Pargasbon Marina Bergman fann släktingar på Åland: ”Det var som att se min farmor”
Marina Bergman fick genom släktforskning kontakt med släktingar på sin fars sida. För två somrar sedan åkte Marina tillsammans med sin man Jörgen för att träffa dem på Åland.
Marina Bergman berättar att hon alltid vetat mera om sin mors sida av släkten än sin fars sida. Hon visste över huvud taget ganska lite om sin farmor.
- Jag visste att hon var från Åland och att hon hade mycket syskon, säger Bergman.
Tog kontakt
Bergman ville veta mera och tog kontakt med en av pappans kusiner och fick mera kött på benen gällande den sidan av släkten. Därefter började hon göra egna efterforskningar och råkade hitta en annan kusin till pappan.
Den här kusinen bodde på Åland och hade en fru som Bergman hittade kontaktuppgifterna till i telefonkatalogen. Bergman ringde numret.
- Hon blev väldigt glad och intresserad och sa att hon skulle prata med en av sina döttrar som är bättre på datorer så att vi kunde mejla varandra.
Träffades på Åland
Dottern i fråga var endast en månad yngre än Marina Bergman, och de två hade sedan mycket kontakt med varandra. För två somrar sedan stämde de träff på Åland.
- Det var lite som att se min farmor, säger Bergman om träffen. För hon såg ut som min farmor när jag har sett bilder på henne som ung.
Träffen på Åland var lyckad och släktingarna visade Marina och Jörgen runt olika viktiga platser.
- De visade det hus i Sibby där pappa bodde med farmor under kriget, och så var vi till Sund begravningsplats där min farmors farmor är begravd, så det var intressant, säger Bergman.
Förutom utseendemässiga likheter fanns det också vissa gemensamma personlighetsdrag mellan Marina Bergman och släktingarna på Åland. Ett roligt sammanträffande är att både Bergman och dottern som hon fick kontakt med jobbar på sjukhus, Bergman som farmaceut och dottern på It-avdelningen.
Efter träffen på Åland har de fortsatt hålla kontakten även om vardagen ibland kommer emellan.
Ett livslångt intresse
Marina Bergman började släktforska redan som 16-åring för 40 år sedan. Genom åren har intresset för släktforskning ibland dalat men med jämna mellanrum har det väckts till liv igen. Den senaste lågan tändes 2015 och den fladdrar ännu.
För Marina Bergman är det mest intressanta inte att spåra släktträdet tillbaka så långt i tiden som möjligt utan tvärtom, enligt Bergman är det mer givande att forska om den inte så avlägsna släkten.
- Dels beror det på att jag vill själv kunna verifiera att informationen stämmer, säger hon. Och då är det ju enklare med människor som kommer närmare nutiden.
- Och så tycker jag också att det faktiskt är intressant att hitta människor som härstammar från samma släktträd.
Lyssna på inslaget för att höra om hur det gick då Marina Bergman träffade sina släktingar på Åland.
