Carina Nakhel i Finland om läget efter explosionen i Beirut: "Vad händer efter att droppen fått bägaren att rinna över?"

Många libaneser är rasande över att den massiva ammoniumnitratlasten tilläts ligga kvar i Beiruts hamn med den förödande explosionen som följd.

– Ett nyval nu skulle inte ens vara ett plåster på såren, säger Kyrkslättbon Carina Nakhel, född i Libanon.

Förra veckans tisdag skakades Libanons huvudstad Beirut av en enorm explosion i hamnen.
Explosionen i Beirut inträffade mitt i en ekonomisk kris i landet.

En total katastrof – särskilt för ett litet land som Libanon som redan sedan tidigare lever mitt i en total ekonomisk katastrof.

Carina Nakhel om explosionen i Beirut

Miljontals personer med libanesisk bakgrund bor utanför Libanons gränser – en del bor i Finland.

– Det var en total chock när det kom fram vad som orsakat explosionen. En total katastrof – särskilt för ett litet land som Libanon som sedan tidigare lever mitt i en total ekonomisk katastrof, säger Carina Nakhel.

Carina Nakhel är sedan 1990 bosatt och etablerad i Finland. Hon flyttade från Libanon mitt under det inbördeskrig som varade 1975-1990.

Carinas 87-åriga pappa och faster bor i Beirut. Det blev väldigt dramatiskt när pappan ringde upp på tisdag kväll.

– Har du hört nyheterna? frågade han. Det är inte ett så bra sätt att börja ett samtal, särskilt om man ringer från Libanon. Men jag svarade nej och slog på tv:n, berättar Nakhel i en intervju för Svenska Yle.

– Han ville genast ringa till mig och mina syskon som bor utomlands. Han var orolig över att han kanske inte senare skulle kunna nå oss med beskedet att han mår bra. Det är hela tiden elavbrott och avbrott i internetuppkopplingen i Beirut.

"Starkare explosion än under inbördeskriget"

Carina Nakhels pappa och faster har turen att bo omkring 10 kilometer från explosionsplatsen i Beiruts hamn. De fick inga fysiska skador.

Men tryckvågen kändes ända till pappans soffa.

– Han berättade att han liksom kastades ner i soffan av explosionen. Inte ens under krigstiden i Libanon har han upplevt en så kraftig smäll, säger Carina Nakhel.

Många vänners hus blev däremot totalt demolerade tisdagen den 4 augusti.

– Allt inne i pappas vänners hus hade gått sönder – allt var förstört.

Förödelsen efter explosionen i Beiruts hamn var enorm.

Omkring 160 personer miste livet, flera är fortfarande försvunna och över 6 000 skadades.

Hundratusentals blev utan hem

Carina Nakhel tror att den humanitära dimensionen efter katastrofen kommer att dominera samtalen med släkt och vänner i Libanon länge.

– Minst 300 000 människor är utan ett hem, men det kan vara betydligt fler. De behöver nu tak över sina huvuden.

Nakhel lyfter också fram den stolthet som många Beirutbor nu känner när de kommit samman för att hjälpa till mitt i katastrofen.

– Folk hjälper till och de vet att de inte har någon annan som gör något, utom de själva! De politiska ledarna stöder dem inte, inte på det fysiska eller psykologiska planet eller genom att hjälpa dem att gå igenom den förödelse som inträffat.

Folkrörelser och grupper som uppstått spontant har nu börjat städa upp Beirut.

– Jag som bor här långt borta från Beirut får just nu höra mycket om just detta hur folk tar initiativ och städar upp allt som förstörts.

Folk vill också städa bort korruptionen

Dammet efter explosionen i Beirut hade ändå knappt lagt sig innan ropen på regeringens avgång och ett slut på den korrupta eliten började skalla.

– De människor som är på plats, jag tror att de mest av allt känner en stor aggression. Föraktet mot det som skett är just nu maximalt. Människorna i Libanon har helt enkelt fått nog, säger Carina Nakhel.

Demonstranterna på Beiruts gator menar att det var ett stort misslyckande av en korrupt och inkompetent politisk elit som möjliggjorde explosionen.

Hur kunde nästan 3 000 ton av det explosiva ammoniumnitratet få ligga övergivet i Beiruts hamn i över sex år?

Regeringen avgick slutligen efter flera dagar av massiva folkliga demonstrationer.
Men proteströrelsens utbredda missnöje mot den politiska eliten handlar inte om en regerings avgång. Många av demonstranterna vill att alla politiker ska avgå.

Carina Nakhel berättar att många i Libanon nu frågar sig hur länge folkrörelsen orkar hålla igång.

– Vi är just nu bara i början av processen och folk är både arga och frustrerade. Jag hoppas att de orkar hålla på så att vi får se ordentliga förändringar – för politiken i Libanon kan inte fortsätta som den gjort tills nu.

Nakhel påminner om attdet folkliga missnöjet bakom den så kallade Oktoberrevolutionen handlade om att folk ville totalreformera det gamla politiska systemet och få ett slut på korruptionen i landet.

– Det var en manifestation för att folk hade fått nog. Redan då hade droppen runnit över bägaren. Och så kom då denna explosion! Vad finns det för uttryck som är starkare än den där sista droppen? Explosionen förstörde allt, men samtidigt bevisade den hur politiken fungerat i Libanon i många år.

– Nu kräver libaneserna att demokratin reformeras och att politikerna väljs baserat enbart på kompetens. Jag tror att arbetet kommer att ta lång tid och att Libanon kommer att behöva mycket hjälp av omvärlden, säger Carina Nakhel.

Artikeln uppdaterades 13.8.2020 klockan 10.24. Citatet i rubriken ändrades till det språkligt korrekta.