Författaren Tua Forsström om sin första tid i Svenska Akademien: "Vi har lagt krisen bakom oss"

Som första finländare någonsin tillträdde poeten Tua Forsström som ledamot i Svenska Akademien i fjol. Nu ger hon sin första intervju om erfarenheterna från den prestigefyllda men också omstridda kulturinstitutionen.

Själva inträdet skedde i samband med Svenska Akademiens årshögtid i december 2019 i Börshuset i Stockholm med kungligheter och andra prominenta personer på plats.

- Jag var naturligtvis förfärligt nervös för det är ju väldigt mycket formalia och ett otroligt högtidligt sammanhang, berättar Forsström.

Hennes inträdestal hittar du här.

- I förväg föreställde jag mig en massa olyckor och missöden som kunde hända men det gjorde det ju nog inte alls, småskrattar hon nu i efterhand och tillstår att det var en minnesvärd upplevelse att få vara med om.

Innan Forsström valdes in hade Svenska Akademien genomlevt tidernas största kris som resulterade i flera ledamöters avgång och att dess trovärdighet vacklade i grunden.

Krisen hade sin upprinnelse i #metoo-rörelsen som avslöjade en lång rad svenska kändisar som gjort sig skyldiga till sexuella trakasserier. En av dem var Jean-Claude Arnault, i medierna ofta kallad Kulturprofilen, gift med dåvarande akademiledamoten Katarina Frostenson.

Även om Arnault själv inte var akademiledamot var han starkt knuten till Svenska Akademin som bland annat finansierade hans och hustrus kulturklubb Forum.

Arnault misstänktes också för att i förtid ha läckt uppgifter om Nobelprisvinnare, som han fått av sin hustru.

Katarina Frostenson avgick från Svenska Akademien efter en förlikning vilket gjorde att ärendet inte fick en rättslig prövning.

Arnault dömdes senare till två års fängelse för två våldtäkter.

Återfår akademien förlorat förtroende?

Svenska Akademien befinner sig nu i ett stadium av återuppbyggnad.

- Förtroendet och respekten för akademien var körd i botten. Det började se verkligt kritiskt ut och man undrade ju i ett skede om de alls skulle kunna staga upp det.

Tua Forsström tror att valet av henne och de tre andra nya ledamöterna Anne Swärd, Ellen Mattson och Åsa Wikforss kan ses som en del av en nystart.

- Ingen av oss hade någon som helst anknytning till de kretsarna och det händelseförloppet.

Hon påpekar också att krisen nu har fått sitt avslut.

Det ligger lite i sakens natur att vi inte längre malar på om detta olyckans år som blev en sådan förfärlig prövning för akademien.

― Tua Forsström

Forsström är tacksam över att inte behöva behandla saken mer utan ser hellre framåt.

- Det är dags att gå vidare, tycker Forsström som de facto ändå sitter på just den plats, stol nummer 18, som Katarina Frostenson innehade i Svenska Akadmien.

- Jag tolkade det entydigt på det sättet att Katarina Frostenson satt där uttryckligen i egenskap av lyriker och att en av förklaringarna till att blickarna sedan riktades mot mig var att Svenska Akademien helt enkelt ville hitta en ny lyriker.

Det, och vetskapen om att man i Finland så länge hoppats på en finländsk ledamot, gjorde att Forsström ändå med glädje tog emot posten.

-I ett annat fall hade det kanske kunnat kännas obekvämt och ledsamt att efterträda en kollega som slutat under så svåra omständigheter som hon gjorde.

Fru Forsström har ordet

Efter ett halvår i Svenska Akademien känner sig Tua Forsström mer hemmastadd än hon vågat hoppats på. Hon fick ett varmt mottagande och gladdes positivt över hur stor kännedomen om finlandssvensk litteratur är bland hennes kolleger i akademien.

- Det har varit en härlig upplevelse att märka att det finlandssvenska är för ledamöterna i Svenska Akademien en naturlig del av det svenska språkområdet.

Hennes förhoppning om att inte ses som enbart en regional representant har infriats.

- Jag hoppas förstås att min kännedom om finlandssvensk och finländsk litteratur skulle komma till nytta men jag vill gärna ta ställning också i andra frågor och vara en del av hela sammanhanget.

Och i akademisammanhang handlar förstås en betydande del av arbetet om Nobelpriset i litteratur. Akademien är indelad i olika kommittéer varav Nobelkommittén är den som lägger ner mest arbete på att vaska fram årets Nobelpristagare. Forsström har fått inblick i hur arbetet fungerar.

