Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

I Sverige stängde skolorna aldrig för corona – Stockholmsrektorn Mikael Lindberg fick jobba hårt med att lugna föräldrar och få eleverna tillbaka

Från 2020
Rektor Mikael Lindberg står på sin skolgård. Han har svart t-skjorta och det leker barn i bakgrunden.
Bildtext Rektor Mikael Lindberg på Björngårdsskolan fick jobba mycket med information för att hantera oron hos föräldrar och personal i våras.
Bild: Marianne Sundholm

Även om skolorna var öppna var det mycket som var annorlunda i skolorna i Sverige i våras. Våren var tung, och nu varnar Lärarförbundet för dubbelarbete som kör slut lärarkåren. Att skolorna öppnar för även äldre elever oroar också för smittspridningens del.

De svenska skolorna stängde aldrig, men många elever var hemma ändå - Spela upp på Arenan

Veckan före skolstart jobbar rektor Mikael Lindberg med alla de vanliga förberedelser en hösttermin kräver, men också med att få ut information till både personal och alla hundratals föräldrar om vilka specialarrangemang som gäller på grund av coronaläget.

När land efter land stängde skolorna och Sveriges myndigheter och regering meddelade att de svenska hålls öppna var oron hos både föräldrar och personal stor.

Rädsla går inte att resonera med. Jag förstår oron, jag har själv barn

– Det som tog tid var det psykologiska, säger Lindberg när han ser tillbaka på våren.

Han tänker på personalen som skulle komma till jobbet och ta på sig den professionella rollen, samtidigt som de var oroliga för läget och för sina närmaste. Och i början fick han hundratals mejl fulla av oroliga frågor av vårdnadshavarna varje dag.

Frånvaro också i svenska skolor under våren

I början reagerade många med att hålla barnen hemma. Enkäter som Skolverket gjort visar att klart större skolfrånvaro än vanligt förekom över hela Sverige under våren, utan att det korrelerade med regionala skillnader i var smittläget var värst.

Men svenska Folkhälsomyndighetens råd och svenska utbildningsministerns och regeringens besked blev snabbt tydligt: det är viktigt att barnen får gå i skola, och det är inte barnen eller skolorna som driver coronaepidemin, upprepade de då på samma sätt som de gör nu.

Tom skolgård i innerstaden i Stockholm.
Bildtext Skolgården väntar elever om några dagar.

Lindberg började tidigt skicka ut tre mejl per vecka till personal och föräldrar, för att informera dem om smittskyddsåtgärderna i skolan och om myndigheternas råd i frågan. De flesta barnen återvände, men några stannade hemma ändå.

– Då började jag ringa upp dem. Ringa och ringa och ringa.

Familjerna hade olika orsaker att barnen stannat hemma, en del till exempel för att det fanns personer i riskgrupp i hushållet. Men för många handlade det också om en oro, helt enkelt.

– Rädsla går inte att resonera med. Jag förstår oron, jag har själv barn, säger Lindberg.

Men han ser tydligt att det efter ett tag blir för tungt, psykiskt, för barn att vara hemma från skolan.

"Det bästa är om lärare och elever möts i skolan"

Budskapet att skolan är viktig av många andra skäl än bara undervisningen har upprepats på myndigheternas presskonferenser inför skolstarten i höst.

I Sverige handlar oron inför skolstarten nu om att också de äldre eleverna, gymnasisterna, ska återgå till närundervisning och därmed röra sig i samhället och kollektivtrafiken i högre grad.

Myndigheterna försöker dämpa oron om att gymnasieöppningen skulle leda till större smittspridning.

Statsepidemiolog Anders Tegnell.
Bildtext Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell har sedan våren sagt att varken barn eller skolor driver coronaepidemin.
Bild: Marianne Sundholm

– Vi såg ingen stor smittspridning i grundskolorna i våras och det finns ingen anledning att tro att den skulle bli större när gymnasierna börjar, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Så säger THL, Folkhälsomyndigheten och ECDC om skolorna

Och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson är rak i sitt budskap. Elever ska gå i skola, säger han:

– Det bästa är om lärare och elever möts i skolan. Bildning handlar inte bara om att lära sig fakta, utan också om att utveckla värderingar, förstå andra, samspela med andra. Allt det här lär man sig bättre i skolan än på nätet.

