Raseborg fick ett oväntat förslag och våndas med beslutet - Markus Ehrnrooth vill fortfarande köpa 100 hektar skog av staden och freda den

Hur i hela världen ska man reagera på det här? Det har säkert både tjänstemän och politiker i Raseborg grubblat över under det gångna året. Därför har Markus Ehrnrooth ännu inte fått något svar på sitt förslag.

Ehrnrooth hoppas nämligen köpa skog utanför Ekenäs av Raseborgs stad och freda den - som orsak uppger han klimatet och naturens mångfald som båda är hotade. Ehrnrooth äger sedan tidigare marker i närheten och vill nu skapa ett större skyddsområde. Han lovar betala väl om staden går med på att sälja.

Men staden har ännu inte kunnat bestämma sig - som orsak uppger staden att ingen tidigare har kommit med ett sådant förslag. Staden har därför varit tvungen att ta fram nya regler: Kan staden sälja annat än färdiga tomter? I hurdana situationer kan staden i så fall göra det?

Nu finns en ny riktlinje och stadsstyrelsen kunde i juni behandla Ehrnrooths sexsiffriga köpanbud. Men det blev ändå inget beslut utan ärendet remitterades - politikerna skickade saken tillbaka till tjänstemännen för att få mer och/eller bättre information.

Skogsdilemmat med många dimensioner dyker upp på nytt efter semestrarna.

I den här artikeln sammanfattar vi händelserna hittills och frågar om skogsområdena alls är värda att skydda. Vi går också igenom argument som den hugade köparen Markus Ehrnrooth fört fram i ett färskt brev till medlemmarna i stadsstyrelsen.

Politikerna fick brevet inför mötet i mitten av juni. På det mötet föreslog stadsdirektören att staden inte ska sälja skogarna till Ehrnrooth. Politikerna hade läst Ehrnrooths brev och en del hade också diskuterat med honom. Stadsstyrelsen var ännu inte redo att fatta beslut.

Vad har hänt hittills? Del 1, tiden före årsskiftet

Det var för över ett år sedan, någon gång under våren 2019, som Markus Ehrnrooth tog kontakt med Raseborgs stads tjänstemän och berättade att han är intresserad av att köpa betydande skogsområden.

Den första köpofferten kom i september 2019, efter diskussioner per e-post med stadens tjänstemän. Tjänstemännen svarade honom igen. Ehrnrooth omformade sitt andra anbud att motsvara de signaler han fått av tjänstemännen.

Den tredje och fortfarande gällande offerten gav Ehrnrooth i november 2019, också den kom efter diskussioner med stadens tjänstemän om vad som kunde vara möjligt.

Det är den tredje offerten som stadsstyrelsen nu ska ta ställning till.

Ursprungligen ville Ehrnrooth köpa cirka 250 hektar skogar i Norrbytrakten, söder om Dragsviksfjärden, samt i närheten av Baggövägen och Ekegolf. För dem lovade han betala 1,5 miljoner euro.

Men det anbudet landade inte rätt. Staden genomförde nämligen under hösten ett länge förberett markbyte. Staden bytte då ut en betydande del av de skogar Ehrnrooth ville köpa mot mark i affärs- och småindustriområdet vid riksväg 25 i Horsbäck - det är ett område som staden hoppas kunna utveckla.

Vad annat har hänt hittills? Del 2, tiden efter årsskiftet

Vem som stod bakom köpofferterna förblev länge oklart för medierna och allmänheten. När Yle Västnyland i november fick veta om Ehrnrooths intresse och begärde av staden att få se offerterna, skickade staden dokument där den hugade köparens och hans företags namn var övertäckta.

Det var inte förrän inför stadsstyrelsemötet i juni (2020) som företagets namn, Lislän, avslöjades. Företagets enda ägare är Markus Ehrnrooth och han är fortfarande intresserad av de skogar som finns kvar efter markbytet.

Det handlar nu om knappt 100 hektar skog. Ehrnrooth är villig att betala knappt 700 000 euro.

Staden äger enligt uppgifter i budgeten allt som allt 4 600 hektar skog, största delen är så kallad ekonomiskog. Ehrnrooths offert gäller ungefär två procent av stadens skogsegendom.

Markpolitik

En dimension i frågan är markpolitisk. Vilken mark ska staden äga, hur ska markegendomen skötas, i hurdana fall och till hurdana köpare kan staden sälja mark?

Staden har tvingats komplettera sitt markpolitiska program, ett dokument som ska beskriva vad staden vill med sin markegendom.

