Grundlagsutskottet prickar Katri Kulmuni för att hon godkände att Finland deltar i euroländernas nödlån

Tidigare finansminister Katri Kulmuni (C) anser att det finns en villkorlighet i euroländernas finansiering av nödlån för hälsovårdsutgifter under coronapandemin, medan riksdagens grundlagsutskott anser att villkorligheten inte finns.

Det var i våras som eurogruppen beslöt att Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) kan ge lån till euroländerna för att finansiera utgifter för hälsovårdskostnader. Det var Finlands dåvarande finansminister Katri Kulmuni som godkände förslaget för Finlands del.

Grundlagsutskottet skriver i sitt utlåtande i dag att nödlånen inte innehåller den villkorlighet som grundlagsutskottet tidigare har krävt.

“I motsats till vad grundlagsutskottet har krävt i sina ställningstaganden, har man i programmet beslutat att inte tillämpa ESM-avtalets allmänna finanspolitiska villkorlighet, enligt tidigare tolkning och rättspraxis” skriver grundlagsutskottet i sitt utlåtande. (fritt översatt)

Kan Finland tvingas betala mera för nödlånen?

Grundlagsutskottet vill ha stränga villkor för de nödlån som Europeiska stabilitetsmekanismen beviljar. Enligt utskottet finns det en risk att Finland tvingas betala mera för nödlånen, ifall man avstår från villkoren.

Katri Kulmuni anser ändå att det är ett tillräckligt villkor att nödlånen ska användas för hälsovårdskostnader och att lånet högst kan vara två procent av bruttonationalprodukten.

Europeiska stabilitetsmekanismen kan bevilja nödlån för högst 240 miljarder euro.

Europeiska stabilitetsmekanismen är ett finansinstitut som inrättades av euroländerna år 2012.