Västnyländsk odlare anställde finländska bärplockare - nu är bara hälften av dem kvar
Coronan gjorde inte att finländarna passade på att bräda de utländska bärplockarna. Manfallet av lokal arbetskraft har varit stort. - Många kanske har en för rosig bild av arbetet, säger västnyländsk odlare.
I våras besökte Yle Västnyland Lill-Breds gård i Ingå för att fråga odlare Gustav Hildén hur han kommer få tillräckligt stor arbetsstyrka då Finland stängde gränserna för utländska bärplockare på grund av coronakrisen.
Då var han väldigt optimistisk och såg det som en chans att sysselsätta främst finländska ungdomar.
Jordbruket är en bransch där det används mycket utländska säsongsarbetare, vilket också rönt kritik då de anses gynnas framom finländare.
Ivrig att anställa lokala plockare - värvade via skolorna
Gustav Hildén kontaktade skolorna för att värva säsongsarbetare och till en början var också glatt överraskad av intresset.
I maj ordnade han en information, där ett 50-tal unga slöt upp.
I dag har nästan hälften av de som anställdes hoppat av.
- Visst var jag beredd på ett bortfall, men kanske inte så här stort, säger Gustav Hildén.
Hur locka inhemsk arbetskraft?
Vad är det då som gör att bärplockning inte tilltalar finländare? Är det för att man sitter på huk, står med krökt rygg med solen gassande i nacken hela dagen, eller är det för dålig lön?
- Ja, skulle jag veta skulle jag svara. Men okej, när det var varmt, så nog var det väldigt tuffa förhållanden här. Men om det inte känns rätt så, så är det så.
Han säger att många kanske har en för rosig bild av vad det innebär att stå i landet åtta timmar per dag. Det är inte bara att sola sig och plocka ett bär här, ett där.
Det här var också något han betonade vid introduktionstillfället.
- Då sade jag, att vi skall vara ärliga mot varandra. Om ni märker att nej, det här känns inte bra, så skall ni vara ärliga mot er själv och mot mig. Man skall inte göra det här med våld.
Han menar att de uppluckrade restriktionerna troligen även gjorde att en del fick tillbaka de jobb som var deras första val.
Attityden till arbetet avgörande
Sist och slutligen tror han att det handlar om en attitydfråga.
Han kan inte peka på några skillnader mellan finländsk och utländsk arbetskraft. Om man är motiverad sköter man sig.
- Alla de som är kvar här nu är jättebussiga. Det säger också de anställda som jobbat här under tidigare år, att det finns otroligt duktiga finländska unga bland med.
- Men de verkar tycka det är roligt, så kanske är det en inställningsfråga. De utländska å sin sida kommer från sådana förhållanden att jag tror att de är bara otroligt lyckliga över att få jobba.
Och då tycker du att det är okej att de får komma hit och jobba?
- Ja, det tycker jag nog. Någon skall göra det här jobbet. Det är bara så.
Han funderar en stund.
- Jag hör nog till dem nu som sätter mitt namn under den listan, att nog skulle det vara väldigt svårt för den här näringen utan utländsk arbetskraft.
Högre löner inte möjligt
I våras när han anställde folk, hade han räknat med ett visst bortfall, och han var också beredd på att vissa skulle hoppa genast.
Men att så många som 20 av 50 skulle lämna jobbet, hade han inte räknat med.
Odlare Gustav Hildén säger ändå, att med nuvarande försäljningspris så finns det inte marginaler att höja lönerna.
- Om man skulle höja priserna är jag rädd att konsumenterna inte vill betala.
Gustav Hildén betalar ackordlön, 1,05 euro per kilo.
En bra dag kan flinka plockare förtjäna riktigt hystat. Men ingen dag är den andra lik, så alla garanterar inte höga förtjänster och det är förstås krävande att plocka stora mängder snabbt.
Nyckfullt väder ställer till det
För tillfället är det ändå väderleken som är det större bekymret för odlarna.
I våras såg allt bra ut med tillväxten. Plantorna tog sig fint, blomningen kom igång - men sedan dansade vädergudarna rumba. Den stekheta perioden i juni, följd av rikligt regn, fick hela skörden att explodera på en gång.
- Fast man hur försökte planera skörden med att varva tidiga sorter med sena för en maximalt lång säsong, så mognar allt på en gång, säger Gustav Hildén.
Stort svinn när allt mognar samtidigt
Skördeboomen innebär jobb både för de som plockar och de som säljer.
Stora mängder får kastas bort för att de är övermogna eller mögliga.
- Det händer till och med att gubbar som ser fina ut är ruttna när man plockar bort den gröna rosetten, och sådant är ju omöjligt att se med blotta ögat, beskriver Gustav Hildén.
När vi traskar ut bland fårorna för att prata med några lokala sommarjobbare, kantas gångarna av jordgubbar, röda och fina som rubiner som arbetarna ratat.
- Det är första gången på fyra år som jag är lite orolig över vad vi skall leva på i höst och i vinter. Morjens, får man säga.
Känsligt ämne
Också andra västnyländska odlare som Yle Västnyland pratat med, konstaterar att den utländska arbetskraften behövs för att få allt skördat i tid.
Folk är ändå inte så pigga på att ställa upp på band, utan konstaterar att hur man än gör, har man ändan bak.
På fältet finns liknande erfarenheter av att jordgubbsplockning inte står högt upp på listan av attraktiva sommarjobb. Inhemska plockare har börjat, men efter någon dag inte dykt på jobb, ofta utan någon förklaring.
I ett fall stupade på att odlaren höll hårt på coronarestriktionerna vilket inte tillät trafik till och från gården.
Då var det bara de ukrainska jobbarna som gick med på att första vara i karantän och sedan bo på gården.
På andra håll har man fått acceptera att en del av skörden blir oplockad för att man inte fått ihop tillräckligt med anställda.
Sommarjobbare: “Mittemellan bra jobb”
I jordgubbslandet på Lill-Breds gård i Ingå, lyssnar Julia Teppo på en podcast medan hon fyller korgen i rask takt.
Hon tillhör dem som ser jobbet som en chans till inkomst.
- Det är helt okej, man får vara utomhus och så.
Hon säger också att jobbet är så där mittemellan: det är inte ett välbetalt byråjobb, men det är mångsidigare än man tror.
De fysiskt tuffa arbetspassen avskräcker henne inte heller.
- Man måste hitta rätt teknik att plocka, för annars blir det tungt. Nog är jag ibland trött i kroppen, men sen när man sover går det om över natten, förklarar hon.
Odlare Gustav Hildén instämmer att arbetsställningen inte är den mest ergonomiska och att de som är i god kondition klarar det bättre än den som är otränad.
Men på det hela taget är Julia Teppo nöjd och det gäller också de andra ungdomarna som stretar på i närheten.
Västnyländsk odlare anställde finländska bärplockare - nu är bara hälften av dem kvar
Svenska Yle besökte Lill-Breds också i våras inför säsongen, då såg det ut såhär.
' /%3E%3C/svg%3E)