Tidigare innehöll det markpolitiska programmet inga riktlinjer för en situation där någon vill köpa oplanerad mark av staden. Därför måste programmet uppdateras innan Ehrnrooths anbud kunde behandlas.

Nu har stadens högsta beslutande organ, stadsfullmäktige, beslutat att staden i regel bara säljer tomter eller byggplatser.

Men - och det här kan bli viktigt i sammanhanget - enligt en ny formulering i markpolitikprogrammet kan staden sälja obebyggda områden utan detaljplan “i undantagsfall och då särskilda strategiska skäl föreligger”. Formuleringen kom till på förslag av maktpartiet i Raseborg, SFP.

Den nya formuleringen löser ändå inte problemet. Politikerna måste fortfarande bestämma om Ehrnrooths anbud, köpesumman han erbjuder och hans miljö- och klimatmotiveringar utgör ett “undantagsfall” och “särskilda strategiska skäl”.

Ehrnrooth: Beredningen var ensidig och bristfällig

Markus Ehrnrooth väljer att hålla låg profil utåt. Men han har varit i kontakt med stadsstyrelsens medlemmar inför mötet i juni.

I sitt brev berättar Ehrnrooth hur han ser på situationen med skogarna i Finland.

"En ytterst liten andel av skogsmarken i södra Finland är i naturenligt tillstånd och under 5 procent av skogsmarksarealen är fredad. Som påföljd av det utbredda ekonomiskt effektiva skogsbruk som drivits sedan 1940-talet, som visserligen har varit ekonomiskt viktigt för återbyggandet av Finland under efterkrigsperioden, har skogarnas mångfald lidit kraftigt."

Till Yle Västnyland antyder Ehrnrooth att han inte har kunnat vara helt nöjd med hur tjänstemännen har skött frågan. Det förklarar varför han nu närmat sig politikerna.

- Enligt min åsikt var beredningen ensidig och bristfällig och jag förstår därmed stadsstyrelsens beslut att remittera ärendet.

Med “ensidig och bristfällig” torde han avse att tjänstemännen i höstas inte berättade om hans anbud för politikerna. I det skedet handlade det om en offert värd 1,5 miljoner euro. Det var med andra ord ingen struntsumma.

Tjänstemännen kanske tänkte att staden inte kommer sälja skog till Ehrnrooth och därför inte förde informationen vidare. Men då det handlar om stora egendomar och betydande summor - då är det politiker, inte tjänstemännen, som fattar beslut.

Tjänstemännens beredning inför stadsstyrelsens möte i juni 2020 var tjänstemännen beredning fortfarande värdeladdad.

I beredningen talar stadens tjänstemän bland annat om “vaga löften om kommande fredningar av skogsmarker och möjligheter till allmän rekreation”.

Ehrnrooth poängterar att det inte handlar om vaga löften: han har för avsikt att juridiskt binda sig till att inrätta naturskyddsområde på markerna som han vill köpa. Stadens invånare skulle få använda området för rekreation enligt allemansrättens principer.

“Ett köpeavtal skulle i detta fall formuleras så att staden har tillbakaköpsrätt på området ifall den nya ägaren inte inom en rimlig tid har anlagt naturskyddsområdet” står det i brevet som stadsstyrelsens medlemmar fått av Ehrnrooth.

Myndighet: Ett stort fredat område i södra Finland är extra värdefullt

Hur skyddsvärda är då de hundra hektar som Markus Ehrnrooth vill köpa och freda i Ekenäs?

Någon gammelskog handlar det inte om.

Stadens skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson är skeptisk både till Ehrnrooths offerter och till hur staden skött hela saken.

Vad skyddsvärdena beträffar nämner Jansson att större delen av skogen söder om Baggövägen har behandlats med skogsvårdsåtgärder under de gångna fem åren. Skog som är äldre än 55 år utgör endast en liten del av de hundra hektaren, menar Jansson.

När en markägare vill freda områden, ska Närings-, trafik- och miljöcentralen alltid involveras. Vid Nylands NTM-central känner man till Ehrnrooths planer. Ett preliminärt fältbesök har också redan ägt rum.

Det handlar om en stor och varierande helhet, förklarar överinspektör Juha Lumme på NTM-centralen.

- Områdena som det har gjorts ett anbud på är delvis ekonomiskogar, vilket är att vänta eftersom det i Nyland finns ytterst få så här stora områden utanför skyddsnätverket som i sin helhet skulle vara orörda.

Vanligtvis är områden som skyddas i Nyland små, bara 5-10 hektar. Också därför bedömer Lumme Ehrnrooths planer som intressanta.

