25 år sedan massakern i Srebrenica – identifieringen av offren pågår fortfarande

Den 11 juli 1995 inleddes det värsta massmordet i Europa sedan andra världskriget i Srebrenica i östra Bosnien. Under tio dagar dödades minst 8 000 i huvudsak muslimska män och pojkar av bosnienserbiska styrkor, de flesta av dem då de försökte fly genom skogarna. Blodbadet har klassats som folkmord.

Trots att det redan gått ett kvartssekel, hittar man varje år kroppar efter offren, som efter möjlighet identifieras och därefter begravs på nytt.

På årsdagen brukar överlevande, i synnerhet kvinnor, samlas för att minnas sina fäder, makar, bröder och söner.

De flesta av offren har jordats på minneskyrkogården i Potočari strax utanför Srebrenica, där tusentals vita gravstenar minner om krigets brutalitet.

Kriget i Bosnien var ett led i Jugoslaviens blodiga och kaotiska sönderfall.

Striderna mellan republikens tre folkgrupper, ortodoxa serber, katolska kroater och muslimska bosniaker, pågick i nästan fyra år tills ett fredsavtal slöts i slutet av 1995.

Då hade över 100 000 människor mist livet, och begreppet "etnisk rensning" etablerat sig i språket världen över.

Handfallna FN-soldater kunde inget göra

Händelserna i Srebrenica blev också en ful fläck på FN:s sköld. År 1993 hade FN förklarat staden vara en skyddszon för civila, bevakad av internationella fredsbevarare.

Då de bosnienserbiska styrkorna ryckte fram i början av sommaren 1995 tog flera tiotusen muslimer och kroater sin tillflykt till FN-zonen, ett före detta industriområde i stadens utkant. De hoppades att de holländska FN-soldaterna skulle skydda dem.

Men de lätt beväpnade fredsbevararna kunde inte hindra att serberna marscherade in och föste iväg tvåtusen män och pojkar för att skjutas.

Kvinnorna och flickorna bussades iväg till ett område som kontrollerades av bosniska regeringen. I skogarna runt staden jagade serbiska soldater upp flyende bosniaker och sköt dem på stället.

Mördarna försökte dölja spåren efter sin gärning. De döda kastades i snabbt grävda massgravar. Senare grävdes kvarlevorna upp på nytt med bulldozrar och spreds till olika gravplatser i området.

Oklart om höga gäster kommer

Under de gångna åren har mängder av kroppar grävts upp och identifierats genom DNA-analys. Ett tusentals offer återstår alltjämt att hitta.

Nära 50 bosniska serber som anses ligga bakom massakern har fått sin dom av FN:s krigsförbrytartribunal i Haag och av lokala domstolar i Balkanländerna. Deras högste politiske ledare Radovan Karadžić dömdes 2016 till 40 års fängelse, och straffet omvandlades senare till livstid. Även de serbiska truppernas befälhavare Ratko Mladić avtjänar ett livstidsstraff.

Den sorgliga årsdagen fördystras av coronavirusläget. Det skulle ha hållits en fredsmarsch med minst 10 000 deltagare, och man hoppades på 100 000 närvarande vid begravningen av åtta nyfunna offer på kyrkogården i Potočari. Nu får man nöja sig med betydligt mindre minnesstunder.

Tidigare i år sändes inbjudningar ut till statschefer och premiärministrar i alla de länder som enligt internationella domstolars utslag har klassat 1995 års händelser som folkmord. Det är dock inte klart hur många som kan delta.