En politisk elit som mest bryr sig om egna intressen är roten till Libanons problem - landets politiska system har lett till korruption och egoism

Chocken och sorgen efter tisdagens explosion i Beirut har vänts till vrede bland libaneserna. De ser olyckan som det hittills värsta beviset på hur inkompetenta och korrumperade landets ledare är. Ett politiskt system som skulle upprätthålla en balans mellan landets religiösa grupper har lett till de allvarliga politiska och ekonomiska problem som pinar landet.

- Vi kan inte ta det här längre. Det är nog nu. Hela systemet måste skrotas, säger 30-årige Mohammad Suyur till nyhetsbyrån TT.

Han hjälper till med att leta efter döda i ruinerna efter tisdagens förödande explosion i Libanons huvudstad Beirut.

Tiotals människor saknas fortfarande efter explosionen.

Systemet, som Suyur talar om är den politiska elit som sitter på makten.

Makten fördelades mellan de religiösa grupperingarna

Det politiska systemet härstammar till stor del från en muntlig överenskommelse från år 1943.

Den skulle upprätthålla en balans mellan kristna och muslimer.

Efter det 15 år långa blodiga inbördeskriget som slutade år 1990 kom man med den så kallade Taif-överenskommelsen överens om ett permanent system för en delning av makten mellan de olika religiösa och etniska grupperingar som hade stridit sinsemellan.

Hälften av parlamentarikerna är kristna, hälften muslimer.

Presidenten bör vara kristen maronit, premiärministen sunnimuslim, parlamentets talman shiamuslim, medan biträdande premiärministern och biträdande talmannen ska vara kristna ortodoxa.

Tanken var att systemet skulle återspegla befolkningens sammansättning i landets styre.

"Eliten fokuserar enbart på hur de kan sko sig på systemet"

Men det här politiska systemet ses av många som roten till den korruption och det maktmissbruk som har drivit Libanon till ruinens brant.

Systemet har lett till att samma ledare har suttit på sina poster i årtionden och delat upp makten mellan sig.

Samtidigt har lojaliteten mot den egna gruppen ökat och politikerna har satt sina egna intressen framom landets.

Vidare har motsättningarna mellan de olika grupperna ökat.

- Det finns en egoistisk politisk elit som fortfarande inte har medgett hur allvarlig situationen i landet är, säger Mohanad Hage Ali, forskare vid Carnegie Middle East Center till nyhetsbyrån Reuters.

- Eliten fokuserar enbart på hur de själva kan sko sig på systemet.

Vid valen spelar personliga kontakter och familjeband en större roll än partiernas politik.

Libanon var en gång ett av de rikaste länderna i Mellanöstern

Libanon var en gång ett av de rikaste länderna i Mellanöstern men är idag ett av de mest skuldsatta.

Landet kämpar med massarbetslöshet och ökande fattigdom.

Enligt uppskattningar kan 60 procent av invånarna leva under fattigdomsgränsen i slutet av året.

Och Libanons valuta har de senaste månaderna förlorat mer än 60 procent av sitt värde samtidigt som den årliga inflationen beräknas till 500 procent.

Samtidigt gör korruptionen att vardagliga saker som el- och vattenförsörjning inte fungerar och att skolorna och sjukvården har stora brister.

Till exempel har stora delar av libaneserna tillgång till bara en eller två timmar el per dag från det nationella elnätet.

Landets största vetesilo förstördes

I tisdagens explosion i Beiruts hamn förstördes landets största vetesilo.

Det här betyder att Libanon nu bara har vete för mindre än en månad framåt.

Det här väntas leda till att priset på bröd stiger ännu mer och till att människor börjar hamstra livsmedel.

Matbristen beräknas leda till att FN:s livsmedelsprogram WFP, som hjälper syriska flyktingar i landet, nu måste utöka sin verksamhet till att också hjälpa hungrande libaneser.

Beiruts hamn, som totalförstördes i explosionen, var dessutom den stora inkörsporten för gods till Libanon.

Det är en av östra Medelhavets största hamnar och tar vanligtvis emot godstransporter som ska vidare in i arabvärlden.

Nu försvåras också hjälparbetet efter explosionen när hamnen ligger i spillror.

Protesterna tar fart igen

I ifjol höstas ledde missnöjet med korruptionen och maktmissbruket till vad libaneserna kallar Oktoberrevolutionen.

Massiva demonstrationer mot makthavarna ledde till att premiärminister Saad Hariri avgick och till att den tidigare undervisningsministern Hassan Diab valdes till ny premiärminister.

Men protesterna fortsatte trots det.

Många libaneser anser att Diab också hör till den korrumperade makteliten eftersom han satt i regeringen som undervisningsminister.

I takt med att coronaviruset började sprida sig mattades protesterna ändå av.

Men efter tisdagens förödande explosion ser de ut att ta fart igen.

På torsdag kväll drabbade rasande demonstranter samman med polis på Beiruts gator.

- Alla ska bort, hela regeringen, säger Fabienne Sahyoun till nyhetsbyrån Reuters.

Hennes hem förstördes i explosionen.

- Vi vill inte ha någon av dem, de är alla ansvariga.

Källor: Reuters, TT, BBC, al-Jazeera, Arab news, Financial Times