- Tillsammans med de befintliga och eventuellt andra nya skyddsområden ägda av samma markägare som angränsar till de här områdena, talar vi nog om en speciellt stor och mångsidig helhet. Inom naturskydd finns det mycket forskning som visar på att stora enhetliga områden är bättre än många små.

På området finns det också annat som ur skyddsperspektiv är intressant. Områdets storlek verkar ändå vara det som är viktigast.

- På området har vi uppgifter om att det finns några utrotningshotade mossor och värdefulla naturtyper så som små kärr eller mossar, lövträdshagar och hällmarksskogar. Det är ändå den stora helheten som i första hand väcker intresse för den eventuella fredningen.

Både Ehrnrooth och NTM-centralens Lumme är medvetna om ekonomiskogsaspekten som skogsbruksingenjören i Raseborg lyfter fram. De tar den med ro.

- Om området får vara i fred så ökar naturvärden med tiden, säger Lumme.

Ehrnrooth lovar skydda skogen också utan ersättning

Ehrnrooth har meddelat till politikerna i stadsstyrelsen att han hoppas freda skogen med hjälp av det frivilliga Metso-programmet. Metso-skydd innebär att markägaren kan få en ersättning för uteblivna virkesintäkter.

Ehrnrooth uppger till politikerna att han räknat med cirka 60 procent av köpepriset som ersättning.

Stadens skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson menar att det här inte kommer att fungera eftersom det i så stor utsträckning handlar om unga plant- och gallringsskogar.

- Inom de aktuella områdena finns knappast en enda hektar som fyller Metso-kriterierna, menar Jansson.

På NTM-centralen sticker överinspektör Juha Lumme inte under stol med att hela området kanske inte kvalificerar för Metso.

I så fall är det också möjligt att skydda områden enligt naturvårdslagen om kriterierna där uppfylls.

Men då får markägaren ingen ersättning.

Markus Ehrnrooth uppger att han i kontakt med NTM-centralen har fått den uppfattningen att området kan skyddas.

- Alla delar lämpar sig inte för Metso eftersom det till exempel har kalhuggits på området. Men jag är färdig att freda även de som inte lämpar sig, utan kompensation.

För säkerhets skull har Ehrnrooth också begärt en officiell evaluering av NTM-centralen om möjligheten att freda skogarna. Han hoppas den hinner bli klar tills stadsstyrelsen möts efter sommarpausen.

Varför vill Ehrnrooth ha just de här skogarna?

Ehrnrooth äger sedan tidigare mark i området, bland annat Näseby gård.

I sitt brev till stadsstyrelsemedlemmarna berättar Ehrnrooth att han sedan tidigare är aktiv med att sköta och skydda både skogs- och våtmarker.

Hans tanke är att de marker han önskar köpa av Raseborgs stad tillsammans med delar av hans egna, angränsande, ägor kunde bilda ett ännu större skyddsområde. Han beskriver det han vill skapa som en “ytterst värdefull helhet då det råder brist på just större fredade områden i södra Finland”.

Han meddelar också att han inte har några planer att sälja området vidare eller utöva näringsverksamhet på området.

Raseborgs klimatmål väcks till liv

Också klimatdimensionen i frågan är stark. I Raseborg har skogar som dessa hittills främst betraktats som en källa till virkesintäkter eller som bytesvaluta när staden vill skaffa något markområde och då behöver ge mark i gengäld.

Men Raseborg har också ett uttalat mål att vara en klimatneutral kommun år 2035.

Ehrnrooth skriver till stadsstyrelsens medlemmar att hans planer kan hjälpa staden uppnå sina klimatmål.

“Raseborgs stad har i sitt energi- och klimatprogram lyft fram ett mål att minska sin energiförbrukning med 9 procent och därmed minska sina utsläpp på över tusen ton koldioxidekvivalenter. Fredandet skulle innebära en koldioxidbindning som motsvarar 50 procent av detta mål.”

På stadens sida går det att hitta ett miljöprogram som sträckte sig från 2013 till 2016.

Under våren 2020 har staden försökt ta ny sats med klimatmålen.

Staden har som avsikt att under det här året ta fram ett energieffektivitetsavtal.

Samtidigt uppdateras energi- och klimatprogrammet.

Skulle Ehrnrooth betala tillräckligt?

En aspekt som också väcker intresse är förstås pengarna.

Skogsområdet som Markus Ehrnrooth vill köpa har på grund av stadens beslut krympt från 250 till 100 hektar.

Priset har också sjunkit. Priset per hektar har däremot stigit från cirka 6 000 till 7 000 euro.

Ehrnrooth betonar att han betalar väl. Som stöd har han tagit fram tabeller där han jämför priset med motsvarande affärer i området.

