Var femte insjuknar i sjukdomar som inte syns utåt – "Framtiden var mörker och katastrof"

– Jag har aldrig sett mig som en deprimerad person. Min självbild är att jag är glad och balanserad, säger Marie Krogius där hon sitter vid sitt köksbord. Och visst ser hon glad ut. Depression syns sällan utåt – men den osynliga folksjukdomen påverkar många finländares vardag.

När någon bryter sitt ben är vi snabba med att fråga hur de mår eller ge dem vår sittplats på bussen. När någon är deprimerad fungerar det inte på samma sätt.

Mentala sjukdomar är osynliga och svåra att förstå och konkretisera på samma sätt som fysiska.

Det vanligaste sättet att behandla depression är genom samtalsterapi. I vissa fall behövs medicinering.

Marie Krogius fick sin depressionsdiagnos för ett år sedan och har ätit antidepressiva sedan dess.

Just nu, på andra sidan köksbordet, gör hon sitt bästa för att återge hur det kändes när depressionen var som värst.

– Det är en ledsam sak att beskriva, säger hon.

Det är svårt att hitta de rätta orden och det uppstår en lång paus när hon funderar. Med depression kommer ofta minnesförlust.

– Det är ett djupt självhat. Livet känns inte som det borde och jag tyckte att jag inte var värd saker som andra "normala" personer kunde njuta av, säger hon.

Framtiden? Mörker och katastrof

När Krogius var som mest deprimerad hade hon absolut inget framtidshopp. Det fanns inget hon såg fram emot.

– Framtiden var mörker och katastrof. Jag funderade på vad som gör livet värt att leva, för det fanns inte där, säger hon.

Förutom den hopplösa känslan och nedstämdheten präglades hennes liv av aptitlöshet och sömnproblem. Hon grät mycket.

Depressionssymtom varierar från person till person. Typiska upplevelser är att man är trött, orkeslös, ledsen och glädjelös.

– Man har tappat intressen som en gång gav innehåll i livet, säger psykiater Kristian Wahlbeck som är utvecklingsdirektör på Psykisk Hälsa Finland.

Det finns ingen uppenbar orsak till depression. Men det finns riskfaktorer, till exempel motgångar i livet eller en svår barndom.

Försök att lyssna utan att döma

Vid köksbordet sitter Marie Krogius och funderar vidare på hur hon ska beskriva sin depression.

– Det är svårt att försöka återspegla tankarna som snurrar i huvudet under de värsta stunderna. De är oftast inte rationella och känns inte som mina egna.

Hur känns tankarna i den stunden?

– De känns väldigt riktiga och intensiva. Som att jag aldrig kommer att bli av med dem. I just den stunden definierar de hur jag ser mig själv.

Tankarna är oftast inte rationella och känns inte som mina egna

De övertygande tankarna är svåra att leva med. Det hjälper att dela med sig av dem.

Därför är det viktigaste en närstående kan göra för en deprimerad person att finnas till hands och lyssna – utan att döma. Det är både Krogius och Wahlbeck klart överens om.

– Det hjälper så mycket att tala om det, säger Marie Krogius.

Öppen kommunikation är A och O.

– Det är viktigt att våga tala med den deprimerade och fråga hur den mår. Undvik att komma med klyschor som att man ska "ta sig i kragen" eller "njuta av livet". Det hjälper inte, säger Wahlbeck.

Hon lär sig att fejka känslor

Deprimerade personer kan upplevas vara jobbiga, men det är väldigt viktigt att närstående inte stöter ifrån sig dem. När Krogius mådde riktigt dåligt upplevde hon att hon var ilsken, sur och bitter.

– Jag kunde säga elaka saker som jag inte menade och jag ångrade efteråt. Därför är det viktigt att berätta för andra att du är deprimerad - att du inte menar det du säger utan att du mår väldigt dåligt.

Hon är noga med att inte skylla sitt beteende på depressionen.

– Också närstående ska ha möjligheten att säga till om de blir sårade. Det kan faktiskt hjälpa att få den deprimerade att inse att hen mår dåligt just i den stunden, säger hon.

Den som är deprimerad har ofta svårt att inse att hen mår riktigt dåligt. Kroppen går in i försvarsläge och sopar känslor under mattan, inte bara de nedstämda.

Krogius blev själv en mästare på att maskera sin depression i sociala situationer.

– Jag brukade reagera utav artighet, inte med känslor. Jag läste den sociala situationen och reagerade som andra, till exempel med ett leende eller ett skratt.

Depression är ett djupt självhat, livet känns inte som det borde

Innan hon fick hjälp kände hon ingenting då hon log. Nu, efter ett år på antidepressiva, har hennes genuina reaktioner kommit tillbaka.

– Jag var rädd att ta medicinerna i början. Min första reaktion var "är jag faktiskt så sjuk att jag måste äta medicin?". Men de har hjälp mig mycket, säger Krogius.

Nu känner hon sig nöjd med livet. Depressionen finns kvar, men den är mera balanserad och går att leva med nu.

Krogius har lärt sig att se skillnad på vilka tankar som är hennes egna och vilka som är depressionens.

– Depressionen är en del av min vardag. Ibland går det neråt men inte lika ofta som förr, säger hon.

Svårt att söka hjälp när man mår som värst

Tyvärr är depression och psykiskt illamående ännu stigmatiserat i Finland. Det är speciellt svårt för äldre människor och män att be om hjälp. Tröskeln för att söka hjälp är väldigt hög.

– Den deprimerade är inte bara utmattad utan känner kanske skam och skuld för att hen är deprimerad. Det är viktigt att vi hjälper våra medmänniskor att söka hjälp utan att skuldbelägga dem, säger Kristian Wahlbeck.

Jag trodde att läkaren skulle slänga ut mig och be mig äta grönsaker för att må bättre

Ordet depression är skrämmande, ett tabu. Det är viktigt att ge depressionen ett ansikte. Wahlbeck uppskattar personer som kommer ut och berättar om sina egna erfarenheter av depression.

– Varje nytt ansikte minskar stigman, säger han.

Marie Krogius har ett råd att ge dig som är deprimerad: inget problem är för litet för att söka hjälp.

– Jag trodde att läkaren skulle slänga ut mig och be mig äta grönsaker för att må bättre men de tog mig seriöst. Det är svårt att leva ensam med depression och du behöver absolut inte göra det, säger hon.

På andra sidan köksbordet sitter Marie Krogius och berättar om sin depression, lugn och nöjd. Ett nytt ansikte.

Ungefär 95 procent av de som insjuknat i depression tillfrisknar igen.