Varje år skickar akademien ut förfrågningar till litteraturvetare och universitet världen över och samlar ihop förslagen till det som kallas "den långa listan". Efter hand kortas listan ned till "den halvlånga listan" som presenteras för alla ledamöter i akademien. Efter att ha inhämtat deras synpunkter pressas antalet ned ytterligare till "den korta listan" då enbart fem författarskap återstår.

Det är där de är nu.

Nobelkandidatslitteratur måste gömmas undan

- Under sommarpausen ska vi läsa dessa fem författarskap och ge våra synpunkter och det är ju hemskt spännande läsning!

Denna läsning omges naturligtvis av ett kolossalt hemlighetsmakeri.

- Det är nästan på gränsen till att man har lite ångest. Bjuder jag hem någon oroar jag mig för att jag lämnat böcker framme men vid det här laget sitter det nog i ryggmärgen, säger Forsström och berättar om kolleger som bytt omslaget på böckerna för att kunna läsa utan oro för att bli avslöjad.

Hon påpekar ändå att hemlighetsmakeriet inte är idiotiskt sjåpande utan betydelsefullt eftersom vadslagningen kring pristagaren är omfattande.

Pristagaren tillkännages i oktober då Svenska Akademiens ständige sekreterare öppnar de berömda dörrarna i Börshuset i Stockholm.

Också mer vardagsnära arbete

Svenska Akademien sammanträder varje torsdag men Forsström har på grund av avstånden möjlighet till en viss flexibilitet. Hon hann delta i sammanträdena i Stockholm fram till mars då också Svenska Akademin övergick till distansmöten på grund av coronapandemin.

Akademiens sammanträden följer ett strikt protokoll och ledamöterna tilltalas som "herr" och "fru".

- Det här kändes i början, och känns kanske rentav fortfarande, en smula främmande för mig, tillstår fru Forsström som ändå fått en viss förståelse för bruket sedan hon insett att det ursprungligen var frågan om en jämlikhetsfaktor.

- Många som satt i akademien hade ohyggligt fina titlar och tanken var att ingen skulle vara förmer än andra. Det var för att slippa ifrån titulerandet som "herr" och "fru" infördes.

Svenska Akademien var större än kungahuset, större än Hagaprinsessorna

― Tua Forsström

.

Trots att hon sedan tidigare kände några av ledamöterna har det varit mycket nytt att behandla, lära känna de andra och inte minst lära sig att känna sig bekväm i det nya sammanhanget.

- Det hade legat nära till hands att jag känt mig lite bortkommen när jag kommer från Finland och den västnyländska skogen, skrattar Forsström som huserar i Tenala en stor del av året.

Hårt arbete, ganska lite glitter och glamour

- Man tror lätt att det här med akademien är lika med glitter och fester. Det finns det också men det är bara en liten andel av arbetet.

Akademien delar årligen ut en stor mängd priser och stipendier bland annat till författare, språkvetare och forskare. Förslagen behandlas under sammanträdena.

Svenska Akademiens tillgångar beräknas uppgå till omkring 1,6 miljarder kronor.

Pluggade grammatik med kamraterna

För Tua Forsström har första halvan av 2020 inneburit omvälvande upplevelser i och med inträdet i Svenska Akademien. En ny - men samtidigt välbekant värld har öppnat sig. Redan som liten flicka såg hon upp till Svenska Akademien och allt som kretsade runt den.

- Svenska Akademien var större än kungahuset, större än Hagaprinsessorna. Det var något som stod över allt annat, säger lyrikern lyriskt.

- Ända sedan jag var alldeles liten flicka gick mitt liv åt till att läsa och skriva. Jag älskade det svenska språket och svensk grammatik över allting annat, skrattar hon.

När hon var mellan 10 och 12 år höll hon villkorskurser för skolkamrater i Ekenäs som inte hade samma passion för svensk grammatik som hon. Hon minns i synnerhet ett år då det var särskilt många elever som fick villkor i modersmålet på våren.

- Då frågade jag skolan om jag kunde få låna ett klassrum under sommaren. Där höll jag till med mina elever som ofta var större än jag och ofattbart ointresserade.

Omöjligt leva lyckligt förutan grammatik

Hennes drivkraft var inget mindre än tanken på att erbjuda kamraterna ett lyckligt liv.

- Jag tänkte att om man inte förstår hur språket är uppbyggt så har man ingen chans till ett lyckligt liv. Det var min fasta förvissning.

Hennes starka vilja och disciplin gjorde att hennes elever klarade sig och blev uppflyttade till följande klass.

Sextio år senare blev hon invald i Svenska Akademien.

Författaren Tua Forsström om sin första tid i Svenska Akademien: "Vi har lagt krisen bakom oss"

15:20

Tua Forsström sommarpratar i Yle Vega i år.