Åbobor är vana vid att växla mellan svenska och finska - "Man vill ju inte frysa ut någon"

Åbolänningar tar inte den svenskspråkiga servicen för given och pratar ofta finska med myndigheter. De byter också lätt till finska om någon i sällskapet är finskspråkig.

Det visar resultaten från den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern, som publicerades i dag, fredag. Rapporten handlar bland annat om finlandssvenskarnas åsikter gällande språkidentitet och tvåspråkighet, där Åboland och Nyland sticker ut när det gäller tvåspråkighet och språklig flexibilitet.

Mia Henriksson, Stefan Zinck, Daniela Sandell och Bea Degerth är alla finlandssvenskar och bosatta i Åbo. De säger alla att de är vana vid att byta mellan finska och svenska beroende på sällskapet.

- Om man umgås i större sällskap med vänner vet man ju ofta hurdana språkkunskaper folk har, och då anpassar man sig efter det. Man vill ju inte frysa ut någon, men man vill också inkludera dem i det svenska, säger Henriksson.

- Man vill ju att alla i sällskapet ska förstå och känna sig inkluderade, så jag anpassar mig efter det. Jag pratar tyvärr själv ganska mycket blandspråk, det låter inte alltid så vackert, säger Degerth.

Henriksson har tidigare bott i Vasa, och säger att tvåspråkigheten enligt henne fungerade bättre där än i Åbo.

- I Vasa kunde man säga någonting på svenska och få svar på finska, tvåspråkigheten fungerar på ett annat sätt där. Här i Åbo blir personer man pratar med snarare rädda eller vill gå därifrån om de inte kan svenska så bra. Ibland får man till och med svar på engelska, och det tycker jag att är synd. Jag kan byta till finska om det behövs, jag tycker att alla ska prata det de kan.

Ingen av dem förväntar sig heller att få service på svenska i Åbo, men tycker att det är en trevligt då det händer.

- Jag förväntar mig oftast inte service på svenska, men det gör ett ställe mycket bättre om man får kundbetjäning på svenska, säger Zinck.

När det gäller kontakten med myndigheter och möjligheten att få service på sitt eget modersmål har alla olika upplevelser. Zinck säger att han alltid har fått service på svenska då han har varit i kontakt med myndigheter, medan Henriksson och Degerth säger att de oftast hellre pratar finska för att det helt enkelt är lättare.

Jag pratar nästan alltid finska med myndigheter. Det känns lättare att få dem att förstå om jag pratar deras språk, vilket oftast är finska.

― Bea Degerth

Sandell säger att möjligheten att prata svenska med olika myndigheter varierar beroende på vilken myndighet det gäller.

- Till exempel FPA och Skatteförvaltningen brukar ha bra betjäning på svenska, men om man pratar med polisen är det alltid bara på finska.

Sandell säger ändå att hon upplever att hon blir bra bemött som svenskspråkig i Åbo.

Det har aldrig varit några problem. Många vill också använda sin svenska, och försöker prata trots att de har knagglig svenska. Det tycker jag är väldigt fint.

― Daniela Sandell

- Ibland får man ett leende och ibland händer ingenting alls. Oftast bryr sig folk inte om man pratar svenska, säger Zinck.

Enligt Henriksson talar yngre generationer sämre svenska än tidigare, och hon är orolig för att svenskans ställning kommer att försämras. Hon hoppas ändå att tvåspråkigheten ska få finnas kvar.

- Jag ser gärna att vi kan upprätthålla en glad och positiv tvåspråkighet.