Kommentar: Så länge ryssarna sväljer maktfullkomlighet och valfusk sitter Putin stadigt kvar

I dag, onsdag, går finalen i omröstningen om ändringarna av konstitutionen.

I kväll klockan tjugo Moskvatid stängs de sista vallokalerna i Ryssland. Då är den allryska omröstningen om konstitutionsändringarna förbi.

Resultatet kan på goda grunder antas vara klart för länge sedan.

Redan medan förtidsröstningen pågick publicerade det statliga institutet för opinionsmätning överraskande resultatet av en vallokalsutfrågning. Den visade att 76 procent hade röstat ja till
ändringarna.

Det är otänkbart att det officiella resultatet skulle uppvisa en förlust för president Vladimir Putin i den här omröstningen.

Han har nämligen satt alltför mycket egen prestige i den genom att hävda att ändringarna träder i kraft bara om folket vill det. Det upprepade han i sitt korta tal till folket på tisdagen.

I själva verket träder den förändrade konstitutionen i kraft bara därför att Putin och hans närmaste hov vill det.

En fantasifull process

Hela omröstningsförfarandet har varit ett skådespel mera fantasifullt än många liknande i såväl Ryssland som andra delar av det som en gång var Sovjetunionen.

Bara beslutet att packa ihop en säck full av löften och knyta om den med en rosett som ger presidenten ett långtidskontrakt på sin post är en uppvisning i politiskt spelsnille.

Omröstningen går ut på att väljarna säger ja eller nej till en stor mängd förändringar. Den viktigaste ger Putin möjlighet att vara president i ytterligare sexton år.

Ryssarna är ett folk med hög läskunnighet och en hygglig utbildning. Men politiskt är de mycket lata. Många nickar hellre likgiltigt och makthavarnas påhitt än kritiserar något skumt förfarande.

En del kvitterar sin kritik med att inte alls rösta, andra tycker att Putin får bestämma och röstar som han vill.

De aktiva samhällsdebattörerna är få. De finns vanligtvis i storstäderna och riktar sig i första hand bara till dem som tänker lika.

Det finns inget verkligt motstånd

Även om opinionsmätningarna det senaste året har visat hur stödet för Putin rasat finns det ingen annan politiker som har kunnat locka till sig de missnöjda.

President Vladimir Putin har under sin tid vid makten gjort mycket för att slippa opposition. Inte heller det hade varit möjligt om oppositionspolitikerna hade haft folket med sig.

Presidenten kan heller inte ensam stoppa oppositionsledare att ta sig ton. Men den robusta ryska myndighetskonstruktionen med sitt inbyggda schema för korruption gör statsbygget mycket stabilt på både gott och ont.

Det väsentliga för president Putin och de andra som sitter vid makten är att folket med sitt apatiska beteende ger dem sitt tysta godkännande. Därför kan de organisera och avgöra val hur de vill.

Nu vill makteliten ge sig själv en evighetsbiljett till de viktiga posterna. Genom att stöda Putin hoppas de i gengäld på hans gunst också i framtiden.

Putin säger vad han vill

Putin själv koketterar och säger att han ”kanske kandiderar” i nästa presidentval. Om han inte tänker göra det, varför behövdes då en nollställning av hans tidigare presidentperioder?

Han kan förstås ändra sig. Det har han gjort förr. Han har ju bland annat sagt att pensionsåldern i Ryssland inte ska höjas under hans tid som president. Höjningen kom 2019.

Då han stod inför slutet på sin andra presidentperiod skojade han om hur han ska försvinna ut i kulisserna och därifrån kritisera dem som sitter vid makten. Som vi vet gick det inte så.

Nu mäts ryssarnas tålamod

Den allryska omröstningen har ett enda mål. Det är att stadfästa en långsiktig samhällsutveckling som bygger på det som Putin vill.

Nu beror Rysslands och Putins politiska framtid på hur mycket folk är beredda att svälja. De tidigare erfarenheterna under Putins tid vid makten har visat att det finns gränser.

Ett sådant bevis var de stora demonstrationerna 2011–12 efter att premiärminister Putin tillsammans med den dåvarande presidenten Dmitrij Medvedev hade meddelat att de byter plats efter presidentvalet 2012.

För den som nu vill hitta orsaker till protester finns det en hel del att ta till.

Det har nämligen kommit rapporter om många konstigheter under de sex dagar det har varit möjligt att rösta på förhand.

Många underligheter

Nyhetsbyrån Reuters har tagit fram uppgifter om hur företag har uppmanats ordna kampanjer för att få anställda att rösta.

Det ska enligt Reuters uppgifter också ordnas lotterier vid vallokalerna, lotterier där väljare kan vinna fina priser, till och med en bil eller en bostad.

Medborgarorganisationen Golos, som arbetar för hederliga val, har fått tag på en ljudinspelning där chefen för en tv-station kräver att de anställda ska rösta i en viss vallokal.

De ska alltså inte rösta i den dit de hör enligt hemadress, utan registrera sig i en annan. Det väcker misstankar om valfusk.

En familj i stadsdelen Lefortovo i Moskva upptäckte att deras röster redan var använda då de kom till vallokalen för att rösta på förhand.

Valkommitténs listor visade att hela familjen redan hade röstat. Det skriver oppositionspolitikern Aleksej Navalnyis stab om på sin Telegram-kanal.

I Sankt Petersburg fotograferade en väljare sin valsedel och då han kollade fotografiet upptäckte han att den inte var undertecknad av någon valfunktionär så som den borde ha varit.

Det väckte misstankar om att falska valsedlar användes. Väljaren tillkallade polis som kom till platsen och lovade anmäla ärendet till Kommittén för utredningar av brott.