Arvet efter Nobelpristagaren i Sibbo: "Gården dör om man inte planerar något nytt"
Släktens historia sitter i väggarna i Joensuun tila i Sibbo. Lotta Kuosmanen har som ny vd stora stövlar att fylla. Nu är siktet inställt på att utveckla gården som hem och aktivitetsområde, hela sommaren lång.
- Jag hade tänkt att vi kan vara i bodarna, men kaffet är serverat inne i huvudbyggnaden.
Lotta Kuosmanen hälsar Yle Östnylands reporter välkommen som gäst på Joensuun tila i Söderkulla. Genom ett grönskande och välskött gårdsområde med utsikt mot båthamnen leder hon in mig i Nobelsalen i huvudbyggnaden.
Nobelsalen har blåvitrandiga väggar, guldkrusiduller och gammaldags salsstolar med mjuka vinröda sittkuddar. På väggen ståtar Artturi Ilmari Virtanen, som en gång ägt gården, i blå slips och kavaj.
Det är stora stövlar jag har stigit in i
― Lotta Kuosmanen, färsk vd för Joensuun tila
A. I. Virtanen blev Finlands andra Nobelpristagare efter författaren F. E. Sillanpää. Virtanen fick priset för utvecklandet av jordbruks- och näringskemi år 1945.
Nu är det hans barnbarnsbarn som håller i trådarna för gården, där han utförde experiment i bland annat ensilage- och smörbehandling.
- Det är stora stövlar jag har stigit in i, men jag har haft ett bra team med mig, säger Lotta Kuosmanen.
Kuosmanen är uppvuxen på gården och har varit med om att renovera byggnaderna. Vid årsskiftet blev hon verkställande direktör.
Till vardags har hon inte alltid stövlarna och arbetshandskarna på, utan hon sköter främst pappersarbetet och koordinerar de många aktörerna som håller till på gården.
Joensuun tila är hyresvärd för bostadshus, och på området drivs allt från gästhamn och café till dagis och hotell.
Framgångsrecept: Skalade potatisar
Salen som nu fungerar som mötesrum för hotellgäster var för några årtionden sedan Lotta Kuosmanens vardagsrum. Här har hon firat jul som barn.
Nu bor hon i Björneborg, vilket lär ska ha sina fördelar.
- Om jag skulle vara här hela tiden så skulle jag inte kunna låta bli att hela tiden fixa saker. På det här sättet blir det viktiga administrativa arbetet gjort, säger hon.
Nobelsalen är renoverad så det mesta är nytt, även om stilen och atmosfären passar för ett hus från mitten av 1700-talet.
För några årtionden sedan renoverades det för fullt och gården förnyades. Företag blev det av det hela år 2002.
- Bakgrunden till att släkten kunnat fixa upp gården är att de odlade potatis här. Potatisen skalades, lades i vattenlag och kördes iväg till restaurangerna i Helsingfors. Det fick man mer betalt för än om man hade sålt dem med skalet på.
I dagens läge driver gården inte lantbruk. Åkrarna är uthyrda, och de odlas fortfarande.
Kuosmanens egen ögonsten på Joensuun tila är hamnverksamheten. Över 300 båtar får plats i hamnen i Sibbo ås mynning. Det finns servicehall för båtar, kajakuthyrning och badstrand.
Namnet förfinskades och består
Gården nära Söderkulla centrum hette ursprungligen Skräddarby gård.
A. I. Virtanen var finskspråkig och han förfinskade gårdens namn till Joensuun tila, som i dag är det namn som används.
- Han hade det inte så lätt att vara finskspråkig, Sibbo var på den tiden väldigt svenskt. Så jag tror att namnbytet var hans sätt att visa att gården är hans, säger Kuosmanen.
Har man blivit tilldelas Nobelpriset så kanske man får ha lite egenheter, menar hon.
I planerna finns att grunda ett A. I. Virtanen-museum på gården.
- Det här är det naturliga stället för ett sådant museum. Men det är inte första prioritet att bygga museet.
I stället vill Kuosmanen få ordning på gården som ett trivsamt hem och välfungerande företag.
- Vi ska ta vara på allt det vi har här.
Förra sommaren ordnades några större evenemang på området.
Kuosmanen ser hellre att verksamheten är inbjudande för gäster och invånare hela sommaren lång. Hon vill satsa på en hemtrevlig helhet med café, gästhamn, badstrand och annat som gården erbjuder - större engångsevenemang kommer inte att vara i fokus.
Orsaken till att den stora frisbeegolfturneringen Tyyni ordnas på lite annorlunda sätt i år är ändå coronaläget.
Nybyggen ska göras i gammaldags stil
I bostäderna vid Joensuun tila bor både sådana som jobbar på gården och andra.
- En del har bott här i tjugo år, men oftast flyttar barnfamiljerna bort när barnen blivit vuxna.
Något nytt ska också byggas.
- Man kan bygga snabbt eller så kan man bygga med god smak, säger Kuosmanen, och tillägger att rödmylla och vita husknutar står högt i kurs då den anrika gårdens nybyggen planeras.
- Man måste hela tiden planera något nytt, annars dör gården.
När jag frågar vad hon har fått för arv av släkten, säger hon att ivern att leta efter nya lösningar verkar sitta i blodet.
Att koordinera alla företag och få dem att samarbeta kräver en del innovationer, säger hon.
' /%3E%3C/svg%3E)
Diskussion om artikeln