Rapport: Mängden kärnvapen i världen fortsätter minska men länderna satsar på allt modernare och dödligare styrkor

Antalet kärnvapen i världen fortsatte att minska under år 2019. Trots det råder dystra utsikter när det gäller den globala nedrustningen, i synnerhet med tanke på att den internationella instabiliteten ökar. Utvecklingen är oroande, skriver svenska Fredsforskningsinstitutet Sipri i sin färska årsrapport.

Trots att mängden kärnstridsspetsar generellt minskade under fjolåret, fortsatte alla kärnvapenstater att modernisera sina nukleära styrkor, samtidigt som dom geopolitiska spänningarna ute i världen ökade.

Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, som i dag kommit ut med sin årsbok som redogör nuläget för rustning, nedrustning och internationell säkerhet, beror nedgången främst på att USA och Ryssland gjorde sig av med vapen med föråldrad teknologi.

Men i takt med att gamla vapen avvecklas, ökar de nyas anfallskapacitet.

I början av år 2020 hade världens nio kärnvapenstater – USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea – sammanlagt kring 13 400 kärnvapen, vilket är några hundra färre än året innan.

Drygt 3 700 av dem är utplacerade i operativa styrkor, och nästan 1 800 hålls i högsta beredskap att användas när som helst.

Risk för ny nukleär kapprustning

Tillgången på tillförlitlig information om kärnvapenstaternas arsenaler varierar kraftigt. Till exempel erkänner Israel inte att man besitter några stridsspetsar alls.

Säkert är ändå, att USA och Ryssland sitter på över 90 procent av världens alla kärnvapen.

Sipri oroar sig särskilt för att det bilaterala avtal, som reglerar dom här ländernas nedrustning, håller på att löpa ut.

Det så kallade Nya START-avtalet går ut i början av år 2021, om inte länderna når en överenskommelse om förlängning i förhandlingar som startar nu i juni.

Enligt Sipri antyder utmaningarna kring kärnvapenförhandlingarna att epoken för överenskommelser om vapenreglering mellan Ryssland och USA kan vara på väg att ta slut. Resultatet kan bli ny nukleär kapprustning.