Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Hagia Sofias framtid i vågskålen - konservativa krafter i Turkiet vill att byggnaden blir moské

Från 2020
Uppdaterad 02.07.2020 17:31.
Hagia Sophia i Istanbul
Bildtext Hagia Sophia präglar Istanbul
Bild: AFP / Lehtikuva

Förslaget om att den kända helgedomen Hagia Sofia i Istanbul ska bli moské väcker stöd hos många turkar - men bestörtning bland kristna eftersom byggnaden har långa kristna anor. Dessutom ses Hagia Sofia som allmänt kulturarv, och har varit öppen för alla oavsett religion sedan 1934.

Det kontroversiella förslaget behandlas nu i domstol. Ett besked inväntas inom 15 dagar då landets högsta förvaltningsdomstol har tagit ställning i frågan.

Sedan 1934 är byggnaden ett museum som är öppet för alla - oavsett religion, och hör till Turkiets mest besökta monument.

En symbol för muslimsk och kristen solidaritet

Hagia Sofia i Istanbul - en unik skapelse

Interiör från Hagia Sophia i Istanbul
Bildtext Interiör från Hagia Sofia
Bild: AFP / Lehtikuva

President Erdoğans förslag har stöd i Turkiet

Det är president Recep Tayyip Erdoğan som har föreslagit att byggnaden ska bli moské igen.

Nationalistiska och religiösa grupper i Turkiet har i många år fört en kampanj vars syfte är att Hagia Sofia ska bli moské igen. President Erdoğan har stött deras strävanden och förde fram förslaget i sin kampanj inför lokalvalet i fjol.

Nya opinionsundersökningar har visat att många turkar skulle stöda den här omvandlingen. Många anser att byggnadens status som moské bättre skulle återspegla Turkiets identitet som muslimskt land.

Byggnaden har dock långa anor från både den kristna bysantinska tiden och det muslimska ottomanska imperiets tid.

 Istanbul
Bildtext Istanbul
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Starkt kristet och muslimskt arv

Hagia Sophia var den främsta kristna kyrkan i 900 år. Efter ottomanernas erövrande av Istanbul blev byggnaden en av islams mäktigaste moskéer i 500 år. Minareterna tillkom då Hagia Sofia byggdes om till moské på 1450-talet

År 1934 blev Hagia Sofia ett museum som var öppet för alla. Det var Mustafa Kemal Atatürk - grundaren av den moderna sekulariserade turkiska republiken - som lät omvandla byggnaden till ett museum.

Domstolen ska nu ta ställning till lagligheten i det beslut som fattades 1934.

Hagia Sophia i Istanbul
Bildtext Hagia Sophia är i dag ett sekulärt museum
Bild: AFP / Lehtikuva

Också USA uttryckte sin åsikt - och fick svar på tal

Också USA har gett sig in i moskédebatten. Utrikesminister Mike Pompeo har uppmanat Turkiet att behålla Hagia Sofia som museum "som betjänar mänskligheten och som utgör en mycket behövlig bro mellan olika trosinriktningar och kulturer".

Pompeos kommentar ledde till en tillrättavisning från det turkiska utrikesministeriet som påpekade att Hagia Sofia är "en inrikesangelägenhet som handlar om Turkiets nationella suveränitet".

"Ett svek"

Den ekumeniska patriarken Bartholomeus I, andlig ledare för cirka 300 miljoner ortodoxa kristna i världen, med bas i Istanbul - säger att en omvandling av Hagia Sofia till moské skulle innebära ett svek mot miljontals kristna i världen, och leda till en splittring av öst och väst.

Den ekumeniska patriarken Bartholomeus I, andlig ledare för cirka 300 miljoner ortodoxa kristna i världen, med bas i Istanbul
Bildtext Den ekumeniska patriarken Bartholomeus I, andlig ledare för cirka 300 miljoner ortodoxa kristna i världen, med bas i Istanbul
Bild: EPA-EFE/All Over Press

- Hagia Sofia är ett heligt, livskraftigt centrum där öst och väst omfamnar varandra. De här två världarna riskerar nu att splittras - och dessutom under en tid då mänskligheten hemsöks av en dödlig pandemi och mer än någonsin behöver enighet och en gemensam inriktning, säger patriarken.

"Någonting mer än en moské"

Det handlar om ett historiskt världsarv, och det som gör byggnaden unik är mer än en moské, det är en basilika, en kyrka - och har varit det i tusentals år, säger Edhem Eldem, turkisk historiker till nyhetsbyrån Reuters.

- Det som formulerades år 1934 i syfte att skapa något universellt, ett museum, var en politisk gest. Och det vi ser nu är igen en politisk rörelse - att återföra byggnaden till dess senaste form innan den blev museum.

Edhem Eldem talar om en spelöppning.

- Utmaningen är - var placerar du dig själv? Anammar du en universell vision och kan du acceptera idén om att dela en byggnad med hela världen, eller vill du hävda att den är din?

Det handlar om ett historiskt världsarv. Det som gör byggnaden unik är något mer än en moské eller eller en kyrka. Kan du acceptera idén om att dela en byggnad med hela världen eller vill du hävda att den är din?

― Edhem Eldem, turkisk historiker till nyhetsbyrån Reuters

Källor: Reuters, AP, AFP

Diskussion om artikeln