Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Sexfläckiga bastardsvärmare en jätteglad överraskning i Hitis

Från 2020
Ett tiotal svartröda bastardsvärmare på en vägtistel.
Bildtext Den hotade bastardsvärmaren trivs på vägtisteln.
Bild: Linus Hoffman / Yle

Den ser lite ut som en Ferrari med sin läckra röda färg. Och då talar vi både om fjärilen och om kajaken.

Planerare Charlotta Berlin från Egentliga Finlands NTM-central glider fram i sin kajak på väg på jobb.

En röd kajak kommer till en klippig strand.
Bildtext Att ta kajaken till jobbet är för Charlotta Berlin att kunna njuta av att vara en del av naturen.
Bild: Linus Hoffman / Yle

Hon inventerar värdefulla vårdbiotoper, för att se om där fortfarande finns hotade växter, och om man kunde rädda dem.

Den åboländska skärgården är unik, eftersom man ännu på 1970-talet hade boskap som betade ute på öarna.

Därför finns där ännu många gamla ängar, torrängar, hagar och skogsbeten som har värdefulla växter och djur.

- Jag hoppas att hitta en holme där det finns tecken på att det har varit bete eller slåtter, och där det ännu skulle finnas möjlighet att återställa det genom att vårda.

Charlotta Berlin, en dam med rosa jacka och ljust hår, står på en sommaräng.
Bildtext Charlotta Berlin.
Bild: Linus Hoffman / Yle

Sällsynta och utrotningshotade växter

Berlin går runt på färdigt utvalda öar och tittar på vad det finns för träd, hur gamla de är, hur marken har använts och vad det finns för arter kvar där.

- I bästa fall hittar jag några sällsynta, utrotningshotade arter.

Hon är glad över att på öar i Hitis skärgård ha kunnat hitta vildlin och dvärgarun.

Vildlin, en liten vit blomma, växer i gräs.
Bildtext Vildlin växer i gräs bland strandstenar.
Bild: Linus Hoffman / Yle
Backlök är en spetsig rosa blomma på en lång stjälk.
Bildtext Backlök är ställvis utrotningshotad.
Bild: Linus Hoffman / Yle

- Det här är tecken på att de ännu finns kvar i fröbanken och att det inte skulle kräva så hemskt mycket för att få dem att bli livskraftiga igen.

En tredjedel av Finlands hotade arter finns på vårdbiotoper

En välmående vårdbiotop, där boskap igen fått beta, kan i bästa fall ha upp till fyrtio olika kärlväxter per kvadratmeter, jämfört med en kortklippt gräsmatta där det bara finns cirka fem olika växter per kvadratmeter.

Växterna och blommorna är i sin tur viktiga för olika sorters fjärilar, gräshoppor, fåglar och andra sällsynta organismer.

Larver av påfågelöga på sin värdväxt brännässla.
Bildtext Rensa inte bort alla brännässlor! Påfågelögats larver har brännässlan som sin värdväxt.
Bild: Linus Hoffman / Yle

En tredjedel av Finlands hotade arter finns på vårdbiotoper och det finns tydliga bevis på att slåtter och beten lönar sig.

"Jag har aldrig sett så många bastardsvärmare"

På ön Långholmen, som sedan flera år tillbaka sköts av Forststyrelsen och som har får betande på ängarna, får Berlin syn på sexfläckiga bastardsvärmare.

Fjärilens larver kräver kärringtand, men käringtand har minskat så fjärilen har också minskat.

Två rödsvarta bastardsvärmare på ett strå på en äng.
Bildtext Två bastardsvärmare.
Bild: Linus Hoffman / Yle

- Men Långholmen har vårdats länge redan, så här finns käringtand, och här finns massor av bastardsvärmare. Jag har aldrig sett så många, och det gör mig jätteglad, för det ger ju också hopp att det kunde bli lika fint på andra ställen om de vårdas.

Charlotta Berlin gör inventeringen eftersom NTM-centralen vill få fler områden som vårdas för att utöka livsutrymmena för de hotade arterna.

En stenig strand på en ö i skärgården.
Bildtext Skärgådsöar kan innehålla många värdefulla arter.
Bild: Linus Hoffman / Yle

Markägarna har möjlighet att få information om sina egna objekt, skötselrekommendationer och information om finansiering för skötseln. Vård av vårdbiotoper grundar sig på frivillighet och det är möjligt att få ekonomiskt stöd för deras skötsel, till exempel genom att man kommer överens om att hästar, kor eller får får beta på de gamla ängarna.