Kinesisk raket på väg mot Mars - Nasa skjuter upp sin nya sond om en vecka

Kina har inlett sin hittills ambitiösaste expedition till planeten Mars. Sonden Tianwen-1:s färd till den röda planeten infaller samtidigt med USA:s nyaste rymdprojekt, och rivaliteten mellan supermakterna förflyttas därmed även ut i världsalltet.

Det var tidigt på torsdagsmorgonen finsk tid som Kinas nyaste rymdsond sköts upp från ön Hainan och satte kurs mot Mars. Namnet Tianwen-1, "Frågor till himlen", kommer från en tvåtusen år gammal dikt. Om allt går enligt planerna, kommer farkosten att avverka den 55 miljoner kilometer långa färden till Mars på sju månader.

Från och med februari 2021 är det tänkt att Tianwen-1 i ett par månader ska gå i omloppsbana kring Mars, ta bilder och samla in data. I början av sommaren kommer en modul med en robotbil - en så kallad strövare eller rover - att lösgöra sig från sonden och landa på ytan av Mars.

Strövaren ska söka efter vatten under den frusna marken, och även leta efter spår av tidigare liv.

Det handlar om ett yttrst anspråksfullt program, som hittills bara USA:s rymdstyrelse Nasa har gått i land med. Hittills har de flesta landningsmoduler som sänts till Mars kraschat eller på annat vis gått förlorade.

Även Kinas första Mars-expedition år 2011 misslyckades. Raketen, som hade skickats upp i samarbete med Ryssland, lyckades inte ta sig ur omloppsbanan runt jorden, och brann till slut upp i atmosfären.

Också andra är på väg

Tianwen-1 är den andra rymdfarkosten på en vecka som inlett resan från jorden till Mars. På måndagen avfyrade Förenade Arabemiraten arabvärldens första interplanetariska farkost, Amal eller "Hoppet", mot grannplaneten. Sonden kommer att kretsa runt Mars, men landar inte,

Och den 30 juli är det dags för USA att skicka iväg sin mest avancerade strövare, Perseverance, från Cape Canaveral i Florida. Det blir den femte amerikanske strövare som sänds till Mars sedan 1990-talets slut. Även Perseverance har i uppdrag att leta efter tecken på mikroskopiskt liv på Mars. Den ska också ta prover av planetens mark och berggrund, och återvända med dem till jorden år 2031.

Tidpunkten är just nu gynnsam då avståndet mellan jorden och Mars är som kortast. Det sker med 26 månaders mellanrum.

- Aldrig förr i vår historia har vi bevittnat något liknande, med de här tre unika Marsfärderna. Var och en av dem är ett mirakel av vetenskap och ingenjörskonst, sa Thomas Zelibor, VD för den allmännyttiga organisationen Space Foundation, vid en paneldebatt tidigare i veckan.

Först på månens baksida

Under kalla kriget var rymden skådeplats för konkurrensen mellan USA och Sovjetunionen. Nu är Kina på allvar med i leken. Landet har satsat miljarder på rymdforskning, och gjort stora framsteg under de senaste åren.

År 2003 blev Yang Liwei Kinas förste astronaut, och i början av 2019 blev Chang'e-4 den första rymdsonden från något land att landa på månens baksida. Kinas mål är att senast 2022 upprätta en permanent rymdstation att kretsa runt jorden. En framgångsrikt genomförd Marsfärd skulle bli ytterligare en triumf.

Kina har varit avsevärt mer restriktivt med information kring sin nya Mars-expedition än Nasa eller Arabemiratens rymdforskningsmyndigheter. Inte ens namnet på strövaren ombord på Tianwen-1 har offentliggjorts. Av oro för den nationella säkerheten har Nasa därför valt att begränsa samarbetet med Kinas rymdprogram.

Det torde ändå dröja ett bra tag innan Kina på allvar förmår utmana USA i kosmos. En expert på området, Dean Cheng vid forskningsinstitutionen Heritage Foundation, bedömer att Peking i första hand satsar på en "långsam tävling" med Indien och Japan för att etablera sig som Asiens främsta rymdmakt.