Bibliotekschefen som vill stänga bibliotek: "Två starka enheter bättre än fyra försvagade"

Nu när den ekonomiska svångremmen ska stramas åt på Kimitoön synas alla enheter – även de mindre kostsamma. Cirka en procent av kommunens totala budget går till biblioteksverksamheten och nu ska personalstyrkan minska från åtta till fem.

– Även om vi inte kostar kommunen så mycket vill vi inte bli de som inte sparar. Men jag hade hoppats på ett annat beslut än det som politikerna nu tagit, säger bibliotekschefen Eija Sjöblom.

För en vecka sedan beslöt kommunstyrelsen att kommunens bibliotekstjänstemän ska bli färre, detta för att samtliga fyra bibliotek ska kunna fortsätta i Västanfjärd, Dalsbruk, Hitis-Rosala och Kimito centrum.

– Beslut som de här gör att de gamla kommundelarna fortsätter att försvara sig i stället för att man börjar se på Kimitoön som en helhet. Jag är glad över att alla vill ha ett bibliotek i sin hemby, det betyder att biblioteken är viktiga för folk. Men det här beslutet innebär att servicen blir sämre för alla i stället för tvärtom, säger Sjöblom.

Genom att minska personalstyrkan med tre årsverken sparar kommunen 105 000 euro per år. Biblioteken i Kimitoön kostar 110 euro per invånare och år, vilket är cirka 57 procent mer än landets genomsnitt.

– Främst beror det här på alla utspridda enheter som, förutom hyror, tar upp personalresurser och tid. Genom naturliga pensioneringar kunde personalstyrkan minska med ett till två årsverken. Om vi samtidigt minskar andelen enheter från fyra till två kunde vi utveckla verksamheten och göra den ännu bättre, säger Sjöblom.

Men olika krafter drar åt olika håll. På Hitis-Rosala anser man att det är viktigt att få behålla biblioteksverksamheten i någon form eftersom bibliotekshuset blivit en viktig samlingspunkt för bybor och besökare.

"En nedvärdering av vårt arbete"

Coronavåren har gjort att intresset för fjärrlån och de digitala tjänsterna ökat. Det här tror Eija Sjöblom att Hitis-Rosalaborna kunde dra nytta av.

– Vi har redan diskuterat, och delvis påbörjat försök med att driva biblioteksverksamheten tillsammans med till exempel byalaget. Det här kunde kombineras med en utökad användning av de elektroniska tjänsterna, tror Sjöblom.

Vidare vill politikerna att bibliotekens service och öppettider utvecklas enligt principerna för meröppna bibliotek.

– Det är ett väldigt bra tillägg till traditionella verksamheten, men man kan inte ha meröppna bibliotek utan personal. Det är inte något man så att säga kan ersätta den vanliga verksamheten med.

Både hon och personalen är besvikna på det alternativ politikerna gått in för.

– Det är inte enkelt att spara, och man vill gärna gå alla till mötes. Men nu baserar sig beslutet på en gammaldags uppfattning om biblioteksverksamheten. Det är en nedvärdering av vårt arbete och det är kanske det värsta med det här, säger Sjöblom.