Jonas Jungar: Finländarna har fortfarande världens högsta förtroende för nyheter - trots all desinformation om coronaviruset

Det är årlig måste-läsning för alla inom mediebranschen - den globala jätterapporten från Reuters Institute vid universitetet i Oxford om hur folk konsumerar nyheter och media som publicerades i dag. En detaljerad barometer på vart journalistiken är på väg bland 40 undersökta länder.

För ett bolag som Yle är pålitligheten A och O. Tappar vi publikens förtroende tappar vi inte bara vår legitimitet som informationsförmedlare, vi tappar också den legitimitet vi måste ha för att kunna uppbära skatt för vår journalistik.

Av alla tusentals siffror i Reuters rapport är det alltså förtroendesiffran som intresserar åtminstone mig mest. Och där ligger Finland fortsättningsvis kvar som etta. Inte nog med det, bland de enskilda finländska nyhetsmedierna är det Yle som upplevs som pålitligast.

Allt väl alltså? Slå sig för bröstet och fortsätta? Nej, det har vi sannerligen inte råd med.

För visst finns det också en del orosmoln. Förtroendet är visserligen högt, men har ändå sjunkit i flera års tid nu. År 2015 sade sig 68 procent av finländarna lita på nyheterna, i år är siffran nere 56 procent.

Det gäller inte bara i Finland, utan är en global trend som går hand i hand med en samhällelig polarisering och en ökande misstro mot auktoriteter.

Men det finns en stor skillnad i finländarnas förtroende för nyheter överlag, och nyheter man själv använder (56 respektive 69 procent). Det är inte nödvändigtvis samma sak.

Det kan enligt forskarna finnas två förklaringar till det.

Antingen är det ett tecken på en större polarisering (folk tenderar att söka sig till ett fåtal egna nyhetskällor medan man misstror andra) eller så är det bara en mer allmän misstänksamhet mot nyheter i och med allt prat under senaste år om fake news och allehanda propaganda.

Själv tror jag mer på det sistnämnda: ett (i och för sig helt sunt) ifrågasättande av det man möter i dagens strida strömmar av information från alla håll. Med tanke på att Finland redan länge medvetet satsat på ökad mediekunskap, så är misstron snarare ett hälsotecken, att man är alert och förmår tänka källkritiskt.

Det behöver alltså inte nödvändigtvis handla om en värdefull samhällelig tillit den etablerade journalistiken som sakta håller på att vittra sönder.

Med tanke på att Finland redan länge medvetet satsat på ökad mediekunskap, så är misstron snarare ett hälsotecken

Så länge som finländsk så kallade mainstream-medier sköter sig (vilket de bevisligen hittills gjort), så kan vi undvika den situation som uppstått på många andra håll. Men det förutsätter förstås en kontinuerlig självrannsakan och självkritik, att vi lever som vi lär.

Till de trösterika signalerna hör också att coronakrisen visat hur folk när det kommer till kritan ändå tyr sig till etablerade medier. Till exempel har vanliga tv-nyhetssändningar fått ett tydligt uppsving i flera länder. Det trygga, invanda har plötsligt fått ett nytt värde.

Pandemin, den största globala krisen sedan andra världskriget, “har påmint folk om värdet av traditionella nyhetskällor”, konstaterar forskarna i rapporten.

Och det är kanske den mest konkreta påminnelsen av alla hur väl ställt det trots allt är i Finland.

Vad gäller desinformation har den gångna våren visat att Finland har både motståndskraft och immunitet

Faktum är ju att coronakrisen inneburit en massiv flodvåg av desinformation och propaganda. En “infodemi” kallade WHO det redan i ett tidigt skede och efter det blev det bara värre.

Men i ärlighetens namn är det ganska litet av den varan som nått oss. Visst finns det enstaka exempel på desinformation eller konspirationsteorier som fått ett visst fotfäste också här, men det är ändå ett otyg som drabbat andra länder på ett helt annat sätt.

Eller för att tala i medicinska termer: vad gäller desinformation har den gångna våren visat att Finland har både motståndskraft och immunitet.

Skribenten är chef för kvalitetskontroll och publikdialog vid Svenska Yle