Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Ska vi själva stå över lagen?" Eller är yttrandefriheten på glid om riksdagen tillåter åtal mot sannfinländaren Juha Mäenpää?

Från 2020
Uppdaterad 24.06.2020 15:12.
Programmet är inte längre tillgängligt
Vad säger riksdagen om yttrandefriheten och Mäenpää? Riksdagens plenum 24.6.2020 - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

Jussi Halla-aho (Sannf) anser att yttrandefriheten befinner sig på ett sluttande plan om riksdagen tillåter åtal mot Juha Mäenpää. Eva Biaudet (SFP) säger att det tvärtom handlar om att skydda allas rätt att delta i debatten.

Riksdagen debatterade på onsdagen riksåklagarens anhållan om att få åtala riksdagsledamoten Juha Mäenpää (Sannf) som under plenum jämfört asylsökande med invasiva arter.

Även om Sannfinländarnas egna röster räcker för att mota åtalet i grind när riksdagen röstar om saken på fredag blev dagens debatt lång och handlade om grundläggande fri- och rättigheter.

Här kan du läsa fem frågor och svar om fallet Mäenpää.

Många sannfinländare ansåg att yttrandefriheten befinner sig på ett sluttande plan om riksdagen häver Mäenpääs åtalsimmunitet.

– Kan det här verkligen vara det värsta som sagts i riksdagen på 100 år?, frågade sig Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho.

Särskilt inom regeringspartierna SDP, Vänsterförbundet, De gröna och SFP påpekade många att hets mot folkgrupp inte faller inom ramarna för yttrandefriheten.

Många kristdemokrater och en del samlingspartister försvarade åtalsimmuniteten, även om de inte stöder Mäenpääs uttalande. Även inom Centern går åsikterna isär.

Lyder riksdagsledamöter under samma lagar som andra?

Enligt SFP:s Anders Adlercreutz har riksdagen ett uttryckligt ansvar att låta riksåklagaren åtala Mäenpää, eftersom också riksdagsledamöter lyder under lagen.

– Det är inte rättvist att vi stiftar lagar som gäller andra men inte oss, säger Adlercreutz.

Hans partikamrat Eva Biaudet påpekade att syftet med hatprat är att beröva andra människor deras rättigheter, demonisera dem och att utesluta dem ur den samhälleliga debatten. Att sätta stopp för hatprat handlar alltså om att värna om allas yttrandefrihet, enligt Biaudet.

Veronika Honkasalo (VF) säger att riksdagsledamöter har ett särskilt ansvar, eftersom de sätter ribban för vad som är tillåtet i samhället.

– Rasistiska uttalanden rättfärdigar diskriminering och rasistisk behandling. I förlängningen kan rasistiskt språk leda till dehumanisering och våld, sa Honkasalo.

Här kan du läsa Svenska Yles politikreporter Magnus Swanljungs direktrapport från debatten, som vi fortsätter att sända direkt så länge den pågår.

Diskussion om artikeln