Nu tar Tyskland över EU:s ordförandeskap - återhämtningen efter corona högt på agendan

Distans har varit ordet också för EU-parlamentarikerna. Men den här veckan är många på plats i Bryssel för att höra Angela Merkel, då Tyskland tar över ordförandeskapet i EU. Nu måste man tackla coronakrisen, bland annat genom den nya återhämtningsfonden.

EU-parlamentet samlas i Bryssel för ett möte som på förhand väcker större intresse än vanligt - också bland parlamentarikerna. Tysklands förbundskansler Angela Merkel presenterar det tyska ordförandeskapet för EU:s kommande halvår. Parlamentet kommer också åt att debattera det så kallade återhämtningspaketet.

Tyskt ordförandeskap

Coronaviruset har gjort att många parlamentariker inte har besökt Bryssel så ofta sedan utbrottet i mars. Men nu är många på plats, bland dem Nils Torvalds.

Han vill höra förbundskansler Angel Merkel ge sitt budskap om mål och prioriteringar för det kommande halvårets tyska ordförandeskap.

- Tyskland har blivit ett allt viktigare land inte bara för Finland, utan för hela Europa.

Det säger Nils Torvalds till dem som anser att Finlands beroende av Tyskland börjar bli förlegat. Kritiken framfördes nyligen bland annat av Peter Nyberg.

- Jag tror att Angela Merkel kom till en stor insikt när hon egentligen bytte fot i fråga om ekonomipaketet. Hon inser att efter följande franska presidentval så är den fransk-tyska tandemen hotad, säger Nils Torvalds.

Det fransk-tyska ledarskapet i EU har varit kraftfullt under Angela Merkels och Emmanuel Macrons tid vid makten. Det har fört Europa framåt, samtidigt som unionen blev svagare då engelsmännen försvann, påpekar Nils Torvalds.

Acceptabelt rädda andra för egen vinning

Tyskland är under en överskådlig framtid ett betydligt mer centralt land för Europas framtid än något annat. För Finland gäller det att hugga tag i och hänga med i Tysklands utveckling, säger Torvalds.

- Man behöver inte vara en jättestor ekonom för att inse att tysk industri snabbt såg riskerna med att syd- och östeuropa drabbas illa av coronaviruset. Om deras efterfrågan slutar eller kraftigt går ner, så drabbar det i första hand tysk ekonomi och industri.

Tyskland är ute för att rädda Europa, men också sig själv. Och det är alldeles acceptabelt i politik. Det är vad vi också måste göra, säger Nils Torvalds.

Stora förväntningar

Tysklands motto för EU-ordförandeskapet är ”Tillsammans för Europas återhämtning”. Tyskarna väntas fokusera på att främja Europas ekonomiska återhämtning i svallvågorna från covid-19-utbrottet.

Det innebär att man försöker nå en överenskommelse om EU:s återhämtningsplan och långtidsbudgeten fram till år 2027. Det måste medlemsländernas stats- och regeringschefer komma överens om vid Europeiska rådets möte i mitten av juli.

Före det ska också EU-parlamentet debattera frågan, efter förbundskanslerns inledning i dag. Det är Angela Merkels första utlandsbesök sedan utbrottet av covid-19. Nils Torvalds väntar sig, liksom många andra, mycket av Merkels budskap.

- Tyskland ställs inför en fråga som de inte tidigare har behövt svara på. Ska vi sköta krisen och en långtidsbudget för Europa? På den frågan kan man bara svara jo. Då har man också stakat ut vägen framåt.

Dags för ännu en konferens

Det är frågan som alla måste svara på. Därför är det kanske bra att “konferensen om Europas framtid” kommer efter det här, säger Nils Torvalds.

Den skulle ha startat i våras, men sköts upp på grund av coronakrisen. EU-parlamentet hoppas det kan starta så snabbt som möjligt i höst.

Covid-19 har blottlagt EU:s institutionella svagheter, heter det. Nu får vi möjlighet att överväga förhållandet mellan unionen och medlemsländerna under de närmaste tio-femton åren, säger Nils Torvalds.

Det finns de som befarar en ny typ av institution, en ny statsbildning. Då kommer det lägligt med en helt ny form av återhämtningspaket, finansierat genom gemensam låntagning och skatteindrivning.

Blir Europa en förbundsstat?

