Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

“Det sitter i människans natur att röra på sig” - ny bok skildrar hur människor tagit sig fram genom historien

Från 2020
Historikern och författaren Henrik Höjer.
Bildtext Historikern Henrik Höjer skriver i sin senaste bok om den rörliga människan.
Bild: Henrik Höjer

Att vara människa är att vara i rörelse, skriver vetenskapsjournalisten och historikern Henrik Höjer i sin senaste bok Människor i rörelse - Nio innovationer som förändrade världshistorien. Till fots, på en hästrygg, i en bil eller rentav i en rymdraket verkar människan ha ilat mot framtiden.

- I botten ligger människans nyfikenhet, att söka sig fram och hitta nya vägar.

Nyfikenheten är en bra drivkraft och horisonten ett lämpligt mål, precis som Henrik Höjer konstaterar. Och så har det varit sedan urminnes tid då människan tagit sig fram till fots, på hästrygg ombord på flottar eller när vi närmar oss modern tid - med tåg, bil och flyg.

Människor i rörelse (omslag)
Bildtext Olika innovationer har bidragit till människans rörlighet, skriver Henrik Höjer.
Bild: Natur och Kultur

Henrik Höjers bok handlar om de innovationer och uppfinningar som under århundradens lopp gjort resandet allt snabbare och bekvämare. Hur kom det sig att man började tämja vildhästar? Och hur gick det till när cykeln såg dagens ljus?

Sikta mot stjärnorna

Henrik Höjers bok är full av iakttagelser och insikter om hur människan utvidgat sitt revir genom att ta tekniken till hjälp. Nya innovationer i kombination med tålamod och nyfikenhet har fört människan över världshaven och ända ut i rymden.

Priset för de nya erövringarna har ibland ändå varit högt. Människans historia som resenär har kantats av olyckor och ren dårskap med dumdristiga män som kastat sig ned från Eiffeltornet med självkonstruerade vingar.

Gruppbild med fem ungdomar och en äldre man utomhus. Ung man med cykel och cigarett i munnen.
Bildtext Cykeln gjorde världen större för drygt hundra år sedan.
Bild: ÖTA 247 Kyllikki Berts arkiv

Och i jämbredd med utvecklingen har det alltid funnits bakåtsträvare som varnat för nervåkommor och andra mystiska sjukdomar som direkt kunnat härledas till hög hastighet.

Men oroliga läkare eller 1800-talsförfattare som bannlyste det snabba och bullriga lokomotivet har inte lyckats stävja människans lust att se sig om i världen. I takt med att järnvägsnät och fartygslinjer byggdes ut, skedde en radikal förändring i människans mobilitet.

- Mycket av nöjesrörelsen har med den moderna tiden att göra. Plötsligt hade vi både tid och resurser att röra oss mer lekfullt, säger Henrik Höjer.

Den moderna resenären

I början av 1900-talet sker den stora omvälvningen. Tågtrafiken och den begynnande privatbilismen revolutionerar resandet och när flygtrafiken kommer igång på allvar, då verkar jordens alla hörn tillgängliga.

- Det sitter i människans natur att röra på sig.

En utökad frihet, finansiella resurser och en fungerande infrastruktur utgör den moderna rörlighetens hörnstenar, men i takt med att resandet blivit billigare och bekvämare har också syftet förändrats. Vi rör på oss inte för att vi måste, utan för att vi vill och för att vi roas av det.

Kvinna på moped
Bildtext Mopeden utökade människans revir ännu mer.
Bild: Kalle Kultala

Rörelse av nödtvång och nytta har åtminstone i västvärlden fått konkurrens av massturismen som inte drivs av nyttoaspekter, utan av renodlat själviska motiv att njuta och i bästa fall upptäcka en smula av världen i Columbus anda.

En charterresa till solkusten är en bagatell i jämförelse med en seglats över Atlanten på 1400-talet, men fortfarande kan man kanske spåra samma nyfikenhet hos en rödbrusig finne som på stapplande engelska försöker göra sig förstådd bland urinvånarna i semesterparadiset Marbella.

Rörelse och ansvar

Rörligheten uttrycker frihet, längtan och modernitet med allt snabbare fortskaffningsmedel. Men rörlighet kan också förknippas med anseende och samhällsställning där en jordenruntresa eller en semester till Costa del Sol, naturligtvis säger en hel del om resenärens sociala status.

En cykel susar fram på en lättrafikled.
Bildtext Cykling har igen blivit trendigt.
Bild: Juha Kivioja / Yle

Hur vi rör oss verkar också ha blivit allt viktigare. I dessa miljömedvetna tider har privatbilismen fått dåligt rykte, liksom flygtrafiken, medan fotvandringar och cykling igen har blivit trendigt.

Henrik Höjers bok fångar denna utveckling på ett utmärkt sätt, fast en sak kunde han inte förutspå och det var det totala stoppet som coronakrisen medförde.

- Pandemin fick världen att stanna upp, men när vi återgår till det normala är jag övertygad om att människan igen vill röra på sig som aldrig förr.

Diskussion om artikeln