Brist på samtycke ska definieras som våldtäkt - Anna-Maja Henriksson: Nej ska alltid vara nej

Reformen av våldtäktslagen gör i dag framsteg när en arbetsgrupp tillsatt av Justitieministeriet överlämnar sitt betänkande i frågan till justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP). I betänkandet föreslås bland annat strängare straff för sexuella handlingar mot barn och att samtycke tas i beaktande vid definitionen av våldtäkt.

Betänkandet innehåller riktlinjer och förslag på lagändringar som ska förstärka samtyckets ställning i definitionen av våldtäkt.

- Den sexuella självbestämmanderätten tillhör alla. Det är en central grundrättighet som det aldrig går att pruta på. Nej ska alltid vara nej, konstaterade Anna-Maja Henriksson under presskonferensen.

Henriksson säger att det funnits behov för en lagreform redan länge, och att diskussionen om sexuella övergrepp pågått i Finland en god stund.

- MeToo-rörelsen har påverkat våra attityder och lyft fram dylika frågor på ett annat sätt än tidigare. Jag tycker det är extremt viktigt att många offer nu tack vare rörelsen vågat stiga fram och berätta om sina erfarenheter, säger hon.

- Fortfarande är problemet i Finland att många låter bli att göra en brottsanmälan. Man skäms över situationen och tänker att en process kan leda till något hemskt. Nu är det dags att uppmuntra dem som utsatts för brott att rapportera om saken, och det tror jag att den här lagreformen kan bidra till.

Samtycke i centrum

Den centrala förändringen är förslaget om att våldtäkt framöver ska definieras utgående från samtycke. Det innebär i praktiken att brist på samtycke kommer att uppfylla brottsrekvisitet för våldtäkt.

I betänkandet framgår att brist på samtycke kan uttryckas genom ord, gester eller andra handlingar. Motiveringen är att också andra sexualbrott än våldtäkt definieras utgående från brist på samtycke.

Arbetsgruppen poängterar att den nya lagen inte skulle reglera sådant sexuellt umgänge som inte kränker en annan persons fysiska autonomi. Målet är att skapa klarhet i lagstiftningen och ta i beaktande målsägandes frivillighet i alla delar av rättsprocessen.

- Totalreformen av sexualbrottslagen är en av Justitieministeriets viktigaste reformer. Jag anser det vara mycket viktigt att vi stärker människors sexuella självbestämmanderätt och rätten till kroppslig integritet, så att lagstiftningen bättre motsvarar vår moderna uppfattning, säger Henriksson.

Ny stadga om sexuella övergrepp

Arbetsgruppen föreslår att rubriceringen tvingande till sexuell handling skulle ersättas med en ny stadga om sexuella övergrepp. Dessa skulle handla om andra allvarliga handlingar än samlag.

Straffen för sexuella övergrepp skulle variera från 4 månader till 4 år, vilket innebär en strängare straffskala än den nuvarande som gäller tvingande till sexuell handling.

Straffbara sexuella trakasserier skulle omfatta andra handlingar än bara beröring; bland annat skulle man räkna med verbala påhopp eller exhibitionism via bilder.

Förutsättningen till straffbarhet vore att handlingen kan klassas lika grov som ofrivillig beröring.

Reformen fick fart från Sverige

I dagsläget definierar lagen våldtäkt som användning av fysiskt våld eller hot om våld för att tvinga någon till samlag.

Medborgarinitiativet som krävde en lagändring i frågan väckte debatt under sommaren 2018. Det som har ansetts problematiskt är hur samtycket till samlag skulle gå att bevisa.

Även om diskussionen om våldtäktslagen hade förts redan en tid i Finland, fick den ordentlig fart i december 2017.

Det var då som Sveriges regering presenterade ett lagförslag för en strängare våldtäktslag. Då sa Sveriges statsminister Stefan Löfven att "om sex inte är frivilligt, så är det olagligt." I Sverige trädde lagen i kraft i juli 2018.

Kampanjen Samtycke2018 startade med ett medborgarinitiativ som strävade efter att förändra definitionen av våldtäkt så att samlag utan den ena partens samtycke alltid ska betraktas som våldtäkt, också i Finland.

Också förra regeringens justitieminister, Antti Häkkänen (Saml), tillsatte en arbetsgrupp som skulle utreda en reform av sexualbrottslagen.

Medborgarinitiativet som gjordes sommaren 2018 samlade fram till december samma år över 55 000 underskrifter.

Hur ger man samtycke och hur låter man bli?

På vilket sätt man i praktiken ger samtycke eller låter bli har varit en av lagreformens mest omstridda frågor.

I Sverige krävs ett tydligt "ja" för sex. Om inte ett "ja" signaleras så är den sexuella handlingen straffbar.

De som har förhållit sig skeptiska har ingalunda menat att man ska kunna tvinga andra människor till samlag. Problemet har varit att ett brott - i det här fallet bristen på samtycke - behöver bevis.

Våldtäkter sker ändå ofta på sådana platser där det inte finns ögonvittnen.

I enkäter gjorda i Sverige framkommer också att människor har olika uppfattning om vad som anses vara samtycke.

Strängare straff för sexuella handlingar mot barn

Justitieministeriets arbetsgrupp har också berett ändringar som har att göra med sexualbrott mot barn, som skulle innebära att samlag med barn skulle ses som våldtäkt.

Arbetsgruppen föreslår att sexualbrott mot barn skulle ha sina egna stadgar och på så sätt åtskiljas från angrepp på vuxna. Meningen är att stärka barns rätt till kroppslig integritet.

Lagstiftningen skulle få en ny gräns på 12 år; sexuella handlingar mot yngre barn skulle definieras som grov våldtäkt mot barn eller sexuella angrepp mot barn.

Frivillighet är inget som hädanefter tas i beaktande vid sexuella brott mot barn. Också minimistraffet för grova våldtäkter mot barn skulle höjas från ett till två års fängelse.

Förslaget som nu skickas på omfattande remissrunda återvänder med expertutlåtanden till Justitieministeriet i höst, där arbetet med det egentliga lagförslaget inleds.

När beredningen av lagförslaget är klart skickas det igen på remissrunda, varefter riksdagen ska behandla ärendet. Det dröjer alltså åtminstone tills nästa vår innan en ny sexualbrottslag kan träda i kraft.

Delar av texten baserar sig på Yle Uutisets artikel "Raiskauslakiuudistus ottaa uusia askeleita ja etenee lausuntokierrokselle – muistatko vielä mistä uudistuksessa on kyse?" skriven av Viljami Vaarala.