Hur ska man välja de mest djurvänliga äggen i butiken? Besök på ekogård ger en uppfattning om hönornas uteliv
Finns det djurvänliga ägg i butiken och hur ska man som djurvän välja för att gå hem med de rätta äggen? Ett besök på en ekogård i Hyvinge ger en uppfattning om hur hönor på en mindre hönsgård lever sitt liv.
Hur ska man välja de mest djurvänliga äggen?
En oväntat stark doft, som från större husdjur, möter en vid dörren till hönsgården på Mäntymäki ekogård. Kanske det är mängden hönor som gör det, trots att hönsgården relativt sett är liten. Ljudnivån är lägre än väntat.
Hönsliv på gården
Virva Latostenmaa har haft gården tillsammans med sin familj i fyra år. Hon förklarar vad det betyder att gården har fått tillägget eko-plus.
– Det betyder många saker. Bland det viktigaste är att hönorna kan vistas ute året om, sommartid i den stora inhägnaden och övriga årstider i den väderskyddade rastgården, säger hon.
På gården får hönorna foder från gårdens ekologiska åkrar och i stället för att bli minkfoder slutar de sina dagar i tetrapak som ekologisk hönsbuljong.
Annat som avviker från det vanliga är att äggen packas på plats i stället för att skickas till ett packeri. Sedan skickas de direkt till kunderna. Det handlar om vissa K-affärer, restauranger och Reko-närmatskedjor inte länge än 60 kilometer från gården.
De får vara ute året om
― Virva Latostenmaa
Ekologiskt förpliktar
Det som krävs för att äggproduktion ska kallas ekologisk är att hönorna får röra sig fritt med högst sex hönor per kvadratmeter och kunna vara utomhus åtminstone mellan juni och oktober.
Vidare ska hönsen ha naturligt ljus, möjlighet att lägga ägg i bon, sova på sittpinnar, krafsa, picka och sandbada samt äta ekologiskt foder.
Siffrorna berättar
Trots att äggen som finns i våra butiker kan ha många namn har de alla stämplats med en sifferserie. Den första siffran berättar om hur hönan levt sitt liv. 0 står för ekologiska ägg, 1 för utehöns, 2 för frigående höns inomhus och 3 för ägg från höns i inredda burar.
Utehöns får välja att vara utomhus året runt, men i hönshuset lever de på ett stort golv med högst nio hönor på en kvadratmeter. Samma antal gäller frigående höns inomhus. Hönshuset kan ha olika typer av inredning och hönorna kan sitta på en pinne och värpa i reden.
Men de frigående hönsen inomhus kommer inte ut, trots att de ibland går under namn som fria eller lyckliga höns.
Våra hönor slutar som buljong
― Virva Latostenmaa
De inredda burarna representerar hönshushållningens miniminivå. Hönorna har tillgång till värprede och sittpinne i sina burar. På en kvadratmeter får det finnas högst 13 hönor och grupperna består av max 60 hönor.
Naturligt beteende
– I ekologisk produktion har hönorna möjligheter att bete sig naturligt. Det gäller också utehönsen som får springa utomhus hela året. Sedan beror det på vad man som konsument värderar, säger Anna Valros, professor vid avdelningen för klinisk produktionsdjursmedicin vid Helsingfors universitet.
Något som är naturligare i inredda burar är gruppstorleken. Det är också lättare att hålla koll på hygien och luftkvalitet. Bra saker, enligt Valros, men hönorna har mindre möjlighet att röra sig och bete sig naturligt.
Själv väljer hon i första hand ägg från utegående höns, eftersom de får gå ute året om.
Djurvänlighet ger tummar upp
Satu Raussi är ledande sakkunnig på Djurens välfärdscenter EHR. På centrets hemsida finns en konsumentguide där ägg har getts tummar upp med hänsyn till djurens välbefinnande. Det är ett system hon arbetat fram med sina kolleger.
Ekologiska ägg får fyra tummar upp, utehöns tre, frigående inomhushöns får två och burhönor en tumme upp.
– Utgångspunkten har varit hönornas möjligheter till ett naturligt beteende. Om det uppfylls ser jag det inte som ett problem att antalet hönor i en flock kan vara så stort som 3 000 på en ekologisk hönsgård, säger Satu Raussi, som själv väljer ekologiskt i första hand men också ägg från utegående höns.
Bland det som hon kallar naturligt beteende är att hönorna kan bilda mindre grupper och har nödvändiga resurser. Det innebär att komma åt att äta och dricka, ha tillgång till sittpinne och värpningsrede och tillräckligt med utrymme att röras och väja för varandra.
Vill inte ha stort
Virva Latostenmaa berättar att det blev hönor och ekologiskt för att familjen redan hade ekologisk odling och dessutom gillar hönor och ägg, särskilt ekologiska. En annan orsak var bristen på sådana gårdar i huvudstadsregionen.
Vilka butiksägg man än väljer lever deras värpare tätt inpå varandra jämfört med sina artfränder i gången tid.
På Mäntymäki ekogård finns 5 400 hönor. För att försörja en fyra personers familj skulle det enligt Virva Latostenmaa behövas dubbelt fler hönor. Ibland har äggen blivit slutsålda och folk undrat om gården kunde vidga sin verksamhet.
- Men det vill vi inte. Vi vill behålla en mindre skala och hålla kvaliteten hög. Våra hönor får välja om dom vill vara ute eller inne, får gå fritt och har utrymme att röra på sig. Jag tror att dom mår mycket bra, säger Virva Latostenmaa.
Källor: SLC, Finlands Fjäderfäförbund, Djurens välfärdscenter EHR