Om skogen säljs, förlorar staden intäkter från skogsbruk. Ehrnrooth säger att staden “mer än kompenseras” - staden får ett gott pris samtidigt som “natur- och rekreationsvärden samt kolbindning bevaras och stiger med tiden”.

Ehrnrooth har också studerat stadens budgetbok och ger några exempel på vad staden kan göra med den penningintäkt som skogarna skulle ge Raseborgs stad: nästan alla personalkostnader för museer eller bibliotek under ett år eller hela kollektivtrafikens verksamhetsbidrag för ett år.

Behöver staden marken för annat?

En av de springande punkterna i hela frågan är om staden behöver marken till något annat, alltså om den är strategiskt viktig.

Markus Ehrnrooth påminner politikerna om den karga verkligheten: tomtbehovet i Raseborg kommer knappast skjuta i höjden då befolkningsprognoserna pekar i en helt annan riktning. Befolkningen i Raseborg uppskattas minska med mellan 10 och 30 procent fram till 2040.

Av de skogar som Markus Ehrnrooth vill köpa sägs en bråkdel i landskapsplanen ha så kallad tätortsreservering. Men enligt tjänstemännen i Raseborg är den reserveringen inte bindande utan det går bra att fortsätta med jord- och skogsbruk på området.

Kartorna nedan visar olika områdens strategiska status i Raseborg, med andra ord hur viktigt något område anses vara med tanke på stadens framtida utveckling.

På kartorna är det svårt att se exakt vad som hör vart. Men i alla fall delar av de nu aktuella skogsområdena har i Raseborg klassats som ett potentiellt utvecklingsområde.

Kartan i stadens markpolitiska program är inte alldeles lätt att läsa. Gränserna för de olika områdena är och behöver heller inte vara exakta utan de kan ses som riktgivande.

Landskapsplanen är en styrande plan som tar ställning till saker som också har betydelse i större än kommunala sammanhang. Också på den här kartan kan det vara svårt att se exakt var gränsen för strategiskt viktiga områden går.

Vad har hänt hittills? Del 3: Träden i skogen har minskat och jordtippen växer

Öppna

Skog avverkades men nu står arbeten stilla

Staden har under det gångna året låtit avverka en del skog på området. Det har skett mot köparkandidatens uttryckliga önskan - han visste att det fanns planer att avverka men önskade att avverkningarna inte görs förrän frågan är avgjord.

Raseborgs stads skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson förklarar att avverkningen skedde hösten 2019 i Västervik, norr om Baggövägen. Avverkningen ingick enligt Jansson i stadens skogsbruksplan och skedde enligt ett rotavverkningskontrakt från 2018 som skogsbolaget inte gick med på att häva.

Sedan stadsstyrelsen 15.6.2020 remitterade ärendet har enligt Jansson inget hänt.

Ehrnrooth säger sig vara förvånad att försäljningen av skog på rot inte kunde vänta.

Han beklagar avverkningen men konstaterar att det sist och slutligen handlar om mindre än två procent av arealen som hans anbud gäller.

“Anbudsgivaren tycker att det är beklagligt att skogen i fråga huggits, speciellt då denne hade varit färdig att betala ett högre pris än rotpriset ifall skogen hade sålts stående och fredats. Och stadens tjänstemän har varit medvetna om detta.”

Jordavstjälpningen ska bli större

Runt stadens nya jordtipp vid Baggövägen, söder om Gammelboda, har skog avverkats i juni.

Ehrnrooth skulle gärna köpa också jordtippens område. Men för tippen har på önskemål av staden hela 10 hektar avgränsats utanför hans offert.

Stadens tidigare jordtipp i Gammelboda var 2,5 hektar stor.

Stadens miljöchef Maria M Eriksson känner (23.6) inte till några planer om att förstora tippen.
Miljölovet från 2016 gäller, säger Eriksson, och någon ny ansökan har inte lämnats in.

Skogsbruksingenjören Carl-Johan Jansson kommer samma dag med ett kort svar på frågan om de pågående avverkningarna runt tippen.

- Vi förstorar.

Stadens gatuchef Piia Nordström har en förklaring.

- Calle Jansson har alltså avverkat på min begäran inom ramen för nuvarande, ikraftvarande miljötillstånd som vi har för jorddepån. Ny tillståndsansökan ska lämnas in för att förstora området, för kapaciteten räcker för tillfället endast för mindre projekt.

Nordström tror alltså att det snart behövs en större jordavstjälpning.

- Jag förväntar mig att av Hangö-Hyvinge-banplanens projekt kommer någonting också till Ekenäs. Sedan har vi ju vår egen ordinarie verksamhet - bara den innebär 10 000 kubikmeter årligen.

