Post till en okänd person började dimpa ner i Eriks postlåda - “Omöjligt att bekräfta var alla verkligen bor"

Ibland händer det att någon på papper flyttar in i en bostad som redan har invånare. Att skriva sig på fel adress går relativt enkelt, men som 80-åriga Erik och hans släkting fick uppleva kan det vara svårare att rätta till felet.

I början av sommaren fick Erik hem brev som var riktade till en person han aldrig hört om. 80-åriga Erik har en funktionsnedsättning vilket innebär att han i vardagen behöver hjälp, vilket han får av sin släkting Reijo, som är i samma ålder.

Erik och Reijo heter i verklighet något annat, men namnen har ändrats för att skydda deras identitet samt identiteten på personen som skrivit sig på Eriks adress.

Till en början antog Erik och Reijo att det handlade om ett enstaka misstag där posten delats till fel adress, så de lade de oöppnade breven i postlådan med en anteckning om att adressen var fel. Men snart började fler och fler brev dimpa ner i Eriks postlåda.

- Det kom post från Folkpensionsanstalten, polisen, HUS, från alla möjliga ställen, berättar Reijo.

Reijos fru började utreda saken och ringde till FPA, som konstaterade att det enligt befolkningsdatasystemet bor två personer på Eriks adress.

- Eriks mor dog för tiotals år sedan, och sedan dess har han bott här ensam, så det kan inte stämma, säger Reijo.

Någon hade skrivit sig på samma adress

Posten till den okända personen som på papper var Eriks rumskompis fortsatte komma. Vid några tillfällen öppnade Erik av misstag brev som inte var riktade till honom. I ett beslut från FPA märkte han att personen som skrivit sig på samma adress beviljats bostadsstöd.

Från FPA kan man inte kommentera enskilda fall, så hur exakt beslutsprocessen gått till är oklart.

- I situationer där någon håller på att flytta är det möjligt att posten går till en annan adress än den som bostadsstödet beviljats till, säger Mirja Peltonen, planerare på FPA.

Eftersom den okända personen enligt befolkningsdatasystemet ändå bor på Eriks adress är det möjligt att bostadsstödet beviljats för samma lägenhet. I praktiken skulle det här betyda att Erik skulle bli utan bostadsstöd om han sökte om det - eller i alla fall beviljas ett lägre stöd.

- Vid behov kontaktar vi klienten för att utreda situationen, säger Peltonen.

Handlar oftast om misstag

Reijo försökte i flera veckor utreda situationen, men lyckades inte per telefon nå någon myndighet som skulle kunna hjälpa. Dator har varken han eller Erik, så digitala tjänster var uteslutna.

- Flera dagar väntade jag i telefonkö i tiotals minuter och fick till slut ge upp, säger Reijo.

För Erik, som är van med rutiner och en viss sorts vardag, har situationen varit väldigt stressig. Enligt Reijo är Erik ängslig och har svårt att sova.

- Det är otroligt att någon kan byta sin adress hit så där bara, säger Reijo.

I dag görs flyttanmälan i regel via en tjänst som upprätthålls av Posten tillsammans med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata MDB.

I teorin kan man göra en flyttanmälan till vilken adress som helst.

Från MDB berättar ändå överdirektör Timo Salovaara att man ingriper i suspekta flyttanmälningar, och han påminner också om att det är brottsligt att anmäla fel adress.

- Det händer nog att en person har en adress hen inte bor på. Sådana här felaktiga flyttanmälningar är ändå sällsynta, oftast handlar det om misstag, säger Salovaaraa.

Enligt Salovaara är den vanligaste orsaken till felaktiga adresser att människor glömmer göra en flyttanmälan då de flyttar.

Det är i praktiken omöjligt att bekräfta en flyttanmälan med till exempel bostadens ägare.

- Varje år flyttar ungefär en miljon människor, det skulle kräva otroligt mycket resurser att vid varje anmälan verifiera att personen verkligen har rätt att bo i den lägenheten hen anmäler sin adress till, säger Salovaara.

- I Finland finns det inte heller heltäckande register på vem som äger vilka lägenheter och vem som har hyreskontrakt till dom, så också därför skulle verifiering i praktiken inte vara möjligt.

Samma gata, fel adress

Också i Eriks fall verkar det handla om ett missförstånd. Då Yle Huvudstadsregionen ringer upp den okända rumskompisens hyresvärd (enligt bostadsstödsdokumenten), kommer det fram att ägarens hyresgäst sannolikt gjort ett slagfel då hen gjort flyttanmälan.

Personen vi pratar med äger nämligen nog en bostad, men i en annan trappa på samma gata. Vi lyckades trots försök inte nå personen vars post kommer till Eriks lägenhet.

Salovaara råder att i dylika fall omedelbart kontakta Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

- Har man inte tillgång till en dator kan man med brev skicka en korrigeringsbegäran till oss, säger han.

Ibland frågan om avsiktligt brott

Alltid handlar fall som dessa ändå inte om mänskliga misstag. Vid polisinrättningen i Helsingfors utreder man regelbundet fall där falska adresser används i bedrägerisyfte.

- Det kan handla om en enrummare där femton personer påstår sig bo, och man kan räkna ut att det inte riktigt är möjligt. Oftast används adressen sedan för att lyfta olika socialbidrag, säger kriminalkommissarie Hannu Kortelainen vid Helsingforspolisen.

Kortelainen berättar om ett färskt fall i Vanda, där fem personer på papper bodde i samma lägenhet. Hyran för lägenheten var obetald sedan början av året.

- Jag vet inte vems namn som stod på det officiella hyreskontraktet, men sannolikt var det inte någon av de här fem personerna. I bostaden hittade vi spår som tydde på brottslig verksamhet och bedrägeri, säger han.

Det kan vara svårt att upptäcka att någon annan registrerat sig på samma adress där man själv bor. Det enda tecknet är oftast post som kommer med ett annat namn.

Märker man att en okänd person registrerat sig på samma adress kan man enligt Kortelainen göra en brottsanmälan, eftersom det är frågan om ett registeranteckningsbrott.