Dubbelmordet i Linköping löstes med dna-släktforskning – tekniken finns för att lösa kalla fall i Finland, men lagen sätter stopp

Släktforskningen som kan lösa mord

Det är som taget ur en deckare. En privatperson börjar forska i ett gammalt mord, hittar nya ledtrådar och lyckas till slut lösa fallet. I Peter Sjölunds fall lyckades han lösa en 15 år gammal mordgåta med hjälp av DNA-släktforskning.

Det är i oktober 2004 som två personer i Linköping blir mördade av en okänd knivman. Gärningsmannen lämnar, förutom kniven, blod och hårstrån efter sig.

Trots en stor polisinsats lyckas man inte gripa någon för dubbelmordet och det kommer att ta 15 år innan nya ledtrådar leder polisen rätt.

Nya spår via DNA-släktforskning

De nya ledtrådarna i fallet kommer via släktforskning. Författare och DNA-släktforskare Peter Sjölund får höra om fallet med Golden State-mördaren i USA och får en idé.

Golden State-mördaren är en seriemördare och våldtäktsman, som begick minst 13 mord och 62 våldtäkter i USA under 1970- och 80-talet.

Våren 2018 kunde gärningsmannen utpekas som skyldig med hjälp av DNA-teknik och släktforskning.

– Det var i och med den stora nyheten som jag konstaterade att de har använt precis samma teknik som jag använder för att hitta adopterades föräldrar eller för att hitta någons pappa. Då insåg jag att det här kommer att kunna användas för att lösa fall även i Sverige, berättar Sjölund.

Erbjöd sina tjänster åt polisen

Sjölund kontaktade själv polisen. Han hade hört att de funderat på att använda sig av tekniken och frågade ifall de behöver hjälp.

Sjölund fick träffa polisen våren 2019 och visade dem hur han hittar personers okända släktingar, vilket var precis samma teknik som de tänkt använda sig av.

– Då insåg de att jag faktiskt kunde lösa det här.

Hösten 2019 började det egentliga arbetet med att använda det DNA som hade plockats ut från mordplatsen 2004.

– Det visade sig att det var för dålig kvalitet, det räckte inte för att få bra släktmatchningar.

Sjölund förklarar att polisens DNA-tester endast testar 15 markörer på DNA, medan släktforskare oftast använder sig av 750 000 markörer.

Till slut löste de problemet genom att plocka alla DNA-spår från blod och hårstrån. När de kombinerade dem fick de en tillräckligt bra DNA-profil för att kunna fortsätta.

Kartlade släkten till 1800-talet

De laddade upp DNA-profilen och fick träffar på ett antal personer som var släkt med gärningsmannen. Men inga nära släktingar.

– Då var jag tvungen att kartlägga de här personernas släktträd tillbaka till slutet av 1700-talet och början av 1800-talet för att hitta var de gick ihop och således också veta var vår gärningsman härstammar ifrån.

Att göra en kartläggning av den kalibern tar tid, men Sjölund jobbade stenhårt och ungefär fem veckor efter att han hittat de första släktingarna, visste han även vem dubbelmördaren i Linköping var.

I juni 2020 griper polisen en man i 40-årsåldern som också anhålls. Senare samma dag erkänner han i polisförhör att han är skyldig till dubbelmordet i Linköping, som ägde rum för nästan 16 år sen

Ny lag i Sverige tillät polisen att använda DNA-släktforskning

Det här är första gången som man använt DNA-släktforskning i utredningar av så kallade kalla fall.

Det möjliggjordes i samband med en ny lag i Sverige, som ger polisen rätt till så kallad familjesökning i svenska DNA-register.

Dubbelmordet i Linköping var ett pilotprojekt, men om det kommer att fortsätta användas kommer Sjölund att fortsätta samarbeta med polisen.

– Det är tanken om polisen bestämmer sig för att fortsätta använda den här metoden, vilket jag hoppas i och med det positiva utfallet i Linköping. Jag har bildat ett DNA-team på sju personer i Sverige och vi står redo att hjälpa polisen.

– Om Bodommördaren har aktiva släktforskare i familjen, är det möjligt att informationen redan finns där.

Möjligt att lösa kalla fall i hela Norden

Sjölund tror att många kalla fall kan lösas med hjälp av DNA-släktforskning och inte bara i Sverige, utan i hela Norden.

– Vi i Norden har de bästa förutsättningarna i världen eftersom vi har så bra folkbokföring och kyrkböcker som sträcker sig flera hundra år tillbaka. I Sverige finns det ungefär 700 kalla fall, av dem finns det DNA i ungefär 200. Av dem så har kanske hälften nordiska gärningsmän och de ska alla gå att lösa.

Sjölund har träffat de anhöriga till offren i dubbelmordet i Linköping och han berättar att det sporrar honom att fortsätta hjälpa polisen.

– När de säger att det är första gången på 16 år som de har kunnat sova en hel natt. Då känns det verkligen som att jag har bidragit med något viktigt.

DNA-tekniken går framåt och kan bevisligen användas för att lösa flera decennier gamla brott.

Nya ekonomiskt smartare metoder också i Finland

Det har hänt mycket i forskningen under de senaste åren, berättar Annika Meinander, akademilektor i cellbiologi vid Åbo Akademi.

– Det som är aktuellt i och med utredningen i Linköping är sekvenseringstjänster som blivit möjliga att utföra i en helt ny skala. Länge har vi kunnat sekvensera DNA, men de nya sekvenseringsmetoderna har gjort det mera ekonomiskt och praktiskt.

Meinander förklarar att det här har gjort det möjligt även för privatpersoner att göra DNA-test, eftersom det inte är så dyrt längre.

Så tekniken finns även i Finland, men den är inte riktigt så enkel att tillämpa på exempelvis gamla brott.

Det skiljer mellan länder hur DNA får användas

Den nya lagen i Sverige ger polisen rätt till familjesökning i dna-register. Det innebär att DNA-spår från brottsplatser kan ge träff även på nära släktingar, såsom föräldrar, barn eller syskon.

Meinander berättar att DNA-information, i Finland och EU, klassas som personuppgifter och inte får användas hur som helst.

– Jag tror inte det finns någon liknande lag i Finland. Jag vet att det förbereds en lag för behandling av genomdata, men den är ännu inte godkänd.

Det finns en lag som polisen måste följa när det gäller behandling av personuppgifter, men i den nämns inte DNA-släktforskning. Det gör det, enligt Meinander, tveksamt om huruvida det kan användas i utredningar av kalla fall.

Meinander förklarar att ditt DNA består av en kombination av dina föräldrars, vilket betyder att man egentligen kan luska ut vissa delar av din arvsmassa genom att undersöka dina föräldrars.

Samma sak kan göras genom flera generationer, vilket också delvis är hur det gick till när dubbelmordet i Linköping utreddes.

– Skillnaden är att i Linköpingsfallet har polisen haft tillgång till flera databaser, men jag vet inte om det är möjligt i Finland.

Finns svaret på vad som hände i Bodom i DNA?

Om polisen skulle ha tillgång till databaser med släktforskning kunde flera kalla fall lösas i Finland. Det skulle inte ens vara omöjligt att vi kunde få veta sanningen om vad som hände vid Bodom träsk den 5 juni 1960.

– För att göra det måste det först göras ändringar i hur man använder DNA-information. Om polisen får använda släktingars DNA så tror jag absolut att det är möjligt. Tekniken är inte den begränsande faktorn här.

– Om Bodommördaren har aktiva släktforskare i familjen, är det möjligt att informationen redan finns där.