Många åsikter - politikerna fattar beslut

Ingen vet hur Raseborgs stad i höst kommer besluta om Markus Ehrnrooths ovanliga förslag.

Staden brukar besluta som SFP vill eftersom partiet har egen majoritet i stadens beslutande organ. Mark- och skogsägarnas röst hörs rätt tydligt inom SFP. Vad tycker de om idén att sälja ekonomiskog till någon som vill freda den? Hur mycket väger klimatkrisen och oron över den pågående artdöden? Betyder det något att Markus Ehrnrooth hör till släkten Ehrnrooth? Hur mycket påverkas beslutet av den intäkt som en försäljning skulle ge staden? Hur spelar det in att staden inte har någon klar och tydlig regel för det oväntade förslaget?

Oberoende av hur det går, kommer det att framföras kritik. Då ska beslutsfattarna - som alltid - kunna stå bakom sitt beslut och förklara varför de beslutade som de gjorde.

De ska ärligt kunna säga att de gjorde det som var bäst för staden och stadens invånare och deras framtid.

Politikerna ska också kunna säga att ingen fick särbehandling utan alla behandlades lika. Det gäller alltså att överväga om staden borde ge också andra än Ehrnrooth möjlighet att köpa och freda de här skogarna. Hugade intressenter kommer i så fall knappast stå i kö utanför stadshuset.

Stadsstyrelseordföranden har träffat Ehrnrooth

Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls berättar att han pratat många gånger med Markus Ehrnrooth och också träffat honom.

Walls säger att han inte tvekar på Ehrnrooths goda intentioner. Men frågan är ändå svår.

- Vilka riktlinjer ger markpolitiska programmet? Skulle det här kunna vara ett sådant undantag som nämns i programmet? Och om man nu säljer för att marken sedan ska fredas, borde det vara en öppen process?

Många tycker att staden helt enkelt inte kan sälja utan vill man freda så fredar man själv, tillägger Walls. Han låter förstå att det också bland tjänstemännen funnits en sådan tanke.

- Det är bra att saken gick på remiss. Här finns många frågor att utreda, kommenterar Walls partikamrat Bella Alén som också sitter med i stadsstyrelsen.

Sointukangas: Skydd är inte avveckling

De grönas Kati Sointukangas är den som föreslog remiss på stadsstyrelsens möte i mitten av juni. Hon tycker staden ska nappa på Ehrnrooths förslag eftersom det skulle gynna Raseborg.

- Att grunda ett skyddsområde innebär att staden utvecklas, i takt med att när- och naturturismtrenden förstärks. Här erbjuds för oss både hållbarhet, kolsänkor och skydd av naturens mångfald.

- Dessutom får vi efterlängtade euron som hjälper lappa underskottet.

Sointukangas efterlyser också en bredare diskussion om vilka områden som är strategiskt viktiga för stadens utveckling.

- Nu har det främst varit tjänstemännen som ritat cirklar på kartor. Någon politisk diskussion om saken har egentligen inte förts.

Sointukangas accepterar inte det hon upplever som Raseborgs stads syn på skogen.

- “Äldre skog ska huggas ner, inte skyddas” är en tanke som inte längre fungerar på 2000-talet.

- Enligt skogsbruksplanen ska en del av de aktuella skogsområdena huggas ner med hård hand så att endast glest med fröträd lämnas kvar. I Gammelboda ska skogen gallras till parkskog, berättar Sointukangas och tillägger att hon varit på plats och tittat.

- Har vi inte råd att skydda knappt 100 hektar av stadens skogar? Det finns säkert utrymme att utveckla Ekenäs också efter det, säger Sointukangas och nämner att det kommer finnas tomter för upp till 200 nya invånare på Båssabodaområdet vars plan snart är klar.

Hur kommer det gå?

Staden kan i höst fatta ett lätt beslut som uppfyller de formella kraven på rätt och fel. Då blir beslutet sannolikt att inte sälja med motiveringen att staden helt enkelt inte säljer skog på det här viset.

Men beslutet kan också bli annorlunda. Allt beror på om och hur stadsstyrelsen och fullmäktige väger för och emot motiveringarna som Markus Ehrnrooth kommer med.

Hela saken kan till och med ses som ett tecken på flera stora pågående förändringar: befolkningskurvor som pekar stadigt nedåt, klimatkrisen, artdöden.

Många etablerade uppfattningar kanske behöver granskas på nytt då en ung representant av en anrik affärssläkt hör av sig och vill investera i något vars värde är svårt att mäta med de mått staden är van vid.