Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Etiopien har dämt upp Nilen med jättelik damm – missnöjet bubblar i grannländerna Egypten och Sudan

Från 2020
Utsikt från den halvfärdiga dammen över Nilen.
Bild: AFP/Lehtikuva

Etiopiens massiva dammbygge i Nilen är snart klart. Men i grannländerna Egypten och Sudan är man inte nöjda. Oron är stor för att deras vattenförsörjning drabbas hårt.

Dammen heter Stora etiopiska renässansdammen och ska skapa stabilitet i Etiopiens elförsörjing och även ge möjlighet för Etiopien att sälja el till utlandet.

Dammen byggs i Blå Nilen som längre norrut i Sudan bildar den egentliga Nilen som är vattenkälla för både Sudan och Egypten innan den rinner ut i Medelhavet.

Blå Nilen står för mer än 80 procent av vattenflödet i Nilen från Sudans huvudstad Khartoum ned mot Egypten, där även den stora Assuandammen ligger som är beroende av vattenflödet för sitt vattenkraftverk.

Karta över Nilen och dammbygget i Etiopien.
Bild: Henri Salonen

Etiopien började bygga dammen 2011 utan att konsultera vare sig Sudan eller Egypten, vilket fått de här länderna på bakhasorna.

De är nästan helt beroende av Nilen för sin vattenförsörjning och befarar att Etiopien ska kunna idka utpressning mot dem genom att reglera Nilens vattenflöde med den nya dammen.

Länderna har förhandlat i flera år utan att kunna komma fram till en lösning i den centrala frågan – hur och när reservoaren bakom dammen ska fyllas och hur vattenflödet ska regleras i framtiden.

Den halvfärdiga etiopiska dammen.
Bildtext Dammen började byggas för nio år sedan. År 2017 hade bygget kommit så här långt.
Bild: DPA Picture Alliance/Alamy/All Over Press

I veckan tillspetsades situationen då Etiopiens vattenminister Seleshi Bekele kom med ett otydligt uttalande i den statliga tv:n.

Uttalandet tolkades i Sudan och Egypten som att dammluckorna hade stängts och reservoaren därmed börjat fyllas utan att det finns något avtal om vattenregleringen.

Den etiopiska regeringen förnekade senare att dammluckorna stängts. Satellitbilder visar tydligt att en reservoar börjat bildas bakom dammen, men enligt regeringen är det en naturlig följd av att byggarbetet fortsätter.

Satellitbild över Stora etiopiska renässansdammen innan reservoaren börjat fyllas.
Satellitbild över Stora etiopiska renässansdammen efter att reservoaren börjat fyllas.
Jämförelse av två bilder: Satellitbilder tagna med 12 dagars mellanrum den 27 juni och den 9 juli visar hur vatten börjat samlas bakom dammen.
Bilder: EPA-EFE/EUROPEAN SPACE AGENCY (vänster), EPA-EFE/EUROPEAN SPACE AGENCY (höger)

Då dammen är helt färdig och reservoaren börjar fyllas beräknas det ta sju år innan den är full. Då kommer den att ha bildat en konstgjord sjö som är upp till 250 kilometer lång.

De finländska kraftverken bleknar i jämförelse med det etiopiska nybygget. Generatorerna vid den etiopiska dammen kommer att ha en effekt på drygt 6 000 megawatt.

Det är dubbelt mer än den sammanlagda effekten vid alla drygt 220 vattenkraftverk i Finland, enligt uppgifter från Finsk Energiindustri.

Den sammanlagda effekten vid kärnkraftverken i Lovisa och Olkiluoto är 2 750 megawatt. Det etiopiska kraftverkets effekt blir mer än dubbelt större.

Satellitbild över Stora etiopiska renässansdammen.
Bildtext Dammbygget för en vecka sedan den 12 juli.
Bild: EPA-EFE/MAXAR TECHNOLOGIES

Etiopien har betecknat dammen och kraftverket som ett villkor för den moderna etiopiska nationens överlevnad.

Landet har upplevt en kraftig ekonomisk tillväxt de senaste 16 åren med en årlig tillväxt på mellan 7 och 13 procent och elkonsumtionen beräknas öka med 30 procent per år de närmaste åren.

Dessutom är en tredjedel av befolkningen utan permanenta elledningar.

Det behovet ska täckas med kraftverket vid Stora etiopiska renässansdammen. Samtidigt vill Etiopien göra sig oberoende av utländsk energi för att inte kunna utsättas för påtryckning.

Diskussion om artikeln