Yle-lagen: Kommunikations­ministeriet ger inte ut EU-korrespondens om lagändringen som skulle begränsa Yles verksamhet

Kommunikationsministeriet har nyligen gett ett lagförslag som skulle begränsa Yles möjligheter att publicera innehåll i textform på webben. Ministeriet har nu beslutat att dess korrespondens med EU-kommissionen i frågan är sekretessbelagd.

- Vi hoppas att processen är öppen och transparent för Finlands del, säger Medieförbundets VD Jukka Holmberg.

Medieförbundet är en intresseorganisation för den kommersiella mediebranschen i Finland.

Enligt Holmberg ser Medieförbundet för egen del inte några hinder för att ge ut korrespondensen. Samtidigt säger han att Medieförbundet inte vill ge råd åt Kommunikationsministeriet eller EU-kommissionen om hur de ska hantera förtroendet sinsemellan.

EU-kommissionen har motsatt sig offentlighet i frågan

Bakgrunden till lagförslaget är ett klagomål som Medieförbundet lämnade till EU-kommissionen om att Yles verksamhet på webben bryter mot EU:s regler om statsstöd.

Sedan klagomålet lämnades in år 2017 har Finlands kommunikationsministerium korresponderat med EU-kommissionen om ändringar i Rundradiolagen och den 16 juni gav ministeriet sitt utkast till lagförslag på remiss. Förslaget skulle begränsa Yles möjligheter att publicera artiklar på webben.

Kommunikationsministeriet beslöt i fredags att inte lämna ut korrespondensen till de parter som hade bett om den. Ministeriet hänvisar i ett pm till en sekretessgrund i offentlighetslagen som gäller Finlands förhållande till internationella organisationer och att EU-kommissionen har motsatt sig att korrespondensen ges ut.

Forskare kritiserar sekretess

Forskardoktor Jockum Hildén är kritisk till beslutet att inte offentliggöra korrespondensen. Hildén forskar i Europeisk medie- och kommunikationspolitik vid Helsingfors universitet och han anser att centrala frågor lämnas obesvarade i det material som är offentligt gällande lagförslaget.

- Vem är det egentligen som är ute efter att begränsa Yles verksamhet på Internet? Är det vår egen regering eller är det EU-kommissionen?

Hildén anser att det vore viktigt att korrespondensen offentliggörs för att tydligare kunna motivera behovet av lagändringar.

- Om det är kommissionen som vill begränsa, hur motiverar de då sin ståndpunkt och hålls de inom ramarna för sin verksamhet i och med att public service egentligen är en nationell angelägenhet?

Enligt Hildén är offentlighet i frågan viktig för alla parter, oberoende av vilken ståndpunkt man har gällande innehållet i lagförslaget.

- Vi behöver litet mer insyn i den här processen för att kunna ta ställning, dels till vad som är en rimlig begränsning av Yles verksamhet på webben och dels hur stort inflytande EU-kommissionen har haft, säger Hildén.

Medieförbundet hoppas på snar lagändring

Medieförbundets VD Jukka Holmberg säger att regeringens utkast till lagförslag innehåller motiveringar och kommissionens grundsyn, men han hade gärna gett öppenhet även åt korrespondensen.

- Om man öppnade upp korrespondensen noggrannare så kunde det hjälpa till att skapa förståelse för varför förändringen görs, säger Holmberg.

Samtidigt säger Holmberg att Medieförbundet knappast kommer att överklaga ministeriets beslut i offentlighetsfrågan. Enligt Holmberg är huvudsaken att reglerna om statsstöd följs.

Holmberg hoppas att lagändringen snabbt kan träda i kraft och sedan också efterlevs. Lagförslaget är på remiss till slutet av augusti och ska därefter behandlas av riksdagen.

Forskardoktor Hildén har vänt sig både till ministeriet och direkt till EU-kommissionen för att få tillgång till korrespondensen.

- Jag har definitivt planer på att överklaga beslutet, i första hand kommer jag att begära omprövning på EU-nivå, säger han.

Fotnot: Enligt Journalistreglerna (punkt 6) bör journalister klargöra sammanhanget för publiken då de "behandlar saker som är av stor betydelse för deras eget medium, koncernen eller dess ägare". Det nu aktuella förslaget kan komma att ha en inverkan på Yles verksamhet, och man kan därmed hävda att vi är jäviga att rapportera om frågan. Vår bedömning är ändå att planerna har ett stort allmänintresse i och med de potentiella följderna för hela det finländska medielandskapet. Vi anser därför att en närmare granskning av hur ärendet behandlats är både relevant och journalistiskt berättigad.