Riksdagen behandlar åtalsimmuniteten – 5 frågor och svar om fallet Mäenpää

Riksdagen behandlar förslaget om att häva åtalsimmuniteten mot Sannfinländarnas riksdagsledamot Juha Mäenpää på onsdagen. Här är fem frågor och svar om fallet, som Yle Uutiset har sammanställt.

1. Vad handlar det hela om?

I juni 2019 talade Sannfinländarnas riksdagsledamot Juha Mäenpää inför riksdagens plenum om invandring och invasiva arter på ett sätt som kan anses kränkande mot invandrare och asylsökande.

Talet polisanmäldes fyra gånger och polisen gjorde en förundersökning under brottsrubriceringen hets mot folkgrupp. Ärendet gick vidare till riksåklagaren för åtalsprövning. Mäenpää själv nekar till brott.

I början av året bad riksåklagaren Raija Toiviainen om tillstånd för att väcka åtal mot Mäenpää.

Förra veckan föreslog riksdagens grundlagsutskott för riksdagen att slopa åtalsimmuniteten för Mäenpää. Riksdagen behandlar från i plenum i dag och frågan om Mäenpääs åtalsimmunitet avgörs i en omröstning på fredag.

2. Vad är åtalsimmunitet?

Riksdagsledamöternas yttrandefrihet är starkt skyddad.

Enligt Finlands grundlag får en ledamot inte åtalas eller berövas sin frihet för åsikter som hen yttrat i riksdagen. Beslutet om att häva en riksdagsledamots åtalsimmunitet kräver fem sjättedelars majoritet i plenum.

I fallet Mäenpää röstar riksdagen alltså om huruvida riksåklagaren får tillstånd att väcka åtal mot Mäenpää.

3. Varför är det här ett exceptionellt fall?

Sedan den nuvarande grundlagen trädde i kraft år 2000 har riksdagen inte en enda gång behandlat och röstat om åtalsimmunitet.

De fall som tidigare har behandlats är från 1930-, 1940- och 1970-talen.

Enligt Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet, är grundslagsutskottets förslag att slopa åtalsimmuniteten för Mäenpää ett ställningstagande i sig, som visar att riksdagsledamöter inte kan räkna med att alltid vara immuna.

4. Varför är riksdagens omröstning intressant?

Grundlagsutskottet var inte ense i frågan och rösterna för att slopa åtalsimmuniteten föll 12–5. Det är exceptionellt att att grundlagsutskottet är oense, säger Nuotio.

Sannfinländarnas Olli Immonen, Sakari Puisto och Jukka Mäkynen samt Samlingspartiets Wille Rydman och Heikki Vestman anmälde avvikande åsikt. De anser att det räcker med en anmärkning för Mäenpää. Samlingspartiets ledamöter i utskottet var ändå inte eniga – Antti Häkkänen röstade för att slopa åtalsimmuniteten.

Samlingspartiets riksdagsgrupps ordförande Kai Mykkänen uppgav i går att partiet stöder grundlagsutskottets förslag att häva åtalsimmuniteten, men att partiets ledamöter får rösta som de själva vill på fredag.

5. Hur går det i omröstningen?

För att åtalsimmuniteten mot Mäenpää ska kunna hävas måste alltså fem sjättedelar av riksdagsledamöterna rösta för förslaget. Om 34 eller fler ledamöter röstar mot att häva immuniteten hävs den alltså inte.

Sannfinländarnas riksdagsgrupp har 38 ledamöter. Partiordförande Jussi Halla-aho har sagt att partiet motsätter sig en hävning av åtalsimmuniteten. Om alla partiets riksdagsledamöter röstar enligt den linjen är det tillräckligt för att bevara åtalsimmuniteten för Mäenpää.

I så fall kan riksåklagaren inte göra annat än att fatta beslut om att inte väcka åtal, med avsaknad av åtalsrätt som grund.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets Eduskunta käsittelee historiallista tapausta - 5 kysymystä ja vastausta, kuinka Juha Mäenpään vieraslajipuheet etenivät syytesuojaäänestykseen, skriven av Henriikka Hiilloskorpi.

Artikeln är översatt av Veronica Bogomoloff.