Oppositionen dömer ut Sanna Marins förhandlingsresultat

EU-ledarna nådde på tisdagsmorgonen en kompromiss, men oppositionen låter sig inte övertygas av Sanna Marins förhandlingsresultat. Den sparsamma fyrans resultat verkar väcka avund bland partiordförandena.

EU-ledarna nådde på tisdagsmorgonen en kompromiss om långtidsbudget och återhämtningsfond. Statsminister Sanna Marin är nöjd, men oppositionen hittar många fel med paketet.

Orpo: Vi betalar mer men får mindre

Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo är besviken på kompromissen.

- Det är ett stödpaket av astronomisk storlek och ändå är jag inte övertygad om att det kommer att hjälpa Europa att återhämta sig från coronakrisen, säger Orpo till Yle.

Orpo är också missnöjd med paketet ur Finlands synvinkel.

- Det verkar som att vi kommer att betala något mer, men ändå inte får så mycket som vi eftersträvade, anser Orpo.

Orpo anser ändå att det var bra att Finland lyckades trygga stödet för landsbygdsutvecklingen.

Halla-aho: Finland åstadkom ingenting i förhandlingarna

Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho dömer ut kompromissen. Han ser ingen skillnad i att förhållandet mellan bidrag och lån förändrades under förhandlingarnas gång.

- Förändringen som behövdes var att utdelningskriterierna hade förändrats på ett grundläggande sätt. Enligt mig betyder kompromissen att länder som sköter sin ekonomi måste finansiera andra länders långvariga problem, som härstammar från en dåligt skött ekonomi, säger Halla-aho till Yle.

- Enligt mig bryter det här paketet otvetydigt mot EU:s egna regler som förbjuder gemensamt ansvar.

Halla-aho anser att Finlands resultat är att Finland får betala mera. Han påpekar att länderna som tillhör den så kallade sparsamma fyran lyckades förhandla fram rabatter på EU-avgiften.

Till fyran hör Nederländerna, Österrike, Sverige och Danmark.

Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah är inne på samma linje som Halla-aho. Essayah säger till Helsingin Sanomat att Finland förhandlingstaktik var dålig. Enligt henne borde Finland ha gått med i sparsamma fyran.

- Man kan åtminstone säga att sparsamma fyran lyckades utmärkt med att nå sina mål när det kommer till medlemsavgiftsrabatterna. De lyckades få upp rabatterna i slutskedet. Finland var inte med och krävde rabatt, så såklart fick vi inte rabatt, kommenterar Essayah till Helsingin Sanomat.

Grundlagsutskottet diskuterar ännu under sommaren?

Grundlagsutskottet har tidigare varit kritisk till den stora andelen direkta stöd som paketet väntades innehålla.

Utskotsmedlemmen Wille Rydman (Saml.) säger att han inte kan ta ställning till dagens resultat, men att det verkar som problemet finns kvar.

- Vi har tidigare sagt att man måste skydda Finlands budgetsuveränitet så noggrannt som möjligt.

Vad exakt är det med de direkta stöden som kan försvåra Finlands möjlighet att själv bestämma om sin budget?

- En sak är att risken med sådant ansvar som Finland tar kan realiseras. En annan sak är att det är en principiell fråga. Om EU dramatiskt ökar den gemensamma skuldtagningen kan det förändra unionens karaktär på ett dramatiskt sätt. Då måste man förändra grundavtalet istället för att bara tänja på tolkningar.

Du säger att unionen kan förändras på ett "dramatiskt" sätt - var går den exakta linjen som man inte får överstiga?

- Det måste vi utvärdera i grundlagsutskottet senare. Jag kan inte som medlem ta ställning till exakta frågor utan att bli jävig i den diskussionen.

Kan man någonsin ta beslut om ett sådant här stödpaket så att alla medlemsländers grundlagsbevakare skulle vara överens om var gränserna går?

- Vi har ju olika system i medlemsländerna, men hittills har vi varit överens om att rättsstatsprincipen förutsätter att alla EU-beslut vilar på lagar och de avtal som vi ingått. Om man skulle tolka EU:s grundavtal så som vi hittills har gjort så skulle det inte vara möjligt med en sådan överenskommelse som vi nu kan läsa om.