Jouko, 79, driver skärgårdens sista kvarn: "Det lokala spannmålet är helt unikt"

Strax utanför Kimito centrum skymtar de 20 meter höga betongsilorna bakom några aspar. I dem ryms 400 000 kilogram spannmål som slussas direkt över i Kimito kvarn.

Kvarnen har stått på samma plats i över 100 år. Här produceras unikt mjöl med gamla metoder.

- I augusti 1998, två dagar efter att jag köpte kvarnen, satt jag här på trappan och funderade över vad jag riktigt hade gett mig in på. Asparna darrade i vinden och där och då fick jag idén till vad det skulle stå på mjölpåsen, berättar Jouko Laakso, ägaren till Kimito kvarn.

I kvarnen produceras sju olika sorter mjöl och mjölblandningar som packas i olika storlekars förpackningar.

På varje påse står det att den innehåller ren finsk säd som vuxit i skärgårdens friska vind och flödande sol. En slogan som Laakso varit nöjd med i de drygt 20 år han har varit med och drivit verksamheten vid kvarnen.

Sedan 2008 ägs företaget enbart av honom själv, hans fru och hans ena son. Laakso är född och uppvuxen i Åbo och kom in i mjöl- och kvarbranschen via Helsingin mylly.

När företagets nya vd sedermera avslutade samarbetet med Laakso började han se sig om efter något annat. Då såg han försäljningsannonsen för Kimito kvarn.

- När jag besökte lokalen tänkte jag att den måste vara helt unik och att det inte kan finnas någon motsvarande kvarn i Finland, minns Laakso.

Innan han tog över verksamheten sköttes kvarnen av bröderna Gunnar och Hans Österberg. De hade i sin tur övertagit verksamheten av sin far efter att de gått en tvåårig mjölnarutbildning i Sverige.

- I dag finns det inga mjölnarutbildningar längre, vi har som tur är en riktigt duktig mjölnare. Han jobbade tidigare som bagare och har lärt sig det han kan här på plats, säger Laakso.

"Tills döden skiljer oss åt"

Då Jouko Laakso övertog kvarnen fanns det fortfarande närmare 50 mindre kvarnar runtom i landet. Nu är antalet småkvarnar nere i 30.

- Jag tror att företaget har en lysande framtid framför sig och verksamheten snurrar på som det är. Jag hoppas att ett drivet och kanske lite galet ungt par skulle ta över kvarnen. Men jag har inte bråttom att sälja och om inte rätt köpare kommer emot så driver jag verksamheten tills döden skiljer oss åt, skämtar Laakso.

Fast helt på skämt är det inte. Laakso är 79 år gammal och benen börjar bli trötta. Han klarar inte längre av att klättra i de branta trätrapporna inne i kvarnen.

Hans bakgrund som försäljare märks. Jämnt är han optimistisk och orden tar inte slut. Det finns mycket att berätta om kvarnen, om skärgårdens unika spannmål och historier om lycka men också motgångar.

- Som bäst hade vi en omsättning på närmare en halv miljon euro. År 2015 fick vår största kund pris för det bästa rågbrödet i Finland med vårt mjöl. Det såldes i sådana mängder att vi fyllde på direkt i tankbilar.

Men följande år skedde det som inte fick ske. Stendamm hade lagt sig som en tunn hinna på det inköpta spannmålet och tiotusentals produkter fick återkallas. Bageriet drog sig ur samarbetet med Kimito kvarn som dessutom fick stå för notan.

Böterna och de förlorade intäkterna var en hård smäll.

Med coronakrisen har efterfrågan på mjöl minskat och i dag har man gått ner från att ha haft två mjölnare till en. Omsättningen landar på cirka 200 000 euro.

I januari i år upplevde han ytterligare en motgång då ett förråd på gården brann ner till grunden. I hallen fanns bland annat ett stort förråd av reservdelar till kvarnen, men allt var gammalt och ersättningen från försäkringsbolaget ringa.

Lokala råvaror

Kimito kvarn har många olika mjöl i sitt sortiment. Vissa är unika, så som fullkornsvetemjölet som finns i semlemjölet, men mest stolt är Jouko Laakso över sitt rågmjöl.

- Nu har vi dessutom börjat tillverka lokalt ekologiskt rågmjöl. Vi har fått mycket beröm för vårt rågmjöl. Min erfarenhet säger mig att det är hamrarna som i stället för att bulta och krossa sönder rågen, finhackar den och ger den dess unika egenskaper, säger han.

Sedan suckar han och beklagar sig över dagens brödindustri. Vete innehåller mellan 10 och 16 procent gluten. I nordliga länder där solen inte strålar så intensivt är vetet fattigare på gluten och i dag tillsätter många bagerier vetegluten för att öka luftigheten i bröd.

- Genom traditionell jäsning med surdeg får brödet en annan struktur. Allt som behövs för ett gott och bra bröd är vatten, salt och mjöl av god kvalité. Men brödet är inte vad det ser ut att vara nuförtiden, säger han.

Tidigare kom allt spannmål till kvarnen från Kimitoön. I dag är det svårt att ordna transporten av mindre mängder vete, så den köper han via återförsäljare. Men även det kommer från närområdet, ofta Kimitoön.

- Det är något helt unikt med spannmål från skärgården. Jag har funderat på om det kan ha att göra med morgondaggen och närheten till havet. Eller så är det helt enkelt skärgårdens friska vindar och flödande sol.