- Om du frågar en inbiten federalist, hade han alltid svarat att jo, det ska bli en förbundsstat.

Men det tror Nils Torvalds inte.

- Vi kan inte ta de många och invecklade besluten utgående från en federal princip. Den skulle ju betyda att alla beslut är lika för alla medlemsstater, fattade av den federala staten.

- Vi har så invecklade beslut i sammanhang där vi inte är lika, inte kulturellt och inte ekonomiskt. Oberoende av om vi vill det eller inte, borde vi vara kloka nog att beakta att vi är olika.

På det sättet undviker man besluten som ingen tycker om, som Torvalds definierar som att “alla ska ha lika stora strumpbyxor”. Vi skapar under inga omständigheter en federal stat i dagens Europa, säger Nils Torvalds.

Stora förändringar kan leda till något gott

Det är alltså sant att stora förändringar kan vara på väg i förbindelse med återhämtningspaketet, medger Torvalds.

- Nästan oberoende av hur stort hjälppaketet är och hur det fördelas mellan lån och hjälp, så kommer det att påverka Europas framtid ganska omfattande.

Lånen ska återbetalas via budgeten, därför måste den öka. Det ger unionen mer kraft och muskler. Det betyder mindre för medlemsländerna att säga till om. Därför lyfter Torvalds fram närhetsprincipen, subsidiariteten.

Återhämtningsbesluten sätter igång något som kommer att påverka Europas framtid. Men om det sköts snyggt kan det vara något gott, enligt Torvalds.

Ögonkontakt bättre än distansmöte i förhandlingarna

Hjälppaketet har debatterats hela våren i Finland och de övriga medlemsländerna. Nu närmar sig finalen i EU-sammanhang.

EU-parlamentarikerna har skött största delen av arbetet på distans under den gångna våren och försommaren. Torvalds luftar sin frustration över de många dagliga utskotts- och gruppmötena hemifrån via datorskärmen.

- Det finns en många saker som är väldigt mycket enklare att sköta när man har ögonkontakt med de andra, säger Nils Torvalds.

Nu är parlamentet på sluttampen av förhandlingarna om klimatlagen. Det var en orsak till att Torvalds den här gången reste till Bryssel i stället för att följa med och rösta på distans i EU-parlamentet.

Yvig dagordning

Man skulle tro att EU-parlamentet koncentrerar sig på de stora ödesfrågorna i samband med coronakrisen. På samma sätt sköter Finlands beslutsfattare mest akut lagstiftning, för beredskap och räddandet av Finlands ekonomi.

När EU-parlamentets plenarsammanträde hålls i Bryssel har man ändå en bred dagordning. Flera ärenden handlar om covid19, kampen mot viruset, en folkhälsostrategi efteråt, och den hårt drabbade kultursektorn.

Men det finns mycket som definitivt inte är coronarelaterat. Där finns frågor om penningtvätt och bedrägeribekämpning, vägtransporter, utfasning av fossila bränslen. Några frågor berör hanteringen av farliga kemikalier i bekämpningsmedel, såsom flumioxazin och kromtrioxid.

Flera frågor tangerar mänskliga rättigheter. Det handlar om romernas situation i Europa, Syriens flyktingar, mänskliga rättigheter i Venezuela, Turkiets roll i Medelhavet, till och med med bortförda barn i Japan.

“Dålig disciplin i parlamentet”

- Det hänger ihop med att parlamentet i mitt tycke har en dålig disciplin om att skriva resolutioner. Vi skulle klara oss med hälften färre, utan att Europa alls tog skada, skämtar Torvalds.

Men det finns också en massa saker som sattes igång när parlamentet tillträdde för ett år sedan, och de rullar nu vidare, coronakris eller inte. Vi har ett antal frågor som vi är så illa tvungna att förhandla om. Då kan allt inte vara coronarelaterat, enligt Torvalds.

Frågan om bortförande av barn i Japan är säkert också en angelägen fråga, men hänger just ihop med viljan att fatta beslut om saker som egentligen inte är lagstiftning.

- Det brukar jag och min svenska kollega klaga över. Om vi lärde oss att hålla lite lägre profil i frågor som inte är lagstiftning, så skulle det bli lite lättare. Dagordningen skulle inte se ut som den gör den här veckan.

Du kan läsa veckans föredragningslista i EU-parlamentet på svenska här.