Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

HBL: Allt färre svenskspråkiga småbarn i nästan alla kommuner

Från 2020
Barn leker i sandlåda
Bildtext Svenskspråkiga småbarn i åldern 0-4 år ökar främst i Helsingfors - på övriga håll ser det sämre ut, skriver Hufvudstadsbladet.
Bild: Yle/Charlotte Walder

Antalet svenskspråkiga barn ökar i huvudstadsregionen, men i de flesta andra kommuner i Svenskfinland blir befolkningen allt äldre. Det visar en utredning som Hufvudstadsbladet har gjort över antalet 0-4-åriga svenskspråkiga barn i svensk- och tvåspråkiga kommuner.

I Helsingfors föds det flest svenskspråkiga barn i landet, och skillnaden till de övriga kommunerna ökar eftersom antalet barn minskar i övriga kommuner. I Helsingfors har antalet svenskspråkiga barn ökat med åtta procent mellan åren 2010 och 2019, visar utredningen.

En ökning har skett också bland annat i S:t Karins i Åboland samt i Larsmo och Jomala. Däremot har antalet barn minskat i Esbo, Kyrkslätt och Sibbo med mellan 21 och 33 procent.

Sedan år 2010 har antalet svenskspråkiga barn minskat i hela landet med 10 procent, motsvarande ca 1 800 barn. Bland barn som registrerats som finskspråkiga är motsvarande siffra 21 procent.

Tvåspråkiga familjer registrerar gärna barn som svenskspråkiga

Fruktsamhetstalet, det vill säga hur många barn en kvinna föder i genomsnitt, sjönk i Finland från 1,87 barn till 1,35 barn per kvinna. Bland svenskspråkiga kvinnor sjönk fruktsamhetstalet något mindre men ändå tydligt, från 1,95 till 1,57 barn.

Antalet barn som registreras som svenskspråkiga i tvåspråkiga familjer har varit det klart populärare valet under de senaste decennierna, säger Jan Saarela, professor i demografi med statistik vid Åbo Akademi.

- Registreringen av barn på svenska har inte blivit mindre populärt, snarare tvärtom, säger Saarela till tidningen.

Det är många enskilda faktorer som påverkar utvecklingen. Bland annat lämnar många sin hemort för att studera och väljer att inte återvända efter studierna. Det är bekvämt att bo i större städer där jobben finns, och då bostäderna är dyra väljer fler eventuellt bort en stor familj med flera barn.

- Då kommer man kanske fram till att ett barn räcker, konstaterar Saarela.

Förutom ekonomi och jobb påverkar också urbanisering och värderingar utvecklingen.

- Den nya generationen är uppvuxen i en annan era med andra attityder och premisser, säger Jan Saarela.