Många stora frågetecken kring karantänsreglerna - det här vet vi nu

Finland ska skärpa sina bestämmelser för när man ska beordras i karantän. Karantänsreglerna ska sluta vara frivilliga och istället bli obligatoriska för alla som återvänder från riskländer, meddelade familje- och omsorgsminister Krista Kiuru i måndags. Men om och när det här verkligen sker är ännu oklart.

Många frågor är ännu öppna kring de nya karantänsregler som familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) i måndags informerade om, både när det gäller det praktiska och det juridiska.

Både bland rättslärda och inom regeringen väcker minister Kiurus besked förundran. Också för justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) kom planerna på tvångskarantän för alla som återvänder från riskländer som en överraskning, säger hon i dag till Helsingin Sanomat.

Vi sammafattar här vad vi vi vet och vad som ännu är öppet kring de striktare karantänsregler som minister Kiuru och Social- och hälsovårdsministeriet planerar införa:

1. När träder de nya karantänsreglerna i kraft?

Det här är ännu oklart. Närmare uppgifter väntas senare i veckan. Först måste ändå ett tydligt beslut fattas. Tanken är att den nya karantäns- och testningspraxisen först ska införas på Helsingfors-Vanda flygplats, sedan i hamnarna och efter det vid landsgränserna.

2. När måste man hållas i karantän?

Alla som anländer från ett riskland ska enligt planen bli tvungna att antingen först testa sig genast vid gränskontrollen eller så förs de direkt i karantän. Det är en läkare på plats som fattar det officiella karantänsbeslutet. Att testa alla går inte, kapaciteten räcker inte till. Exakt hur man väljer ut vilka passagerare som testas är ännu oklart.

3. Vad innebär obligatorisk karantän?

Folk som återvänder från riskländer har hittills uppmanats att hålla sig i frivillig karantän i 14 dagar, men nu ändras det här till en "officiell" karantän som åläggs av myndigheter. Det här görs med hänvisning till smittskyddslagens 70:e paragraf som nu tillämpas för första gången.

I regel är man hemma under karantänen, men vid behov kan man också isoleras i sjukhusutrymmen. För vissa kan karantänen innebära två veckors vistelse på hotell på egen bekostnad. Tvångskarantän gäller också de passagerare som återvänder med Sverigebåten.

Under karantänen får man inte gå till exempel till sin arbetsplats, utan ska endast vistas på sin karantänsplats. Blir man beordrad att ta sig till ett laboratorium är det ändå tillåtet. Man har rätt att få en dagpenning under den tid man tvingas sitta i karantän.

Den som återvänder från ett riskland kan också tvingas av regionförvaltningen att ta ett coronatest som en del av en obligatorisk hälsokontroll vid gränsen.

4. Hur kontrolleras karantänen?

Hur karantänen övervakas i praktiken är ännu helt öppet. Ansvaret ligger på kommunen, sjukvårdsdistriktet och regionförvaltningen.

5. Vad händer om man bryter mot karantänen?

Då bryter man mot smittskyddslagen, och kan göra sig skyldig till ett hälsoskyddsbrott. Straffet för det här kan bli böter eller till och med upp till tre månaders fängelse.

6. Är karantänstvång juridiskt motiverat?

De strängare karantänsreglerna införs med hänvisning till smittskyddslagen. Enligt smittskyddslagens 70:e paragraf kan en läkare fatta beslut om att en person ska hållas i karantän i högst en månad. I brådskande fall kan även någon annan än en legitimerad läkare fatta beslut om obligatorisk karantän, men då i högst tre dagar.

Lagen säger ändå att endast en person som har konstaterats ha smittats eller på goda grunder misstänks ha blivit smittad av en sjukdom som anses vara farlig, eller riskera vara allmänt farlig, får tvingas i karantän. Den här medicinska bedömningen måste göras från fall till fall. Nu vill regeringen göra den här medicinska bedömningen till en snabb rutin vid alla gränskontroller, vilket lämnar juridiskt tolkningsutrymme.

Vissa rättslärda varnar för att det finns risk för att medicinska bedömningar och politik blandas samman här. Enligt Pauli Rautiainen, biträdande professor i offentlig rätt vid Tammerfors universitet, kränker den här formen av frihetsberövande individens rättsskydd på ett sätt som bryter mot rättsstatsprincipen.

7. Hur vet myndigheterna vem som återvänder från ett riskland?

Man uppmanas själv uppge det här. Men flygbolagen måste också börja meddela myndigheterna varifrån passagerare startat sin resa, så att man vet om någon tagit sig hem från ett riskland via andra länder.

Att genast börja granska alla som kommer till Finland från ett riskland är ändå i praktiken omöjligt, säger man vid social- och hälsovårdsministeriet. Därför planerar man först prioritera att kontrollera dem som anses löpa störst risk för att ha smittats.

8. Vad räknas som ett riskland?

Ett land där det under de två senaste veckorna har förekommit fler än 8 coronafall per 100 000 invånare. De flesta länder i världen klassas just nu som riskländer, inklusive Sverige, Ryssland, Frankrike, Spanien, Portugal, Storbritannien och USA.

Under en presskonferens på torsdagen den 13 augusti informerade regeringen att man nu valt att kategorisera länderna enligt en trafikljusmodell där länder listas som gröna, gula eller röda beroende på antalet nya coronafall.

Gröna länder har färre än 8 fall av smitta per 100 000 invånare under två veckors tid. Se coronaläget i Europa och i världen i kartan nedan: