“Amerikanerna är ett intensivt folk, de gör allt till 110 procent” - statsvetaren med ett livslångt intresse för USA berömmer folkets självförtroende

Samhällsfrågor har alltid intresserat Lauri Rapeli, men det var under utbytesåret i USA och delstaten Indiana under gymnasietiden - i mitten av 1990-talet - som beslutet att satsa på statsvetenskaper cementerades.

- Det berodde kanske delvis på att jag läste och lärde mig om det amerikanska politiska systemet en timme varje dag, minns Rapeli när Svenska Yle träffar honom hemma i Ekenäs.

Vad mer lärde utbytesåret?

- Jag hoppas att det gjorde mig till en tolerantare person. Man kan alltid utgå ifrån att folk är väldigt lika, oavsett var man befinner sig. Men samtidigt märkte jag då att vi var ganska olika, jag och amerikanerna i Midwest.

Rapeli är docent i statskunskap och forskningschef för institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi. Han är bekant också som politisk kommentator i medierna.

Men nu talar vi om USA, ett land som Rapeli upprätthållit en nära relation till också efter utbytesåret i delstaten Indiana.

Under studietiden vid Åbo Akademi tillbringade han ett halvår i New York och har därefter besökt USA med jämna mellanrum, senast för några år sedan i samband med en visit till Stanford University i Kalifornien.

Styrkor och svagheter i det amerikanska politiska systemet

För en statsvetare ligger det nära till hands att jämföra olika politiska system sinsemellan.

Det amerikanska systemet skiljer sig självklart mycket från vårt eget.

Tvåpartisystemet med stor autonomi för enskilda delstater, en federal kongress med två kammare och en president med relativt stora maktbefogenheter är drag som vi lärt oss förknippa med USA.

Många som demonstrerar upplever att de inte har något annat sätt att få sin röst hörd

Men hur väl förverkligas demokratin i dagens USA? Vilka för- och nackdelar har det amerikanska systemet med tanke på medborgarna?

- Till styrkorna i USA hör att systemet är väldigt tydligt med tanke på vem som har politiskt ansvar. Man brukar veta vem som är ansvarig ifall det går dåligt, eller om det går bra.

Sedan finns flera svagheter, anser Rapeli.

- En svaghet är att det finns hemskt många som inte får politisk representation. Det beror på att det i varje valkrets bara finns en person som blir invald till delstatskongressen eller den federala kongressen i Washington DC.

- Det är också därför många låter bli att rösta, för att de vet att de inte kan få sin egen kandidat igenom, eftersom där de råkar bo är det det andra stora partiet som dominerar. Det är en orsak till att valdeltagandet är väldigt lågt i USA.

När vi träffas med Rapeli har de utbredda demonstrationerna mot polisvåld pågått i några veckor samtidigt som rasmotsättningarna bubblat till ytan på ett sätt som inte skådats på länge.

- Jag tror att en del av de frustrationer som nu blottas bygger på att många som demonstrerar upplever att de inte har något annat sätt att få sin röst hörd.

USA engagerar och intresserar

USA är ett land som tenderar att väcka åsikter hos många, också hos dem som inte själv besökt landet.

- Jag tror det kan bero på att amerikaner inte gillar halvmesyrer. De gillar överdrifter. Det är ett intensivt folk, de gör allt till hundratio procent.

-Det är förstås också det vi får läsa och höra om här hemma. Vem skulle vara intresserad av vardagliga saker?

Det är ofta lite vilseledande att tala om USA som bara ett land

Samtidigt är USA är ett mångskiftande land. Det är något vi ibland tenderar att glömma, menar Rapeli.

- Det finns så många variationer. Till och med inom en stad kan det finnas helt olika verkligheter. Det är ofta lite vilseledande att tala om USA som bara ett land.

En fråga som Rapeli säger sig ha fått flera gånger under de senaste åren brukar låta ungefär så här: Är alla i USA helt tokiga?

Ofta bottnar frågan i sådant som president Trump eller hans anhängare gjort och som för många här framstår som obegripligt, menar Rapeli.

- Då brukar jag svara att en del av det som sker har att göra med att det finns ganska stora brister i politiska kunskaper i USA.

- Men också på att amerikanernas samhällssyn och människobild är helt annorlunda än vad vi är vana vid. Landet är grundat på helt olika principer.

Kan du utveckla resonemanget. Vad avser du för principer?

- Hos oss tänker vi ofta att staten bär det primära ansvaret för att vi alla har det bra. I USA tänker man sällan så. Det är var och en själv och hens närmaste som bär ansvaret. Det är en fundamental skillnad.

Vad kunde vi på ett allmänt plan lära oss av amerikanerna?

- Självförtroendet. Den amerikanska mentaliteten har många positiva sidor, tycker jag. De tar itu med saker, i stället för att bara filosofera och spekulera. Det kan jag, som åtminstone ibland är lite av en pragmatiker, tycka att är kul.