Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Fyra torra somrar får belgiska lantbrukare att misströsta - expert kräver drastiska åtgärder för att ta tillvara mer vatten

Från 2020
Lantbrukaren Hendrik Vandamme visar hur torkat farit fram med majsordlingarna i belgiska Oostende.
Bild: Rikhard Husu

Många känner Belgien som ett land där det regnar allt som oftast. Under de senaste åren är det emellertid inte regnet utan torkan som blivit ett problem i landet.

Västflandern

Vanligen brukar majsen vara upp till midjan i början av juli. Men den här sommaren är annorlunda, berättar Hendrik Vandamme från den flandriska lantbrukarorganisationen ABS.

- På grund av torkan grodde plantorna aldrig. Men då det regnade 30 liter per kvadratmeter kunde vi plantera nya plantor, säger Vandamme, medan han blickar ut över en majsodling i Oostende.

Tack vare regnskurar i slutet av juni har man kunnat så nya majsplantor för att rädda det som räddas kan. Men klart är att årets skörd kommer att bli mindre än beräknat på grund av torkan under våren och försommaren.

- Kvaliteten kommer säkert att vara sämre och skörden mindre än vanligt, säger Vandamme.

Det brukar regna varannan dag i Belgien

Vanligen brukar torka inte vara ett problem i Belgien, där det i medeltal regnar närmare 200 dagar om året.

Under de senaste åren har ändå något hänt som gjort att det ombytliga vädret fått ge vika för mer ihållande varma och torra perioder, berättar professor Patrick Meire som är expert på vattenförsörjning vid Antwerpens universitet.

Patrick Meire
Bildtext Patrick Meire är professor vid Antwerpens universitet.
Bild: Rikhard Husu

- Det är nu för fjärde året i rad som vi får lite regn under sommarperioden. Under vintern har mängden regn inte heller varit exceptionellt stort, förklarar Meire.

Mindre regnmängder innebär i sin tur att grundvattennivåerna sjunker. Färska kartläggningar visar att grundvattennivåerna i Belgien är lägre än i exempelvis Spanien och Södra Italien.

Flandern är hårdast drabbat

Denna heta och torra försommaren har märkts av runtom i Belgien.

Värst har läget varit i flacka Flandern, där det råder brist på naturliga sötvattentillgångar. Att det regnat mer under de senaste veckorna utgör ingen garanti för att grundvattennivåerna normaliseras.

Dels tar det länge för grundvattenmagasinen att fyllas och dels har vattenhanteringen i Belgien av tradition utgått från att leda bort extra vatten för att undvika översvämningar.

Det mekaniserade jordbruket bidrar i sin tur till att göra jordmånen kompaktare med mindre infiltrering av grundvatten som resultat.

- De facto har vi mindre infiltration, mer användning i kombination med dränering som minskar grundvattennivån, säger professor Meire.

Belgien hör också till Europas mest tätt befolkade länder. De byggda miljöerna inverkar också på förutsättningarna att lagra grundvatten.

Förbud mot att slösa hushållsvatten löser inte problemet

Myndigheterna tacklar bristen på grundvatten genom att införa begränsningar för användningen av sötvatten.

Det har bland annat införts regionala förbud mot att tvätta bilen eller fylla poolen med hushållsvatten.

Kor i ett tort landskap.
Bildtext Torkan påverkar såväl människor som djur. Bilden är tagen i Vallonien i början av juni.
Bild: EPA-EFE/STEPHANIE LECOCQ

Förbuden löser ändå inte de grundläggande problemen med vattenförsörjningen.

- Vi befinner oss i en ny situation som innebär att vi måste ändra på hela konceptet med vattenhantering, säger Patrick Meire.

- Istället för att leda regnvattnet till havet borde man fokusera på att ta tillvara så mycket vatten som möjligt för att gardera sig mot torra perioder.

Förändring kräver investeringar och nytänk

Om man vill råda bot på problemet så krävs investeringar, säger Meire. Bland annat måste man vara beredd att återställa flodslätter och våtmarker som fungerar som naturliga vattenlager.

Samtidigt kan nya teknologiska lösningar bidra till att minska efterfrågan på sötvatten.

Meire betonar att torkan är ett problem som berör stora delar av de europeiska länderna. Därför borde man också försöka lösa problemen tillsammans.

Meire lyfter fram avrinningsområdena som ett exempel på en gränsöverskridande fråga där det behövs internationellt samarbete.

Eftersom inget land ensamt förfogar över alla sina vattentillgångar vore det också klokt att finna gemensamma lösningar på problemen, konstaterar Meire.

Diskussion om artikeln