Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Åtalsimmuniteten kan hävas i fallet Mäenpää - exceptionellt att grundlagsutskottet var oense, säger professor i straffrätt

Från 2020
Professor i straffrätt Kimmo Nuotio.
Bildtext Professor Kimmo Nuotio anser att Mäenpääs immunitet bör hävas.
Bild: Samu Takala / Yle

Riksdagens grundlagsutskott har i dag föreslagit att riksdagen ger tillstånd att häva åtalsimmuniteten i fallet som berör Sannfinländarnas riksdagsledamot Juha Mäenpää. Att grundlagsutskottet var oense i frågan är exceptionellt, säger Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet.

- Det var ett jättespännande beslut. Jag förväntade mig nog det här, men kunde inte på förhand vara säker på vilket beslut som fattas. Fallet delade åsikter och det är mycket ovanligt att man har en minoritet som röstar emot förslaget som i det här fallet, säger Nuotio.

Grundlagsutskottet var alltså inte enhälligt i frågan, rösterna föll 12-5. Samlingspartiets Wille Rydman och Heikki Vestman samt Sannfinländarnas Olli Immonen, Sakari Puisto och Jukka Mäkynen anmälde avvikande åsikt.

Enligt dem borde riksdagen inte ge sitt tillstånd till att väcka åtal. Det här är rätt så exceptionellt, enligt Nuotio.

- Det har varit en viktig princip att man inom grundlagsutskottet har försökt nå enhetlighet då man fattar beslut och att man inte röstar, säger Nuotio.

Enligt honom är grundlagsutskottet det viktigaste organet som tolkar grundlagen och det är därför viktigt att utskottet kan ge klara linjer för tolkning av grundlagen.

Nuotio: Utskottet ense om juridiken men oense om kontexten

- Trots att åsikterna gick isär i utskottet fanns det flera saker som både majoriteten och minoriteten var ense om. Också minoriteten i utskottet ansåg att man får och kan begränsa det som kan sägas i riksdagen, säger Nuotio.

Han säger att man kanske kan kalla fallet ett gränsfall. Juha Mäenpää har helt klart gjort sig skyldig till ett allvarligt brott, hets mot folkgrupp, men enligt Nuotio ansåg minoriteten i utskottet att det inte handlade om ett av de värre fallen inom kategorin.

Riksåklagaren har velat åtala Mäenpää för hets mot folkgrupp, med anledning av hans uttalanden i riksdagen i fjol somras.

Mäenpää talade inför riksdagens plenum i juni 2019 om invandring och invasiva arter på ett sätt som kan anses kränka invandrare och asylsökande.

De som i grundlagen röstade emot åtalsimmunitet för Mäenpää såg kontexten annorlunda än de som röstade för, enligt Nuotio. Alla inom utskottet var ändå i stort sätt på samma linje när det gäller juridiken.

- Hela utskottet var överens om att Mäenpää inte har följt instruktionerna i grundlagen, enligt vilka en riksdagsledamot måste uppträda sakligt och värdigt. Vi som hade avvikande åsikt tyckte att det räcker med att riksdagens talman redan har påpekat detta för Mäenpää, sa Samlingspartiets Ville Rydman tidigare i dag.

Riksdagsledamoten Juha Mäenpää (Sannf) intervjuas i riksdagen. Han har händerna i kors och han sitter vid ett bord och har en mikrofon framför sig.
Bildtext Juha Mäenpää jämförde asylsökande med djur eller växter av en invasiv art.
Bild: Karoliina Simoinen / Yle

Går vidare till omröstning i riksdagen

Nuotio deltog som sakkunnig i grundlagsutskottet, han skrev ett utlåtande i fallet och var med under hela processen.

- Min åsikt är och var den att man borde häva immuniteten och låta domstolen sätta gränser i frågan, säger han.

Grundlagsutskottets beslut går nu vidare till riksdagen. För att beslutet ska gå igenom måste fem sjättedelar av riksdagsledamöterna rösta för en hävning av immuniteten.

- Det här är en spännande konstellation. Ett sätt att tänka är att riksdagen borde så att säga lyda grundlagsutskottets rekommendation. Det skulle se bättre ut och skulle innebära ett direkt stöd för systemet och själva grundlagen.

Att även minoriteten i grundlagsutskottet som röstade emot immuniteten ser att det finns gränser för vad man kan säga i riksdagen är väldigt viktigt juridiskt, anser Nuotio.

Det här betyder att grundlagen inte tar skada även om beslutet politiskt röstas ner i riksdagen.

- Jag hoppas att man i riksdagen inte enbart ser det här som en politisk fråga utan även en fråga som gäller tolkningen av grundlagen och grundlagsutskottets roll och prestige, säger han.

Diskussion om artikeln