Rykande vattenånga och klättrande getter – Österbotten i Finland och Västerbotten i Sverige samarbetar för att bekämpa jättebalsamin och vresros

Österbotten, Södra Österbotten och regioner i Västerbotten försöker genom olika knep hitta det bästa sättet att besegra jättebalsamin och vresros i ett gemensamt EU-projekt. Våren 2022 ska resultatet presenteras, skriver Yle Uutiset.

Rykande vattenånga sprutas på jättebalsaminen i skogspartier i Metviken i Vasa.

Ångan är 100 grader och kommer från en ångmaskin som Vasa stad skaffat sig i sommar. Maskinen ska hjälpa till att bekämpa jättebalsamin och vresros i området.

Enligt grönområdeshortonom Leila Roininen vid Vasa stad har endast 3-4 andra städer i Finland en sådan här ångmaskin och staden testade den för första gången andra vecka i juli i år.

Effekten av den rykande ångan visade sig direkt.

– Cellerna i jättebalsaminen dör direkt, säger Roininen, som också tror att effekten kommer vara ännu större när ångan används i början av en växtsäsong.

– För den här säsongen har vi använt maskinen lite sent, men nästa vår kan vi starta redan i maj. Den här maskinen är mest effektiv då växterna är små.

I Umeå har också liknande utrustning används i stadsmiljön, berättar Leena Rinkineva-Kantola vid NTM-centralen i Södra Österbotten.

Nästa sommar, 2021, kommer däremot getter att få hjälpa till vid Kyro älv och Lappo å, där branta flodbankar gör det svårt att bekämpa de invasiva arterna.

Vårflodarna har nämligen också effektivt spritt fröna till stora områden.

Dessutom kommer Forststyrelsen att försöka bli av med vresrosen genom att testa olika metoder i Kvarkens yttre skärgård, runt Valsörarna.

Hör av dig om du observerat en vresros eller jättebalsamin

Rykande ånga kan inte ensam bekämpa de invasiva arterna -ortsbornas hjälp behövs också.

Därför uppmuntrar Vasa stad stadsborna att fortsätta med att meddela om främmande arter i stadsmiljön.

Man kan rapportera om observationer av antingen vresros eller jättebalsamin via en sida som staden organiserar (länk till sidan).

Snart 80-åriga Heli Hakola har ensam dragit upp tusentals jättebalsaminer

En annan viktig faktor för att få bukt med de främmande invasiva arterna är att aktivera ortsborna.

Heli Hakola är en av dem som aktivt bekämpar jättebalsaminen runtom vid hennes hemstrand i Karleby.

Hon har ensam dragit upp tusentals jättebalsaminer. Snart fyller hon 80 år och har kämpat mot jättebalsaminen under elva somrar.

– Jag hörde att de var svåra att sprida och när jag på en cykeltur såg att de växte här längs med strömmen bestämde jag mig för att agera, säger Hakola.

Fick pris för sitt miljöarbete

Jättebalsamin sprider sig inte via rötterna, utan via fröna. Därför låter Hakola redan blommande jättebalsamin ruttna i plastpåsar, för att inte spridas vidare.

Hakolas kamp syns tydligt i början av juni 2020. Inte en enda jättebalsamin syns just nu vid området.

Heli Hakolas ihärdiga kamp ledde också till att hon förra hösten fick ett pris från Mellersta Österbottens lokala avdelning av organisation Maa- ja kotitalousnaiset, en nationell organisation som arbetar för kvinnors arbete i rurala områden.

Hakola tror ändå inte att hon kommer att vinna den här kampen.

– Om ingen annan fortsätter mitt arbete kommer jättebalsaminen att vinna. Det finns alltid ett frö någonstans, säger hon.

INSPECT-projektet som Österbotten och Södra Österbotten i Finland och regioner i Västerbotten i Sverige deltar i, är ett Interreg Botnia-Atlantica-program som är finansierat av EU-medel.

Artikeln uppdaterades söndag kl 10.26 med ytterligare info om vresrosprojektet i Kvarken.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel "Polttavaa vesihöyryä ja kiipeileviä vuohia – Suomi ja Ruotsi etsivät yhdessä parasta keinoa jättipalsamin ja kurtturuusun nujertamiseen" skriven av Kati Latva-Teikari och Elina Kaakinen. Artikeln är översatt och bearbetad av Jasmine Urwäder.