Dubbelgångare, stora tröjor, karuseller och soldater - bara fantasin sätter gränser för valfuskare, här är några vanliga trix
Valfusk och riggade val betyder att den som ordnar ett val systematiskt och avsiktligt ser till att få ett annat resultat än det som väljarna vill ha.
Nyligen arrangerades en allrysk folkomröstning om stora konstitutionella förändringar. Och precis som många andra omröstningar och val i Ryssland anklagas även detta för att vara riggat. Valfusket har blivit ett varumärke för ryska val.
Men hur går fusket till i praktiken? Svenska Yles Kerstin Kronvall går igenom några av de vanligaste tricken.
Det finns en uppsjö av olika sätt att nå det önskade resultatet och metoderna används både före valet, under valet och efter det.
De effektivaste sätten att påverka valresultatet är de som man sätter in i god tid före valet. Då kan de fifflande myndigheterna nämligen vanligtvis jobba ostörda, eftersom inga observatörer ännu finns på plats.
Före valet handlar det om hur väljare och kandidater registreras, hur man drar upp gränserna för valområden, och om hur valkampanjerna sköts.
Vem får rösta?
Vallängderna, alltså listorna på röstberättigade medborgare, bygger i allmänhet på uppgifter i folkbokföringen. Men alltid finns inte sådana uppgifter att få.
Det blev till exempel uppenbart inför den så kallade folkomröstningen om Krim-halvön i mars 2014. Då bekräftade valnämndens ordförande i en intervju för Yle att nämnden inte hade alla väljares uppgifter.
Hon beskrev också hur nämnden i hast och för hand skrev ut meddelanden om rösträtt till så många som möjligt. Alla hann inte få något sådant meddelande.
I vallokalerna kunde väljarna genom att visa upp sitt pass få rösta. Uppgifterna skrevs för hand in i listor över väljare, men det fanns inget system för att kolla om någon röstade flera gånger.
Viktigt med rätt kandidater
Registreringen av kandidater har självklart en avgörande betydelse för valresultatet och ofta gör makthavarna allt för att eliminera seriösa motståndare.
Ett vanligt sätt att hindra motståndare att kandidera är att inte godkänna deras stödlistor. I många länder krävs det att en kandidat kan samla in ett visst antal namnteckningar av människor som stöder hen.
Om de som granskar listorna uppger att det finns felaktigheter i listorna kan personen i fråga inte ställa upp i valet.
Vanligtvis hävdar granskarna att namnteckningarna är förfalskade eller att samma person tecknat under många gånger.
Vem är vem?
Ett sätt att styra rösterna rätt är att låta helt okända kandidater vars namn liknar någon känd oppositionskandidats namn ställa upp.
Då hoppas man minska oppositionskandidatens röstetal då folk kanske av misstag röstar på den med nästan samma namn.
Det skedde bland annat i presidentvalet i Ukraina 2019, då en okänd Jurij Tymosjenko kandiderade. Avsikten var att han skulle ta röster av en av huvudkandidaterna, Julija Tymosjenko. Den finten lyckades inte särskilt väl.
Valområdesgränser ändras
I enmansvalkretsar är det viktigt att ha sådana valdistrikt att ”rätt kandidat” har de bästa chanserna att vinna.
På basis av opinionsmätningar kan valarrangörerna upptäcka att ett visst område kan ge en för makthavarna misshaglig kandidat segern. Då ändras gränserna. Det gjordes bland annat på många håll i Ryssland inför lokalvalet 2019.
Mycket avgörs under valkampanjerna
Då Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, studerar val fäster de stor uppmärksamhet vid hur valkampanjerna går till.
Det gäller att kolla om alla kandidater får rättvisa möjligheter att göra kampanj och hur medierna kan rapportera om valet.
OSSE studerar också den juridiska basen för val och frågar då hur väljare kan söka rätt om de till exempel inte finns upptagna på vallängden.
Det händer att observatörer från internationella organisationer inte får övervaka val.
Det händer också att de som ordnar ett val kallar in sina egna handgångna personer för observationsuppdrag. De uttalar sig sedan positivt i medier också om de med flagrant falska val.
Mycket fusk sker under förhandsröstning
Det är vanligt att offentligt anställda, patienter på sjukhus, fångar i fängelser och soldater i sina kaserner tvingas rösta på förhand.
Då får de ofta noggranna instruktioner om hur de ska rösta. Det förekommer också hot om någon inte vill rösta eller röstar ”fel”.
Under förhandsröstningen är valurnorna ofta oövervakade och kan därför fyllas med falska valsedlar.
