Unga drabbas hårt i pandemins kölvatten - Michelle Grönlund är en av många som förlorat jobbet
Arbetslösheten som coronan fört med sig drabbar främst unga. Jämfört med i fjol är över 50 000 fler unga utan sysselsättning nu. Ökningen syns mest bland kvinnor mellan 15 och 24 år. Principen “sist in först ut” gör det extra svårt för den som är ny på arbetsmarknaden och saknar erfarenhet, menar expert.
I början av 2020 jobbade Michelle Grönlund på en revisionsfirma i Stockholm samtidigt som hon slutförde sina kandidatstudier i ekonomi.
Eftersom hon inte trivdes så bra på jobbet bestämde hon sig för att söka in till en magisterutbildning till hösten. Med facit i hand var det ett väldigt bra beslut.
- Coronaviruset kom till Sverige och jag fick inte fortsätta jobba. I samma veva fick nästan alla mina nyutexaminerade kompisar också foten från sina jobb, säger Michelle Grönlund.
Hon beslöt sig för att åka hem till Åland, vila upp sig lite och hälsa på föräldrarna. Men vistelsen blev betydligt längre än planerat.
Den 19 mars stängde Finland sina gränser och Michelle kunde inte längre åka hem till Sverige.
- Eller kunde och kunde, det är klart att jag fick och fortfarande får åka men då blir jag också fången i min lägenhet på 30 kvm. Jag tänkte att jag bor hos mina föräldrar tills läget lugnat ner sig lite.
Det är nu fem månader sedan.
Under våren och försommaren försökte Michelle Grönlund få jobb på Åland utan resultat.
- Alla annonser togs ner, det fanns inget att söka.
Kort eller ingen arbetserfarenhet gör det svårt att få jobb
Michelle Grönlund är långt ifrån ensam om att ha förlorat jobbet på grund av corona.
I åldersgruppen 15–24-åringar var 31 000 färre personer sysselsatta i juni 2020 jämfört med samma tidpunkt i fjol. I åldersgruppen 25–34-åringar har antalet sysselsatta minskat med 24 000 personer.
- Under lågkonjunkturer är det vanligen unga som drabbas hårdast, säger Ilse Julkunen som är professor i socialt arbete vid Helsingfors universitet och har specialiserat sig på ungas övergång från skola till arbetsliv.
- De unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden för att de har så lite erfarenhet och de som fått ett jobb är så att säga “först ut” av samma orsak, säger Ilse Julkunen.
Hon menar att det därför är viktigt att det nu fattas politiska beslut som är proaktiva och sänker tröskeln för unga personer så att de lättare kan ta sig in i arbetslivet.
- I samband med recessionen på 90-talet skar man ner på all typ av service och olika stödformer, det är viktigt att vi inte gör om det misstaget, säger Ilse Julkunen.
Vi måste vara proaktiva, tänka kreativt och ta unga med i diskussionerna
Ilse Julkunen, professor i socialt arbete
Hon påpekar att långtidsarbetslöshet eller att inte ha någon uppgift i samhället bland annat kan leda till fattigdom, utanförskap och depression.
Men Julkunen vill ändå inte måla upp en dystopisk bild av framtiden.
- Vi vet inte ännu hur coronan kommer påverka oss framöver och det är viktigt att vi inte målar upp de allra mörkaste bilderna. Vi har ingen “förlorad generation”. Vi måste vara proaktiva, tänka kreativt och ta unga med i diskussionerna.
Kvinnodominerade yrken drabbas hårdast
Totalt var ungefär 45 000 färre kvinnor i åldern 15 till 34 sysselsatta i juni i år jämfört med i fjol. För männen i samma ålder låg siffran på cirka 11 000.
Den påtagliga skillnaden mellan könen förklaras bland annat av att kvinnor är överrepresenterade i yrken som försäljare, närvårdare och frisör, branscher som alla drabbats hårt på grund av coronaviruset.
- Det är alltid viktigt att uppmärksamma könsskillnaderna, de kan variera och de är uttryck på något fenomen som behöver åtgärdas. Arbetsmarknaden är inte en entitet utan består av olika sektorer och när servicesektorn drabbats särskilt hårt drabbar det kvinnor i större utsträckning, säger Julkunen.
I maj kom en rapport som visar att fler unga kvinnor än män ansökte om arbetslöshetsunderstöd av FPA våren 2020, även om antalet ansökningar steg bland både män och kvinnor i alla åldrar jämfört med våren 2019.
Ett oförlåtande samhälle
Ilse Julkunen uppmanar den som förlorat jobbet eller inte fått det jobb hen sökt att ändå försöka sysselsätta sig på något vis.
- Det kan vara ett tillfälligt arbete, en kurs, studier eller ett frivilligarbete. Det är viktigt att man försöker skaffa sig någon typ av erfarenhet och få in en fot någonstans.
För Michelle Grönlund, som varit sysslolös sedan mars i år, är det här en orosfaktor.
- Jag har inte utvecklats på samma sätt under den här tiden. Det är en stor fördel att ha erfarenhet från ett sommarjobb inom sin bransch och vårt samhälle är inte förlåtande om man inte presterat enligt mallen. Det gör att jag känner en oro inför framtiden, säger Michelle Grönlund.
Vårt samhälle är inte förlåtande om man inte presterat enligt mallen
Michelle Grönlund
Hon är ändå tacksam över att hon hann söka in till magisterprogrammet i företagsekonomi och därmed vet vad hon kommer att göra i höst.
Många av hennes vänner fick sparken från sina jobb först efter att ansökningstiden till magisterprogrammen gått ut och sitter nu i en knepig sits.
Michelle Grönlunds studier kommer ske på distans och för tillfälle planerar hon inte att återvända till Sverige inom den närmaste framtiden. Studentlägenheten i Uppsala står tom.
- Jag hoppas att samhället sakta men säkert kan börja öppna upp, men samtidigt vill jag att folk ska visa respekt för varandra och respekterar karantänsregler och så vidare. Sjukdomen finns fortfarande kvar.