Samtidigt skräder han inte orden när det gäller lägets utmaningar för skolvärlden.

– Det var en tung vår, och det blir en tung höst.

Lärarförbundet: Arbetsbördan måste lätta

Enligt Lärarförbundets enkät ökade arbetsbelastningen på lärarna kraftigt under pandemin i våras, och många är oroliga att kolleger ska behöva sjukskriva sig.

Lärarförbundet gick redan i våras ut med krav om att lärarnas arbetsmängd måste minska.

– Arbetsbelastningen har gått från hög till extrem, säger ordförande Johanna Jaara-Åstrand.

Av allt att döma kommer vi ju leva i den här situationen hela nästa läsår

Det är framför allt den nya förordningen om att distansundervisning kan ordnas vid behov som oroar Lärarförbundet. I början av pandemin var elevfrånvaron hög trots att skolorna var öppna. En del lärare fick undervisa både i skolan och på distans.

– Det måste få ett stopp, det kan inte förväntas att man ska erbjuda både och. Är skolorna öppna finns det läroplikt. Är man sjuk har vi gängse rutiner för det.

Dörr med utklippta och färglagda fjärilar på.
Bildtext Skolbarnen i Sverige har sommarlov några dagar till.

Också lärarnas frånvaro var högre än under vanliga år i våras. Folkhälsomyndighetens undersökning visar att lärare inte i högre grad blev allvarligt sjuka i corona än vad andra yrkesgrupper blev. Undersökningen har stött på en del kritik.

Johanna Jaara-Åstrand säger att lärarna visserligen oroar sig för corona också nu, men framför allt för att kolleger ska behöva sjukskriva sig för stress. Skolornas coronaarrangemang antas belasta dem ännu en lång tid framöver:

– Av allt att döma kommer vi leva i den här situationen hela nästa läsår, om ens det räcker.

"Mycket handtvätt och mycket handsprit"

De svenska skolorna har en rad råd och föreskrifter de ska följa för att hålla isär personal, men också elever. Det är specialarrangemang på möten, luncher, raster och lektioner. Idrottsdagar kan inte ordnas som normalt, utflykter som belastar kollektivtrafiken är inställda och vårdnadshavare får inte komma in i skolbyggnaden, barnen ska föras och hämtas av utomhus.

– Det blir mycket handtvätt, och mycket handsprit, säger Lindberg.

Personalen har fullt upp med allt från att desinficera trappräcken och se till att barnen tvättar händer, till att försöka se till att läroplanen kan följas trots allt. Hur ska barnen till exempel lära sig simma?

Barnen bär på sina föräldrars oro

Men den största förändringen för barnen, som Lindberg ser det, är inte alla de praktiska arrangemang som de trots allt vant sig vid utan alla tankar kring läget:

– Barnen bär på sina föräldrars oro. Och så kan det vara konstigt att där ute är det kaos och corona, men här inne är det struktur och vardag.

Gemenskapsaspekten försvinner. Hur roligt är fika på videolänk?

Också för personalen innebär läget en stor omställning, som Lindberg tror gäller hela läsåret ut. Möten hålls via videolänk, lärarna ska gärna jobba hemifrån de stunder de inte undervisar, det går inte att träffas och starta upp läsåret med morgonmingel och samling.

– Gemenskapsaspekten försvinner. Hur roligt är fika på videolänk? säger Lindberg.

Han oroar sig för när höstmörkret kommer och orken börjar tryta hos alla efter den intensiva skolstarten.

– Jag försöker säga åt folk att göra det de ska i skolan men sen gå ut. Ta en promenad medan vädret fortfarande är fint. Vi ska försöka hålla fast vid sommaren till höstlovet.