Ingen valhemlighet
Inför den allryska omröstningen om ändringar i Rysslands konstitution kom det fram väldigt många fall där valhemligheten under förhandsröstningen inte respekterades.
Folk uppmanades rösta utomhus på parkbänkar och till och med på bilars motorhuvar.
Organisationen Golos som arbetar för hederliga val i Ryssland fick bland annat ett foto från staden Tjeljabinsk i västra Sibirien där man kan se en väljare utan insynsskydd rösta omringad av flera personer.
Det händer också att valfunktionärerna söker upp väljare hemma. De går från dörr till dör och kräver att folk ska rösta.
Inför parlamentsvalet i Belarus 2000 åkte valfunktionärerna ut till väljarna i små byar och gav helt öppet råd om vem det lönade sig att rösta på.
Det störde dem inte alls att Yles reporter stod i närheten och lyssnade.
Fantasifulla valdagar
Under valdagar förekommer det en uppsjö av olika metoder för fusk. Till de mest skrupelfria sätten hör det att man helt enkelt fyller valurnor med falska valsedlar.
Organisationen Electoral Integrity Project uppmanar sina valobservatörer att fästa uppmärksamhet vid jämna buntar av släta valsedlar. Det är ett tecken på att de har släppts ned samtidigt.
I många länder är valurnorna genomskinliga, då kan man se vad det finns i dem.
Också många valsedlar med samma handstil eller konstigt vikta valsedlar kan vara tecken på fusk. Ibland finns det också flera valsedlar i urnan än det antal väljare som har registrerats i vallokalen.
Friskt fuskat är hälften vunnet
I den allryska omröstningen den första juli visade en videoupptagning i en vallokal hur en dam tog fram en bunt valsedlar under sin blus och släppte ned dem i urnan.
I staden Kaluga söder om Moskva kunde Yles reporter under lokalvalet 2015 se hur en man kom fram från ett bakre rum och matade in tiotals valsedlar i urnan.
Han gjorde det helt öppet och det fanns också lokala journalister på plats. De reagerade inte på något sätt på händelsen. På Yles fråga om vad det här var för röster svarade mannen bara med en axelryckning.
Karusellen
En populär metod för att få fram rätt valresultat är den så kallade karusellen. Den innebär att en grupp väljare rör sig från vallokal till vallokal och röstar gång på gång.
Ibland görs det helt ogenerat och inför öppen ridå. På vissa håll kan karusellväljarna skjutsas med buss mellan vallokalerna. Sådant uppenbart valfusk har dokumenterats bland annat i Tjetjenien i Ryssland och på olika håll i Ukraina och Belarus.
Röstar för en vän
Det händer också att någon tillåts rösta i någon annans namn.
Det upptäckte en familj i Moskva under den allryska omröstningen den första juli 2020. Då de kom till vallokalen visade det sig att de enligt listorna redan skulle ha röstat.
Än mera häpnadsväckande är att det till och med förekommer röstning med bläck som försvinner. Det betyder att man ger särskilt utrustade pennor till väljarna och då rösterna ska räknas har bläcket dunstat och valsedeln är blank.
Den kan då användas på två sätt. Man kan refusera den eller fylla i den på nytt.
Lotterier och billiga varor
I Sovjetunionen var valdagarna festdagar. Inte därför att väljarna skulle ha kunnat påverka valutgången utan därför att det i vallokalerna fanns god traktering, trevlig musik och en möjlighet att köpa billiga varor.
Den traditionen lever kvar i de postsovjetiska länderna. Under den allryska omröstningen delades det ut vinstlotter i vissa vallokaler. Varje lott gav någon vinst och den som hade riktigt god tur kunde rentav vinna en bil.
Med sådana lockbeten går det att i viss mån öka valdeltagandet.
Fifflarnas sista utvägar
Om alla andra ansträngningar har gått fel och valet trots dem ser ut att ge fel resultat kan man alltid ta till kreativ rösträkning. Inte för inte brukar många ryssar säga att ett val inte avgörs i valbåset utan under rösträkningen.
Och om man trots allt fortfarande inte har fått fram de siffror man vill ha kan man helt enkelt delge medborgarna ett friserat resultat.
Det kan man klara av ett par gånger, men det brukar sluta med katastrof för fifflarregimen. Riktigt skamlöst valfusk brukar nämligen leda till protester och ibland också till maktskifte.
Så gick det till exempel i Ukraina 2004, då ett riggat val blev startskottet för den orangea revolutionen.
' /%3E%3C/svg%3E)
