När över 300 sjöar ska kartläggas får praktikanten dra på sig vadarbyxorna

Anni Selenius från Pargas, som till vardags studerar marinbiologi vid Åbo Akademi, är på praktik vid Österbottens Fiskarförbund. Hon reser runt till vattendrag, tar mätvärden och kartlägger miljön både i och runt vattnet.

- Jag fick e-post via en e-postlista för Åbo Akademis marinbiologistuderande att det fanns en plats här och tyckte att det lät intressant. Det var något nytt för mig så jag ville gärna prova på, säger Selenius.

Österbottens Fiskarförbund har fått 60 000 euro i stöd av Närings- trafik och miljöcentralen för att kartlägga fiskens lekplatser.

Över 300 mindre vattendrag längs den österbottniska kusten kartläggs som bäst.

Yle Österbotten fick följa med Selenius ut på en kartläggning till Storbottnen i Sundom.

- Vi ska kartlägga Storbottnen och följa dess bäck ut till havet för att se om det är möjligt för fisk att vandra där, säger Selenius.

Efter att ha vandrat genom skog i några minuter når vi fram till Storbottnen, men vi måste ännu ta oss runt sjön en bit för att hitta en plats där det inte finns så mycket vass – så att vi kan ta oss till sjöstranden.

Ytterligare några minuter senare har vi hittat en plats.

- Jag kommer inte att ta några vattenprover nu, det har gjorts tidigare i flera vattendrag. Jag kommer att mäta pH-värde, konduktivitet och temperatur samt se vilka växter jag kan se på stranden och i vattnet, säger Selenius.

Elektrisk konduktivitet är ett mått på ledningsförmåga och kan användas för att mäta salthalter i vatten.

Mäter pH-värde och antecknar växter

I Storbottnens fall visade Selenius mätare att temperaturen var 18,1 grader Celsius, pH-värdet var 8,3 och konduktiviteten var nästan 12 mSv.

- PH-värdet säger mig att det inte verkar som att det finns problem med försurning här och konduktiviteten antyder att saltvatten nog kommer in hit, säger Selenius.

Selenius antecknar också alla växter hon ser, både i och runt vattnet, som kan vara relevanta för fiskens välmående.

- Olika växter har olika betydelse för fisk och dess lek. Är vattenytan helt täckt av vegetation säger det något och finns det ingen vegetation i vattnet är det också bra att veta, säger Selenius.

Nästa uppdrag är att ta reda på om Storbottnen har ett utlopp, det vill säga om den har en anslutning till havsvattnet i Östersjön.

Det visar sig att det finns en anslutning till en annan, mindre sjö och vidare från den går en bredare grävd bäck ut till Östersjön. Vi följer bäcken hela vägen ut till havet.

På vägen stannar vi med jämna mellanrum och Selenius antecknar bland annat bäckens bredd, djup, hur vegetationen runt och i bäcken ser ut och ifall det finns eventuella hinder för fiskar i bäcken.

Vad händer med informationen som samlats in under kartläggningen?

- Den sparas så att man i framtiden kan kolla upp saker om det är något man behöver veta. Främst handlar det om att man inte har uppdaterad information om fiskens lekområden här. På vissa platser kanske man också kommer att åtgärda eventuella problem om det är möjligt, till exempel om det finns hinder som gör att fisken inte kan ta sig till ett lekområde, säger Selenius.