningsarbetet i juli med att analysera de blodprov som kollegorna i USA och Tyskland samlat in.

Diskussion om artikeln