När artrika ängar försvinner hotas mångfalden, också i samhället - Fiskars sommarutställning ligger tematiskt rätt i tiden

Kunskapen om att upprätthålla och sköta ängar har mer eller mindre gått förlorad i dagens värld. Man ser inte längre så många ängar, och den biologiska mångfalden har blivit urvattnad.

Istället breder invasiva arter som lupiner ut sig och knuffar undan mer känsliga individer.

Ett utrotningshotat landskap

- Det är ju ett akut läge, det är nästan desperat.

Det säger konstnären Anna Ulff, på frågan om vad ängar representerar för henne.

Med det akuta läget avser hon att ängen som kulturlandskap och biologiskt system i dag snarast är utrotningshotad.

Men också på ett mer symboliskt plan, visar ängen hur monokulturer håller på att breda ut sig och ta över diversiteten i samhället.

- Ibland har det varit svårt för mig att riktigt greppa hur utsatta ängarna är i dagens värld, eftersom jag lever här i Fiskars som det är så väldigt lummigt och grönt, säger Anna Ulff.

Egen arkeologisk undersökning

- Det här temat satte igång en tankeprocess hos mig, där jag märkte att jag var mera intresserad av vad som fanns under ängen än ovan på, berättar Anna Ulff.

Sagt och gjort.

Hon grävde ner några slumpmässigt utvalda föremål i marken, som hon lät förmultna i sex månader, och sedan grävde upp igen.

Det enda kriteriet var att föremålen inte skulle vara för ikoniska, utan av mer allmän karaktär.

Nu finns föremålen placerade i en vitrin, där besökarna kan ta del av dem.

Tanken är presentera dem som om de visas i ett museum i en obestämd framtid, vilket gör att verken är helt främmande för besökarna.

- Man kan säga att jag gjort min egen arkeologiska undersökning, säger hon och gör citationstecken i luften med fingrarna.

Bredvid vitrinen finns en innehållsförteckning över föremålen, som blir extra viktig för förståelsen.

Bruten kunskapskedja

Hennes konstnärliga utgrävning utgår från vad som varit relevant och självklart för vissa epoker.

Dagens besökare kan lätt identifiera tussen med mänskligt hår, ty håret är ett viktigt attribut i västvärlden och något de flesta av oss har - men i Anna Ulffs framtida värld har varelserna inte hår på huvudet.

Kanske har de heller inte fem fingrar och inte pratar de heller finska eller svenska - engelskan har gått från att vara lingua franca till att bli allenarådande som kommunikationskanal.

- Det jag tänker mig i det här museet är att kunskapskedjan är bruten. Man fattar inte vad det är man ser. Man har inte fått kunskapen med sig från tidigare generationer.

Se upp för diktaturer

På ett mer symboliskt plan handlar det också om mångfald gentemot monokulturer. Om hur det likriktade tar över och kväser det småskaliga, unika, lokala.

På ytterkanten föreligger faran om diktaturer.

- Det första man i en diktatur går efter för att tystna är journalisterna, konstnärerna och forskarna. Om man ser tecken på det, är det skäl att bli på sin vakt, sammanfattar Anna Ulff en av de röda trådarna i utställningen Ängen.

Konsten som alternativt förhållningssätt

- I det långa loppet tror jag på konstens kraft att visa på ett alternativt sätt att vara och tänka. Här får du möjlighet att se saker från andra synvinklar. Och det som den ju är befriad från är de här plakatartade rubrikerna med alarmism.

Anna Ulff tillägger, att utan konst skulle nog livet vara väldigt tråkigt.

Många rariteter i helheten

Anna Ulffs museivitrin är en synvinkel på temat äng, de andra konstnärerna presenterar sina unika frågeställningar.

Utställningen är lika prunkande som en frodig sommaräng och precis som på en riktig äng bjuder den på rariteter som kan vara svåra att snappa upp vid en första anblick.

Det lönar sig alltså att tid på sig när man betar av den här tematiskt intressanta och allt annat än slätstrukna helheten.

Här finns hela spektrat: ljus, ljud; mer traditionella målningar varvas men installationer.

Information varvas med politiska ställningstaganden och den lyhörda kan snappa upp extra referenser i många verk.

Lokal äng grogrund för utställningen

Temat för den årligen återkommande sommarutställningen slog rot i att andelslagets medlemmar började diskutera en äng som ligger mitt i bruket.

Därifrån spann man vidare på tankar kring ekologisk hållbarhet, hur våra dagliga val återspeglas i närmiljöns biologiska system, hur en funktion övergår till en annan och hur vissa system då får ge vika.

- Ängen är som ett lackmuspapper, men vi håller på att tappa kunskapen om hur man håller äng, säger Anna Ulff.

Som en fortsättning på årets sommarställning kommer deltagarna i andelslaget Onoma, när tiden är mogen, slå gräset på ängen som en slags performance.